TGIF & What I wore to work

Jamen då var det då äntligen fredag igen. Dagen som de allra flesta av oss som springer med ett galet högt tempo i ekorrhjulet längtar så efter, hela veckan. 

Alltså, det är så roligt på jobbet och jag har ju världens bästa elever i de allra roligaste av ämnen som finns. Hallelujah! Thank you God for Blessing me so much. Men jag är en trött tant och det är något jag inte verkar kunna rå över. Jag har hemska knallröda stressutslag runt ögonen som svider och sticker och kliar och som gör att jag ser ut som en skrynklig ödla. 

Två dagar i rad har jag försökt att nå sjukvården nu för att få komma till vårdcentralen och träffa en läkare, men ack så omöjligt det verkar vara. I det nya Sverige som vi inte har känt igen på många år nu. Jag nås av meddelandet att de har tagit emot så många samtal redan att de inte kan ta emot flera, och alternativet som fanns förr, att de ringer upp en viss tid finns inte ens med längre.

Japp, det är den svenska vården nuförtiden. Man får hålla sig frisk faktiskt. Kurera sig själv så gott det bara går. Ta till alternativmedicin och gråta en skvätt av frustration. Hopplöst kan det kännas. Inte undra på att svenskarna har röstat på något annat än det som var, vad det nu än må vara. Jag förstår det fullt ut, för så här brukade det aldrig vara förr. Nej, absolut inte.

Sverige har gått och blivit ett kö-land och ett brist-land i välfärden, trots att vi har ett av världens högsta skattetryck. Det är vårdköer och brist på vårdplatser, ja, nu är det ju inte så att det är slut på sjuksängar som det kanske låter, nej, det hela handlar om att man inte har personal att ta hand om fler patienter. Jag blir så förtvivlad. Stackars människor i alla vårdköer och unga människor som mår dåligt och som får vänta flera månader, kanske upp till ett halvår på vissa platser i Sverige, på att få komma till BUP.

Trots utslagen och det röda ödleskinnet runt ögonen blev det en what-I-wore-to-work denna fredag.

Grå ull och kashmir tröja - Holebrook Sweden 

Grårutig ullkjol - Esprit 

Svarta loafers  -  Marzio 

Jacka- Barbour

Ha en riktigt fin fredagskväll! 

Varm Kram

 

Det här med att vara minimalist...

 ...alltså att äga mindre i syfte att kunna leva mer är något som börjar tilltala mig allt mer och mer. Jag följer flera konton på sociala media som handlar just om minimalism och om ett enklare liv och det har inspirerat mig så mycket att jag nu går runt och tänker efter hur jag själv skulle kunna anamma en sådan livsstil. Man kan säga att det har gått så pass långt att det är något jag har börjat grotta ner tankarna i på en daglig basis nu. Lite halvt besatt kan man nästan säga. 

Ett stort steg i riktningen mot ett enklare liv är att göra sig av med ägodelar, och i mitt fall även kläder, som man inte behöver, använder eller verkligen älskar, och det har jag börjat göra nu. Jag släpper taget om sådant jag har sparat och hållit fast vid i evigheter. Imagine that! Det är ett stort steg.

Saker och kläder som jag egentligen inte använder eller har nytta av men som jag har sparat från mitt förra liv eller till mitt kommande framtida liv släpper jag taget om nu. Inga problem. Högar med hur fina kläder som helst åker iväg till Centrumkyrkan eller till den lokala återbruksbutiken. Prylar som står långt inne i skåpen och ute i förrådet får åka med även de. Undan för undan. Älskar jag det här? frågar jag mig själv, och om svaret är nej så åker det iväg. Men jag har fortfarande mycket kvar att gå igenom. Jag är bara och skummar på ytan ännu. Det har att göra med att tiden inte finns att verkligen gå igenom allt på djupet.

Så här mörkt är det ute nu när jag kliver upp på mornarna. 

Något som inte är riktigt aktuellt just nu, men inom några år, är tankarna på ett mycket mindre, billigare och enklare boende. Något man bara kan låsa igen och åka ifrån i flera månader åt gången om man vill det. Något som inte innebär en gräsmatta som behöver klippas, land med växter som behöver skötas, eller en gård som behöver skottas. Något litet och gulligt och hemtrevligt som man kan ha som hemmabas medan man lever livet exakt som man vill leva det. Något som friar upp både tid, energi och pengar. 

Nu kommer Kärleksörten så vackert. Älskar denna höstplanta.   

Jag vill resa och jag vill uppleva och jag vill kunna vara i solen och värmen när mörkret och kylan lägger sig över Sverige. Jag vill vara fri att kunna komma och gå när jag vill utan måsten och åtaganden. I total kravlöshet.

Jag har en plan och jag har satt den i rullning till viss del. Vissa dagar är jag tvärsäker på att jag gör alldeles rätt och andra dagar tvekar jag. Det är inte riktigt likt mig som bara brukar bestämma mig och sedan köra på. Orädd och helt utan reservationer. Kanske har den känslan att göra med att det hela inte ligger exakt rätt i tiden ännu? För det gör det inte. Jag kan inte sätta fingret på det? Hur gör ni som läser detta när ni känner det så? Alltså att man är helt på det säkra ena dagen för att sedan känna en gnutta av tveksamhet emellanåt?

Jag brukar ju kliva runt i livet med stora giraffkliv. Har jag blivit feg? Eller är jag rädd för att ångra mig om jag gör för stora förändringar som jag sedan inte kan backa på? Även fast jag vet att den enda vägen i livet är framåt.

Promenad med Lando.

I dag är det onsdag redan. 

Nästa onsdag ska jag ha medarbetarsamtal med min chef. 

Då brukar man får berätta för sin chef hur man har utvecklats. 

Men jag känner mig mest invecklad nuförtiden. Törs jag säga det till chefen? 

Ha en fin dag! 

 

Varm Kram

Den där tryggheten

 Det fanns några bilder kvar i min iPhone...På mamma och pappa.

Underbara mamma och pappa. Tänk vilken lyckligt lottad dotter jag är som har fått växa upp med så trygga och kärleksfulla föräldrar. De har gett mig en trygg grund att stå på och starka vingar som har gjort att jag har vågat flyga ut på en massa äventyr över hela världen. 

Att bli välsignad med en sådan grundtrygghet betyder allt. Jag kan nästan bli lite full i skratt när jag tänker på hur irriterad min exman kunde bli på mig ibland över att jag nästan aldrig oroade mig över någonting i livet. I did not sweat the small stuff, och vad är det värsta som kan hända?....Typ, lite så. 

Jag var inte rädd för något i livet och jag är helt övertygad om att jag är så som person på grund av den trygga uppväxt som min mamma och pappa har gett mig i livet. Jag är grundtrygg och grundglad som människa. Tusen tack för det. Senare i livet när jag blev mamma blev jag förstås orolig och rädd för att något skulle hända mina barn, men sådan rädsla lever väl alla föräldrar med oavsett.

Jag är också så välsignad som nu har mamma och pappa i mitt vuxna liv och att vi står varandra så nära. I 20 år bodde vi så långt ifrån varandra, men när vi bodde utomlands kom de alltid och hälsade på. Det spelade ingen roll var vi befann oss. De kom till och med hela vägen till Japan och hälsade på oss när vi bodde där. 

Det finns ingen händigare man än min pappa. Han kan allt och kom farandes och byggde våran 40 kvadrat stora altan på huset i Maryland och senare kaklade han om i köket i huset i Florida. Och mamma, hon har bakat kanelbullar över hela världen. Det knepigaste i alla länder har alltid varit det där med att hitta rätt jäst till bakningen. Men vi har alltid klurat ut det. Vilka minnen! Mamma och pappa finns alltid där för oss och är så snälla, trevliga, generösa och omtänksamma. Roliga att umgås med.

Älskade mamma och pappa.

Min fina, fina mamma som fyller 82 år om ett par månader. 

Vad mer?

Jo, Emilia & Philip fick nyckeln till sin lägenhet. 

Ungdomarna har ju gått och köpt en liten söt bostadsrätt och det gjorde de rätt i tycker jag. 

Nu skall de tapetsera om i köket och sovrummet i den lilla tvåan innan de flyttar in. 

Lägenheten ligger lummigt och fint med ett villaområde på ena sidan och fotbollsplanen på den andra. Från balkongen har man sjöutsikt. Bara så najs! 

Jag är så glad för deras skull och säger STORT GRATTIS!  

Ha en riktigt fin tisdag!

Varm Kram!

 

Hundra fotoalbum...

Så länge jag minns har jag dokumenterat livet genom att fota vilket har resulterat i att jag äger närmare hundra fotoalbum smockfulla med minnen. Nu när allt är digitalt har bloggen fått ta över som platsen där jag nu samlar livet i ord och bild.

 

Förr hade jag en kamera men nu fotar jag mest med min iPhone och det är så smidigt. Men jag saknar faktiskt att ha bilderna i fysisk form och jag älskar att ta fram gamla fotoalbum och sitta och bläddra genom olika händelser i livet. Priceless! 

Trots att jag har varit dålig på att blogga den sista tiden så har jag fotat på nästan som vanligt och känner att det är dags att tömma telefonen på de senaste bilderna. Det blir mycket natur, för det är nästan det enda jag orkar med förutom jobbet. Långa promenader i friska luften med min Lando. Tur man har hund säger jag då... Hösten har kommit på allvar nu. Härom morgonen, den 21 september, var gräsmattorna täckta av frost och jag fick skrapa bilrutan innan jag kunde åka till jobbet. 

Jaha, nu kommer den snart alltså, säsongen där vi går in i mörkret och kylan och som till slut tar oss in i en ca. 7 månader lång vinter. Det är mysigt i början att få tända smålampor i fönstren och ha levande ljus på borden, och visst har julen sin charm. Men efter ett tag blir det bara för mycket kyla och mörker för min del och jag brukar bil låg. Jag får se till att äta D-vitaminer, men vintern kan ändå kännas som en enda lång transportsträcka mot våren och sommaren och ljuset och värmen. Seriöst så tror jag att ju äldre jag blir desto svårare har jag att hantera de här svenska vintrarna. Jag mår mycket bättre i solen och värmen.

 På hundpromenad innan jobbet en kylig morgon. Jag hade mössa på mig.

Den 21 september fick jag skrapa bilrutan för första gången. 

Jag kollade Instagram och såg att mina väninnor i Florida satt på stranden i baddräkterna. 

Hur tänkte jag där liksom?

 

 Nu när hösten kommer har det blivit fart på mina fina rosor i landet igen.

 Så vackra. Jag ska nog passa på att plocka in några och sätta i små vaser.

Hösten är myslampornas och de levande ljusens tid. 

Att elda ljus är en av mina bästa grenar, och jag har en rejäl ljusbudget.

Alltså den där höstbuketten som jag köpte med mig hem från Gumman Grön i början av september har stått sig ända tills nu. Jag har snittat om den och bytt vatten bara. Väldigt hållbara blommor. Otroligt.

Pelargonen som jag fick av mamma för flera år sedan valde att börja blomma ovanligt sent i år, och den bara blommar och blommar och är så fin. Jag funderar på att ta in den i vardagsrummet nu när det har börjat bli frostnätter ute.

Bilder från Lando-promenaderna.

Det är vackert nu.

Nu har turisterna åkt hem och stränderna är tomma. Så skönt!

I dag är det söndag och jag känner mig mycket bättre. Det var länge sedan jag åkte på en sådan här dunderförkylning med feber och halsont i flera dagar. Inte sedan jag hade covid har jag varit så här dålig. 

I morgon måndag ska jag i alla fall gå till jobbet. Vi har en så kallad K-dag då för oss lärare och eleverna är lediga. Så även om det blir program så kommer det inte att kräva lika mycket energi som när man har eleverna på plats.

I dag har jag städa hela huset. Jag älskar verkligen att ha ett nystädat hus. Söndag är inte min vanliga städdag men jag har inte ens orkat tänka på dammsugaren förrän idag. Vanligtvis så får vi avsluta veckan med ett nystädat hus, nu får vi börja veckan med det istället, och det är lika skönt det. Förövrigt tycker jag att helgerna går alldeles för snabbt förbi, precis som resten av livet faktiskt.

Vackra höstfärger.

Det är väldigt stillsamt här...nästan så att jag längtar efter att hämta in lite livs-syre och livs-energi från någon stad som Stockholm till exempel. Att få vistas bland en massa människor helt anonymt och i kravlös existens är verkligen något som piggar upp mig. Det kan jag sedan leva länge på. Jag ser att vissa har varit så lyckligt lottade att ha fått åka på bokmässan i Göteborg, det är verkligen något som jag absolut skulle vilja göra. Right up my alley! Böcker är en stor del av mitt liv. Vad vore livet utan böcker och alla berättelser och all kunskap man hittar i dem?!

Magiskt med höstdimman över åkrarna och ute på sjön.

 Hockeytränaren kom hem och överraskade mig med en stor bukett blommor. 

Han vet att jag gillar tulpaner och tulpaner det blev:-)

 

Jamen visst kan man ha tulpaner även på hösten och speciellt med så här vackra höstfärger. 

Jag blev bara förvånad att det fanns så här fina tulpaner att köpa nu.

 

Så vackra. 

Nu får jag njuta av dessa hela veckan. 

Härligt med lite vardagslyx. 

 Ha en riktigt fin söndag! 

Varm Kram

 

Jag kom av mig riktigt ordentligt

I dag är jag hemma från jobbet med en dunderförkylning, feber, ont i halsen och rejäl snuva. Jag kämpade emot i två dagar på jobbet trots att jag kände mig som skit. Jag gick på Alvedon och Ipren och kände att jag nog hade feber i kroppen, men idag fick jag till slut ge mig och ligger nerbäddad i soffan under en mjuk filt och tänkte att jag skulle ägna bloggen lite uppmärksamhet. Jag har kommit av mig ordentligt här i blogg-landia men det beror absolut inte på att det inte har hänt något i mitt liv, tvärtom, det har varit full rusch och lite till. Här är lite av det som passerat:

En riktigt sjuk valp: 

Bellas valp blev allvarligt sjuk med tarmvred som behövdes opereras akut på en lördag i Falun. Det hela genererade en nota på 79 000 kronor. Bella hade köpt en hundförsäkring med 20 karensdagar och det här hände oturligt nog på dag 19. Efter operationen var buken så fylld med vätska att man trodde att valpen skulle behöva opereras igen. Men slutligen löste det sig och nu är han hemma igen och går på antibiotika. Vi var så oroliga där ett tag och trodde faktiskt att valpen kanske skulle dö. Nu får vi andas ut. Tack gode Gud för det.  

Inställda resor: 

Vi hade varit ute i mycket god tid i våras och bokat ett par resor till solen och värmen inför både höstlovet och sportlovet vilket i sin tur resulterade i att vi hade lyckats få resorna till jättebra priser. Jag var så otroligt nöjd som hade lyckats boka riktigt fina femstjärniga spa-hotell på stranden så billigt. Det kändes verkligen bra. 

Men för två veckor sedan blev vi kontaktade av researrangören som meddelade oss om att båda resorna var inställda på grund av att man inte skulle flyga från Borlänge flygplats längre (där vi hade tänkt flyga från för att undvika Arlanda). Researrangören meddelade oss om att vi fick boka om från Arlanda, men till de nya och befintliga priserna, eller så kunde vi få tillbaka pengarna. 

Vi valde att få tillbaka pengarna eftersom de nya befintliga priserna var nästa dubbelt så höga som originalpriserna, förstås, eftersom det är så nära lovet. Jag tycker att researrangören borde ha bokat om oss från Arlanda och inte be oss göra det själva till helt andra och högre priser. Dåligt! Jag blev så besviken. Nu stod vi där i grevens tid utan resor. Vi blev snuvade på den sol och värme och avkoppling som vi sett fram emot under höstlovet, då det verkligen behövs.

Vad gör vi nu då? Jo, vi stannar hemma på höstlovet, där vi lärare ändå bara är lediga torsdag och fredag, och så hittade jag en resa med Vingresor från Arlanda till samma hotell men strax innan jul istället. Priset var faktiskt lägre då än vad vi hade betalat från början för den avbokade resan. 

Toppen, toppen hela vägen runt! Jag tänker att det kommer att bli jätteskönt att få smita iväg på ett jullov i solen redan den 14 december istället för att invänta skolans jullovsdatum där vi går sista dagen den 21 december. När jag åker kommer ju betygen redan att vara satta och jag vet hur slut man är som lärare strax inför jullovet. Det kommer att bli jättebra. Super. Slutet gott. Allting gott.

Val 2022:

Det blev ett riktigt spännande val 2022 där det borgerliga blocket vann över det rödgröna med tre mandat. Sverigedemokraterna gick om Moderaterna och är därmed nu Sveriges näst största parti efter Socialdemokraterna.

Jag blev inte ett dugg förvånad över valresultatet i riksdagsvalet eftersom jag ser och hör hur vanligt folk har det i Sverige och hur man resonerar kring det, och på väldigt nära håll speciellt här på landsbygden. Jag såg det komma, kan man lugnt säga, till skillnad från flera kända samhällsdebattörer som chockat uttalade sig efter valdagen om att de inte längre känner igen Sverige, (först då alltså. Man kan ju undra vilken planet de har befunnit sig på) när det i själva verket har dragit skarpt åt det här hållet de senaste åren. Hur folk röstade nu är nämligen en direkt respons på i vilken riktning den rödgröna regeringen har styrt Sverige de senaste åtta åren. En riktning som visade sig att en majoritet av de som röstade tydligen inte var helt nöjda med.

Centrumkyrkan i Mora delar varje torsdag ut matkassar, kläder och lite annat som behövs i livet till folk som har det svårt ekonomiskt. Min mamma är bekant med en kvinna som jobbar ideellt där och hon berättade att det hade varit 104 personer på kö för att få en matkasse förra torsdagen. Vanligtvis så brukar snittet ligga på ca. 48 personer. Vilka är då dessa personer? Jo, helt vanliga människor, många äldre som har jobbat hela sina liv men som nu har det svårt att få pengar över till mat och kläder i takt med att priserna stiger på precis allt. Det är också svårt för många vanliga arbetare. Det får mig att tänka på titeln på en bok jag har läst som heter The Working Poor, eftersom det egentligen skall vara en oxymoron, alltså den som arbetar inte skall vara fattig.

Inflation, höga drivmedelskostnader, dyr mat och elpriser som kommer att göra att många kanske inte kommer att ha råd att värma upp sina hus i vinter, och lägg på det de 70 sprängdåden i bostadsområden och de 48 ihjälskjutna unga människorna i Sverige hittills i år och vi är bara i september. Rekord enligt polisen. Nattsvart statistik menar TV4 Nyheterna. Det är exakt det Sverige som de som röstade på en borgerlig regering inte har känt igen på länge nu. Vad är det som händer? Det här om något vittnar om att de rödgröna står för en verklighetsfrånvänd politik. Socialdemokraterna var ju arbetarnas alldeles eget parti tills för ca. åtta år sedan, men så är det inte nu eftersom de inte längre står för en politik som arbetarklassen vare sig kan identifiera sig eller sympatisera med. Hur kan man ens vara förvånad?

Att rösta i våra val är en demokratisk rättighet. Det är också allas demokratiska rättighet att få rösta på valfritt parti i detta demokratiska land. Det skall vara accepterat. Därför blir jag bestört när människor som röstat borgerligt anses som mindre intelligenta, fascister, odemokratiska, och rasister. Jag har sett sådana påhopp och generaliseringar om folk som inte röstat på de rödgröna på många sociala media kanaler sedan valet, och väljer att bara skrolla förbi. 

Flera personer som själva röstat för det rödgröna blocket har lagt ut massor av inlägg på sociala media där de ger människor som inte röstat som dem själva attribut som just de jag räknade upp ovan. Så oförskämt. Ja, faktiskt shaming av folk som inte har röstat som de själva har gjort. I Sverige. Galet!

Jag måste få hålla med Isabella Löwengrip som tycker att detta är lika beklagligt som jag och som skrev på Instagram att alla, vad än de röstat på, nog vill det bästa för Sverige men att man sedan har olika uppfattningar utifrån sina egna verkligheter om vad det är och om hur det skall gå till. Det är ju precis det som utgör politik i ett demokratiskt system. Att kalla alla de människor som röstat borgerligt för odemokratiska rasister, fascister eller i värsta fall nazister skapar bara klyftor i samhället som polariserar människor och det är farligt. Det är så extrema grupperingar bildas. Mycket oroväckande. 

I USA gör den progressiva vänstern samma sak, och självaste President Biden kallar alla republikaner för fascister. Detta splittrar människor på värsta sätt. Polariserar. Så kontraproduktivt att det är ologiskt.

Jag känner att vi är på väg åt detta hållet även i Sverige. Tyvärr. Kanske är vi redan där?

Det får folk att tystna och hålla sina åsikter för sig själva. Röstresultaten visar sedan vad de tycker.

Jag väljer att respektera mina medmänniskors rätt att rösta på vad de vill och jag respekterar den demokratiska val-processen i Sverige. Att demonisera människor som odemokratiska eller som rasister eller fascister bara för att de röstar borgerligt är ju helt befängt. För det stämmer ju absolut inte. Det är en ful härskarteknik.

I Sverige har vi åtta partier i riksdagen och det är det bara att respektera eftersom Sverige är en demokrati. Det är inte meningen att en liten elit som vet bäst skall styra Sverige, hur mycket nu än vänstern önskar att det vore så. Det bästa vore i min mening om alla kunde samarbeta och samtala med varandra för Sverige bästa. Då kanske vi skulle kunna få till det riktigt bra här i Sverige. Men det är bara min enkla mening. 

Alla har rätt att tycka vad de vill i politiska frågor och alla har all rätt att bli respekterade för det. Jag har vänner från båda blocken, både här i Sverige och i USA. Man kan diskutera sakfrågor men när man börjar kalla folk fula saker som rasist och fascist eller ge den attribut som inte alls stämmer, mindre intelligent eller odemokratisk, så blir det hela bara osmakligt.

Drottning Elizabeth är död - En epok är slut: 

Så kom då dagen då den mest kungliga av monarker i världen, Drottning Elizabeth, gick bort. Man visste att det skulle hända en dag men det känns fortfarande overkligt att hon nu är borta för alltid och att Prins Charles nu är Kung Charles III. Hon har ändå fått leva ett mycket långt och innehållsrikt liv. Ett liv som är få förunnat. Med aldrig tidigare skådad värdighet, vishet och värme har hon mer än uppfyllt sin plikt som monark. Beundransvärt. 

Kung Charles kommer absolut inte att komma i närheten av att kunna fylla hennes skor. Ni har väl inte missat det lilla tamper-tantrum (som råkade hamna på film) som uppstod då en bläckpenna läckte under en av de många signeringar i böcker som han gjort efter drottningens död. Vilken bortskämd brat tänkte jag direkt när jag hörde hans lilla klagorams och svordomar efter att han råkat få lite bläck på fingrarna. Frun Camilla och några (helt ifrån sig) tjänstemän bara flög fram och räddade prinsen undan bläcket. Muttrandes gick han surt därifrån, den nye monarken, förbannad över att fått bläck på sina kungliga fingrar. LoL!

Nu är Drottning Elizabeth förenad med sin Philip igen.

Kung Charles III

Nu skall jag sträck-titta om på alla avsnitten av The Crown från början till slut. Har ni inte sett serien så gör det. Otroligt intressant och välgjord, och för oss historienördar så är den en helt underbar upplevelse eftersom den speglar den samtida historien genom tiderna på ett mycket korrekt sätt. Så kan man historien och vet man mycket om kungafamiljen historiskt så är den här serien en riktig mumsbit fylld av verkliga detaljer. 

En tripp till Karlstad: 

Förra helgen tog vi oss en liten tripp till Karlstad, där vi mötte upp hockeytränarens son med familj, som kom upp från Blekinge, för att gå på SHL-premiär på Löfbers Lila Arena och se Färjestad möta Leksand. Vi åkte på fredagen efter jobbet för att slippa stressa på lördagen. 

Ute i Karlstad på lördag förmiddag.

Vackra detaljer.

Värmlands Museum

Karlstad är en fin stad.

På plats på Löfbergs Lila Arena.

Fredag kväll åt vi jättegod mat på en italiensk restaurang som låg bara några minuters gångväg från hotellet och på lördag förmiddag strosade vi runt lite i Karlstad centrum och gick bort till Värmlands museum. 

 

En liten söndagspromenad i Karlstad.

Energin tryter:  

Det är verkligen full fart på jobbet. Jag undervisar i tre ämnen från åk 6-9, och två dagar i veckan undervisar jag en grupp i spanska samtidigt som jag undervisar en grupp i tyska (de sitter bara i olika rum som jag springer emellan). Jag har också väldigt många elever i år. 

Jag älskar mitt jobb som lärare och är otroligt tacksam att få jobba med så fina elever, sådana roliga ämnen och med så bra kollegor och chefer. Men jobbet tar nu all min ork och energi och det är allt annat än roligt.

Ni som följt min blogg ett tag vet att jag har drabbats av utmattningssyndrom två gånger tidigare och tyvärr känner jag av det igen. Det är en trötthet som inte går att sova bort och jag har orkar inte med sådant som jag vill göra och har inte heller lusten och inspirationen att fixa hemma eller laga god mat och allt det där andra som jag förut verkligen har tyckt om att göra. Inte kul. Att få vardagen att gå runt tar all energi. Jag skulle kunna skriva lite mer om det här men det känns lite för utlämnande just nu.

Om att hoppa av ekorrhjulet: 

Jag dagdrömmer verkligen om att hoppa av ekorrhjulet så snart som möjligt, mest för att jag kanske snart inte orkar så mycket mer, men med inflationen, de höga och allt mer stigande priserna tillsammans med den svajiga aktiemarknaden så känns det lite osäkert just nu. Jag får springa på ett tag till och försöka få till ett hållbart upplägg utan en massa efterarbeten. I höst har vi de nationella proven men som tur var är det de muntliga och man behöver mest bara sitta och lyssna. Inget rättande alltså. Men dock andra prov i andra elevgrupper som behöver rättas.

Jag känner att tiden är värdefullt och därför vill jag inte spendera majoriteten av min vakna tid på jobbet. Jag vill resa och jag vill vistas i värmen och solen. Vandra i vit sand under palmer och vada ut i ett turkost hav. Sola, bada, läsa bra böcker, gå på spa, umgås med mina närmaste och äta något gott. Jag hoppas att den tiden då jag får göra det permanent kommer riktigt snart.Medan jag orkar.

Tyska-ämnet: 

Nu har jag varit tyskalärare i nästan sex veckor och det har visat sig vara mycket roligare än vad jag trodde att det skulle bli från början. Jag har ju inte gjort något på det tyska språket på ca. 25-30 år och har heller aldrig undervisat i det tidigare. 

Räddningen är att jag i grund och botten är en språkmänniska som är svårt förtjust i ord, uttryck och i grammatik. Sedan är jag utbildad i språkdidaktik och vet därmed hur man lär ut ett språk. Hejhopp, så det går som på räls samtidigt som jag får en chans att uppdatera mig i det tyska språket igen efter alla år. Det är också ett stort plus att få hålla igång hjärnan med lite utmaningar så att den håller sig ung och elastisk. 

Jag undervisar också i engelska och i spanska och måste då få erkänna att min personlighet ändå passar lite bättre ihop med spanskan än med tyskan. Det är ju ändå mer sevillana och feria i mig än vad det är oktoberfest och sauerkraut, om jag själv får säga det :-)

Om att ta emot en VFU-student:

Som verksamhetsförlagd lärarutbildare så ska jag få ta emot en lärarstudent från Högskolan i Gävle från och med vecka 40 och tio veckor framåt. Det skall bli spännande och speciellt eftersom lärarstudenten vid vårt  möte själv inte verkade vara så insatt i upplägget trots att det hela rör sig om den stora och avslutande VFU-perioden i lärarutbildningen, och att studenten väl måste ha varit på VFU tidigare. Jag fick lov att höra av mig till Högskolan för att få lite mer information om vad som gäller men blev inte så mycket klokare av det. Även om det inte ska vara så verkar det som om att lärarutbildningarna på de olika lärosätena i Sverige har olika upplägg. Tur man är flexibel.

What-I-wore-to-work:

På tal om jobbet så har jag inte kommit ihåg att fota så många what-I-wore-to-work-outfits, men här är några. Vanliga vardagskläder. Enkla sköna.

Svart tunn dunjacka - Michael Kors

Azalea rosa tunn tröja i lin och siden - J.Crew

Svarta kostymbyxor med lite stretch - Stockh lm Petra Jersey Trousers MQ

Leopard sneakers - Gabor

Puderblå mock turtleneck tröja - J. Crew

Grårutiga cloquetbyxor - Gestuz

Svarta läderballerina - Heelow

Svart kashmirtröja med knytband i halsen - Soft Goat

Rutiga byxor - Zara

Svarta läderballerina - Heelow

Svart kostymbyxa med lite stretch - Ralph Lauren 

Beige omlottkofta med svarta kanter - Odd Molly 

Beige och svart spectator ballerinaskor i läder - Billi Bi 

 

Olivgrön oljejacka med manchester och plaid detaljer - Barbour 

 

 

Nu har jag svamlat på tillräckligt här och i och med det gjort en rejäl uppdatering tycker jag. Nu skall vi titta på ViaPlay och en svensk serie som heter Cell 8. Har ni sett den? Den verkar ruskig. 

 

 

Ha en riktigt fin fredagskväll. 

Varm Kram !