Jag smyger in lite blått i mitt gröna hus

Good Morning Lovlies...

Jamen då var den ofrivillige renoverings-bloggaren igång igen då. LoL! 

 

Men jag vill verkligen dokumentera det här eftersom det är en sådan stor del av mitt liv just nu. 

 

 

Sedan i måndags sitter köksklockan där den ska ovanför dörren in till köket från hallen. 

Det grönmålade träpartiet ovanför klockan är inbyggda rör. 

Så bra det blev. Eller hur?

 

Lite ovant att köpa gröna ljus till ljusstakarna i köket. Jag fick verkligen tänka till häromdagen då jag nästan höll på att köpa hem ljus som gick i grå-blått av gammal vana. Nu har vi ju grönt där hemma...som sagt.

Men jag smyger in lite blått ändå i det är huset. 

Välkommen en trappa upp....

 Before...

 

Verandan på övervåningen. 

 

Förr i tiden var detta en glasveranda med fönster åt tre håll. I början på 1950-talet när huset renoverades och byggdes om lite så blev verandan ett vanligt rum i huset med isolerade väggar och då försvann även fönstren åt sidorna. Lite synd kan man tycka men vi har fortfarande en riktigt fin utsikt över nästan hela gården ifrån fönstret. 

 

Här rev vi bort den gula 1980-talstapeten med bord. 

 

Den vita dörren går in till ett långsmalt badrum som vi ännu inte har tagit oss an. 

 

Förr var det en kattvind men det var ett av utrymmena i huset som fick bli badrum med toalett när sådana nymodigheter blev aktuella i detta hus från 1860-talet. 

Better After...

Dancing Crane från Boråstapeter.

Det vita taket med vacker struktur har också fått sig ett lager ny vit färg.

 

Tänk att även den här drömmiga tapeten nu äntligen har hittat sig en plats i mitt liv. 

 

En tapet som jag har varit svårt förtjust i ända sedan den kom för flera år sedan. 

 

Jag har verkligen gått och suktat efter den. 

 

En tapet av Emma von Brömssen. 

 

Nu sitter den där som smäck där den ska och jag förundras över hur allt faller på plats. 

Vi behåller originalgolvet från år 1910 då verandan byggdes.

En tjock blå ullmatta passar bra här.

Jag är så nöjd med resultatet. 

Trapphuset...

Before...

Better After

Trapphuset fick samma fina tapet som hallen då de båda flyter ihop. 

Taket i trapphuset är nu vitmålat och oj vilken skillnad från den gulbruna färgen. 

Det blev så ljust och luftigt.

Här skall denna vackra vägglampan sitta som trapp-belysning.

Det är svårt det här med lampor och speciellt eftersom vi inte har någon lampaffär på orten. 

Man får beställa utan att ha sett lamporna i verkligheten. 

Hittills har vi haft tur. 

Det här blev makalöst bra. 

Vilken otrolig skillnad. 

Ljust, krispigt, fräscht. 

Som natt och dag.

 

Nere i hallen har jag satt upp den första tavlan: 

En California Poppy. 

Den köpte jag i San Diego i november när vi var där. 

Jag är ju en California-Girl-at-Heart. 

Om det kommer ett alldeles eget blogginlägg framöver.  

 

Ljusinsläppet i det här huset är magiskt. 

 

Nu är tulpanernas tid här och det med basta. 

Ha en riktigt fin söndag! 

Varm Kram

Vi tar nya tag

 Good Morning Lovlies!

Efter akut matförgiftning och sönderfrusna rör som resulterade i en vattenläcka och inga fungerande element (brrrrr), så reser vi oss upp på lite darriga ben och tar nya tag samtidigt som jag tänker att nu har väl allt som kan hända hänt med denna gård. Det har ju varit strul med precis allt känns det som. Taket, elen, vattenledningarna och värmesystemet. Tak över huvudet, el, vatten, och värme - Vad mer finns det liksom? Det återstår väl att se.

I måndags efter jobbet lagade vi en köttfärsrätt och sedan gick vi och la oss ganska tidigt på kvällen eftersom vi var ganska trötta. Strax före midnatt blev hockeytränaren dålig och behövde springa till toaletten, och strax efter blev även jag dålig. Jamen jösses så dåliga vi blev. 

Vi kände oss riktigt förgiftade och det var tydligt att kroppen ville tömma sig på precis allt innehåll i magen och tarmarna, och från båda hållen. Ursäkta detaljerna, men det var brutalt vill jag påstå. Samtidigt imponeras jag av hur fantastiska våra kroppar är, för de tog över totalt och man hade ingenting att sätta emot. Vi behövde bara sköta springet mellan sängen och toan. En liten toa på två matförgiftade vuxna personer. Ja det var kris kan man säga. 

Samtidigt som kroppens tarmar levde rullan så började vi också höra misstänkta gurglingar från rören inne i huset mitt i natten. Men vi var båda så matta och utslagna vid det laget att vi inte orkade undersöka vad det var frågan om där ock då.  Vi pratade lite sluddrigt om saken och kom fram till att den stora temperaturväxlingen mellan väldigt kalla temperaturer till plusgrader kanske gjorde att något ställde om sig. 

Ett par timmar senare hade vi förlorat värmen i huset. Alla elementen var iskalla och vi orkade inte ens ställa oss upp och börja elda i braskaminen, så dåliga var vi. 

När det blev morgon konstaterade vi att ett element och rör i ett rum ute i uthusbyggnaden hade frusit och när det blev plusgrader ute så började det hela röra på sig och spänningarna gjorde att det sprack och började läcka vatten.  

Oturligt nog så sitter hela värmesystemet på gården ihop vilket betyder att systemet i uthusen sitter ihop med systemet i boningshuset och därför blev vi av med värmen inne i huset i alla vattenburna element. Som tur var har hockeytränaren en kompis som är rörmokare och han hjälpte oss att koppla bort den delen av systemet som värmer upp uthuslängan och där läckan hade ägt rum. Nu har vi ställt dit el-element eftersom det också finns rinnande vatten där ute, bl.a i ett badrum i anslutning till verkstaden och vi vill ju inte att vattnet skall frysa. Men jag tänker att i vår och sommar måste vi ta tag i och fixa allt som kan frysa på den här gården. Allt måste isoleras så det blir riktigt. Man kan inte hålla på att oroa sig över katastrofer hela tiden. 

Men så här är det att bo i gamla hus har vi förstått. Kollegor på jobbet som också bor på äldre gårdar har börjat dela med sig av sina katastrof-berättelser, och på något sätt så känns det skönt, för det betyder ju att det här är sån't som händer med gamla hus och gårdar ibland. Det verkar vara ganska normalt. Haha...och det känns ju alltid skönt att veta menar jag. 

Gården ligger precis bredvid inlandsbanan och det tycker jag är så mysigt. Jag minns än i dag att man som liten med skräckblandad förtjusning tyckte om att titta på alla oändligt långa timmertåg och rälsbussar som dundrade förbi till klingande klockor vid järnvägsövergången. Varje gång det kommer ett tåg nu så kommer jag ihåg den där känslan från barndomen.

Nu skall jag hoppa ur sängen, ta en promenad med Lando och sedan är det fix i huset som gäller. Vi undrar faktiskt ibland vad vi egentligen brukade göra på fritiden innan vi började renovera hus. Nu finns knappt en minut över till annat. 

Ha en riktigt fin lördag och njut av livet. 

Det finns så mycket att vara tacksam över. 

Varm Kram

Att få flyttrensa

 Godmorgon i Stugan! 

-29 C här nu på morgonen. 

Tusen tack för alla fina och trevliga kommentarer! Åh, jag blir så glad!

Vi är mitt i en stor flytt samtidigt som vi renoverar. 

Men jag stjäl lite tid för att få till ett blogginlägg.

 

Man stöter på gamla bilder när man rensar. Här är jag i Dublin för 20 år sedan. 

Jag älskar gamla fotoalbum.

En flytt ger ett alldeles ypperligt tillfälle att rensa i livet eftersom man tvingas ta i alla sina ägodelar med sina bara händer när man tömmer i skåp och lådor och plockar ur hyllor och garderober. Jisses vad med grejer ett hem rymmer. Hur har det blivit så här? Och tänk vad mycket pengar, tid och energi det har gått åt att ackumulera så här många prylar. Jag mår nästan illa. Blir lite ledsen faktiskt. Vad ska man med allt det här till? 

Vi har en återbruksaffär i byn och dit har jag redan kört massor av saker som jag inte längre behöver ha kvar men som är alldeles för fina att slänga. Sälja orkar jag inte riktigt med just nu då jag har lite sociala fobier som gör att jag inte orkar öppna dörren för främlingar som kommer hem till mig för att köpa saker för 50 och 100 kronor. Jag behöver egentligen pengarna men har inte livsenergi att pyssla och pussla med sådan försäljning, ja, så det åker till Second Hand och återbruk. Det kan väl också räknas som en bra gärning tänker jag. Nice twice, det är ju helt i linje med det miljötänk vi alla måste anamma nu.

Jag vill att mängden och sorten på mina ägodelar skall vara i kongruens med hur jag planerar att leva mitt liv hädanefter. Jag som vill leva mer med mindre. Målet är ett enklare liv där jag vill kunna uppleva, resa och så småningom ha en plats i solen delar av året. För det här med vinter och  - 29 C är inte min grej lägre. Det kände jag verkligen nu när vi var tillbaka i södra Kalifornien sist där klimatet är underbart och som mumma för både kroppen och själen. Men om det skall jag skriva ett alldeles eget blogginlägg längre fram. 

 Vårt hus i Spanien.

På tal om en plats i solen. Här är en bild på vår fina villa på Calle Mar Adriatico i El Puerto de Santa Maria i Spanien. Vi bodde i Spanien i fyra år. Våra bilar är parkerade utanför grinden men det gick även att köra in dem genom grindarna till vänster. Jag hade en liten svart Seat Ibiza på den tiden. Vi bodde i en villa som var alldeles nybyggd. Det fanns fyra sovrum och tre badrum. Två badrum var en-suit. Huset hade underbara marmor-golv i vitt med champagne färgade ådror och en riktigt fin veranda och trädgård och låg ett kvarter från havet. Man gick bara runt hörnet precis där våran röda bil står, genom gränden och över sandkullen så var man på stranden. Vi hade alltså inte ens en gata mellan oss och havet. Det var tider det.

 Tillbaka till det här med att rensa. Att göra sig av med prylar friar inte bara upp fysisk plats utan även livsenergi. Det är så skönt att äga mindre saker även om jag inte ens är i närheten ännu av där jag vill vara på den fronten. Uthusen på gården är ju fyllda av saker och möbler, som inte var mina från början utan har gått i släkten i ett par hundra år, men där tänker jag städa och organisera.  

Många av sakerna är ju sådant som alltid har funnits där, ända sedan slutet av 1700-talet,  och som förstås skall få vara kvar, men jag behöver rodda i allt så att det blir ordning och reda. Rent skall det förstås också bli. Men själva boningshuset skall bara få rymma saker och kläder som jag verkligen vill ha kvar i livet. Det kommer att bli en process. Men det är så skönt att den är i full gång. 

 

På gården har jag fått upp gardiner i köket.  Ett par gamla gardiner som jag sydde till det första huset som vi köpte när vi flyttade hem till Sverige från Japan. Tyget är från Himla. Jag vill ju bara använda sådant som jag redan har och köper inget nytt till huset. Jag tycker att det blev riktigt bra. Det blir nog ännu bättre bara jag får dit någon fin växt i min gröna blomkruka.

 Ha en riktigt fin lördag.

Varm Kram i Kylan.

Den ofrivillige renoveringsbloggen

Good Morning Lovlies...

Det här är ju absolut inte någon hus-renoverings-blogg från början, men nu börjar den onekligen likna en, eller hur? Haha...Eftersom jag dokumenterar mitt liv i min blogg och just nu håller på att renoverar en gammal släktgård så blir det lite mycket av den varan just nu här hos mig. Det är ju också jättekul att dokumentera själva resan. När vi är klara så hade jag tänkt mig före och efter bilder, för det tycker jag är så roligt att se. 

Vidare har jag en massa andra blogguppslag som jag skulle vilja skriva om just nu och så har jag knappt hunnit med att få in bilderna från resan till Kalifornien här i bloggen, så därför kommer jag att försöka få ihop några sådana blogginlägg framöver när allt har lagt sig.  

Resan till USA och Kalifornien genererade många tankar om livet och om det vill jag skriva om i några kommande inlägg. Men håll ut och håll i, för nu blir det mycket från gården ett tag framöver.

Vad händer där då?

Vi har en spis! 

Eller, det har vi ju haft ett tag förresten, men den har fått stå i verkstan sedan jag köpte den på Black Friday REAn tidigare i höstas. Jag är ju en inbiten bargain-hunter som köper det mesta på REA och det gäller även nästan allt som jag köper till gården ska ni veta.

Men nu är spisen installerad och jag är så glad. Ja, ni vet, ge mig en köks-sink och en spis så är dagen gjord. Vi fick dock lov att vänta in både elektrikern, rörmokaren och plattsättaren innan vi äntligen kunde sätta dit spisen, men nu har de gjort sitt. 

Det är en traditionell spis med keramiktopp och varmluftsugn, jag ville inte ha en induktionshäll, som jag har haft i flera år redan, eftersom en sådan inte passar till alla mina fina kastruller.

Det var lite pyssel med att få in spisen eftersom vi fick lov att montera på fötter som gjorde den lika hög som resten av köksbänkarna. Vi är ju långa i den här familjen och har därför beställt köksbänkarna i lite högre höjd än vad som är standard, och därför vi fick lov att justera höjden på spisen så den skulle passa in. Det allra svåraste var att få spisen i våg. Vi låg på golvet i sämsta arbetsställningen och lyste med våra mobiltelefoner och skruvade för fullt. Hockeytränaren lite smått irriterad och jag gap-skrattandes. Man kompletterar onekligen varandra på så sätt :-).  Kan man rå för att man är född grundglad?!

Vattenpass kan man inte heller riktigt lita på i det här huset eftersom inget i huset är riktigt rakt eller i våg från början, vilket vi har märkt även när vi satte in tak och golv och panel. Ja, man blir riktigt full i skratt faktiskt (det är mest jag som skrattar medan vissa av oss svär :-), men gamla hus rör på sig ska man veta. Spännande.

 

Under helgen fick vi in lampan över spegeln på lilla toan i hallen. 

 

Jag var lite tveksam ett tag om jag hade köpt rätt lampa, men det blev ju riktigt bra. 

Jag vill absolut ha kvar sekelskiftes-looken och inget annat i lampväg hade nog passat, 

precis som jag tänkte med golvet.  

Det som inte syns på bilderna är att grenarna i tapeten skimrar ikapp med ramen runt spegeln och med lampan.

Vi har också fått upp taklamporna i hallen. 

Två vackra, tunga och lite glittrande takplafonder i kristall.
 

Lampan i innerhallen, precis utanför vardagsrummet...

...och en likadan lampa i ytterhallen, precis vid ytterdörren.

Eftersom vi har dragit helt ny el i huset så blir all el utanpåliggande, det vill säga att alla elkablar blir dragna längs lister och utanpå tapeten. Vi kan ju inte gärna sprätta upp väggarna för att stoppa in elledningarna där. Men jag tycker ändå att elektrikern gör att bra jobb. Det ser snyggt ut och man ser knappt kablarna. Sedan får man dölja de som är synliga med gardiner och möbler.

Placeringen av bordet blir lite knepigt. 

Det har alltid varit en kökssoffa under fönstret, och fönstret är inte centrerat mellan bänken och köksskrubben som sticker ut lite i rummet där till höger. Det går därför inte att centrera ett bord framför fönstret och inte heller hänga en taklampa över köksbordet med mitten av fönstret som utgångsläge. Men det kommer att bli bra ändå. Det är ett gammalt hus och inget behöver vara så perfekt faktiskt.

I går efter jobbet åkte jag upp till gården och såg att Haiders Snickeri hade varit där och installerat handtagen på kökslådorna samt ek-listerna längs bänkskivorna mot tapeten. Jag blir så glad för varenda detalj, vartenda framsteg. 

Knopparna är fortfarande restnoterade så vi får vänta ett tag till på dem. Vi väntar också fortfarande på köksluckorna till överskåpen. Men Rom byggdes ju inte på en dag, eller hur? Tålamod.

 

Handtagen är i vacker antikbehandlad koppar-look. 

 

Det passar så bra i det här köket och till golvet.

 

De synliga kopparrören som skymtar lite till höger i bilden kommer att få samma färg som handtagen med tiden. Rören är nya och går till det lika nya elementet under köksfönstret. Vi har fått lov att byta ut några element i huset eftersom de var lappade och lagade av min morbror och sådana konstruktioner törs vi inte ha kvar i huset.

 

Så fin vy från köksfönstret ut i trädgården och så hagen bortanför den. 

Nu behöver vi en matta i köket och eftersom alla mattor jag har är blåa (jag har ju varit en jätte-blå person i hela mitt liv) så behöver jag hitta något annat, något som passar till färgerna i köket. Men inte något mesigt. Inget i det här huset skall vara mesigt, för här skall det spraka av glädje minsann.

Jag tänker att jag skall gå bold and beautiful vad gäller köksmatta. 

En enfärgad grön matta som jag hade tänkt från början blir nog lite för mycket grönt tillsammans med de gröna köksluckorna. Beige vill jag heller inte ha, ja, så jag är en seriös spekulant på den här underbart vackra mattan...Jag tror att den kan bli underbar på köksgolvet och mot  köksinredningen. 

Det här är en matta som jag har gått och sneglat på länge, men en matta som absolut inte har passat in i mina blåa hem. Men nu så. Nu har den äntligen hittat sig en plats i mitt liv, precis som tapeterna i det här huset har gjort. Visst är det väl förunderligt ändå hur allt faller på plats? Helt makalöst fantastiskt. Jag blir bara så glad. 

Jag har ju absolut inte gått runt och haft någon planering på hur saker och ting skulle bli i huset utan det bara kommer till mig allt eftersom. Andra hade kanske gjort en detaljerad plan, men inte jag. Jag följer hjärtat och flödet, och i ett sådant här gammalt hem behöver allt inte vara så fördärvat välplanerat, allvarligt eller stilrent. Jag känner in huset och det vill ha färg. Alla som har bott i det här huset har varit otroligt färgglada människor med stora varma hjärtan, och just därför vågar jag följa hjärtat till 100%.

Handvävd ullmatta ~ Fruktträdgården.

 

Så här står det i beskrivningen av mattan:

Fruktträdgården är en vacker handvävd ullmatta från svenska Axeco. Mattan är tillverkad i fin Nyzeelänsk ull med varp av lin, och den är formgiven av textilkonstnären Ingegerd Silow. Som namnet antyder utgörs motivet av frukter i vackra pastellfärger. Lägg Fruktträdgården i ditt hem, och den blir som ett smycke på golvet. 

 

Jamen, det låter väl helt fantastiskt! 

 

Lando, min finaste Lando. 

Han undrar nog vad som händer nu när vi tömmer huset på saker. 

Han brukade följa med till gården när vi var där i våras, somras, och i höstas, men nu är det så svårt eftersom det är så mycket grejer överallt samt vinter ute och jättekallt vilket gör att han ju inte gärna kan stanna utanför huset som han gjorde tidigare.

I dag är det tisdag. 

Sex veckor kvar till sportlovet vecka 9. 

Nu vill jag ha vår och tulpaner och takdropp. 

Men tiden går så snabbt och jag har svårt att bestämma mig för om det är bra eller dåligt. 

Vad tycker ni? 

- 25 C nu på morgonen. Alldeles för kallt för mig. 

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram!