onsdag 31 juli 2024

När man tar tag i övervåningen

 Välkommen en trappa upp...

Nu så blev det då dags att ta tag i husets övervåning som hittills mest fått agera som förvaring då vi i princip bara tryckte in alla nästan alla våra kläder och ägodelar här i samband med flytten eftersom fokus var att renovera nere för att kunna bo där tills allt var klart. Vidare skulle förråden i uthusen rensas och rengöras innan det ens kom på frågan om att ställa dit några av våra saker. 

Steg ett var att tömma skrubben precis vid trappan på övervåningen. Här inne var det brun masonit på väggarna och husets originalgolv i form av obehandlade träplankor på golvet. Dessutom var det här ett av de ställena på övervåningen där det hade regnat in, så vi fick lite extra jobb i och med det.

Jag är så innerligt glad och tacksam över att vi har nytt tak på huset nu när det regnar så mycket. För nästan precis ett år sedan stod jag här och tittade hjälplöst på när regnet droppade in genom taket och rann efter väggarna. Det visade sig att min morbror hade ställt hinkar och andra kärl på vinden där taket läckte och när de var fulla med vatten så började det läcka in genom taket och in på övervåningen.

Vi kikar in i skrubben...

Vi började med att grundmåla väggarna.

Vit färg gör att det känns rent och fräscht. 

Här ser man golvplankorna från mitten på 1800-talet.

I full färd med att grundmåla.

Efter ett par lager vitfärg såg det ut så här. 

Det hade också blivit en bit av mattan som vi lade in på lilla toaletten nere i hallen över och den stuvbiten var stor nog att vi kunde skära till den och lägga in den på golvet i skrubben. Det blev så bra. Eller hur?

 

Golvplankorna på utsidan är del av samma golv som i skrubben, men de är behandlade. 


Det blev så bra! 

Nu har vi en nyrenoverad och fräsch klädskrubb. 

Här blir det stänger och hyllor. 

Perfekt! 

Uppe på verandan...

Sedan var det dags att städa undan på verandan, som det här rummet kallas eftersom det från början var en inglasad veranda med glas åt alla håll, men som sedan byggdes om och byggdes in och blev ett rum som min morbror hade som hemma-kontor. 

Här har vi tills nu haft en massa kartonger och böcker och fotoalbum och viktiga papper och en massa annat som vi typ bara lyfte upp och ställde här när vi flyttade in. Men nu är allt undanplockat, rensat och organiserat. Så skönt det känns!


 

Den lilla vita dörren till vänster i bilden leder in till badrum nummer två på övervåningen. 

Förr var det en kattvind men blev ett badrum på 1970-talet. 

I dagsläget är det i 70-tals skick men fyller sitt syfte tills vi får tid och råd att göra i ordning det.

 

Från det här rummet har man utsikt över gården och bort mot vägen. 

Jag är så glad att den vackra tapeten med tranor passade så bra här. 

Så skönt att jag äntligen tog mig i kragen och städade och fick ordning på allt.

Skrivbordet har tillhört min farfar Frost Karl Mattsson, och jag minns hur han brukade sitta vid det i sitt rum. I en av lådorna förvarade han bland annat alltid en rulle med mjölkchoklad som han skalade av och som man alltid fick smaka av om man ville, och det ville man ju förstås.

Det finns bokhyllor på baksidan viket gör att det är fint att ha skrivbordet mitt i ett rum, men tyvärr så kommer det inte att funka här på grund av rummets storlek och funktion, men i huset i Spanien och i Monterey, Kalifornien hade vi det mitt på golvet och det var så fint. 

Det här skrivbordet är också en av mina mest beresta möbler och det har varit med oss i Kalifornien, Spanien, Maryland, Italien och Florida innan det hamnade här hemma i Sverige och Dalarna igen. I Italien hittade vi en möbelkonservator som var expert på antika möbler och han restaurerade upp skrivbordet så otroligt fint. 

Det är bara så underbart att ha möbler med en historia, och det har nästan alla mina möbler eftersom jag lever efter filosofin om att ett hem skall berätta historien om de människor som bor där. Man skall kunna kliva in i ett hem och se vilka länder de som bor där har rest i eller bott i och vilka intressen och bakgrund folk har. Sådant älskar jag. När det finns lite antropologi över det hela liksom. 

Under tiden i den amerikanska flottan kunde man komma hem till andra militärfamiljer och omedelbart kunna gissa sig till vilka länder eller delar av världen som de hade varit stationerade i och bott baserat på deras heminredning, möbler och prydnadssaker. Bara så intressant. 

Hoppla...Vad hände nu?!

Stora sovrummet uppe...

Jo, det blev dags att ta itu med det stora sovrummet uppe som skall få ny ekparkett på golvet och målas och sedan äntligen få bli ett riktigt sovrum igen, istället för en gigantisk walk-in-closet. Kläderna som vi hade förvarat i det stora sovrummet fick således flytta ut på den nystädade tomma verandan och där kommer de att få hänga ett tag nu tills vi har renoverat färdigt sovrummet och byggt in garderober där inne. 

Det bästa med att flytta på kläder och saker är att man tvingas ta i precis varenda plagg och varenda grej man äger och då infinner sig ett gyllene tillfälle att rensa ur bland allt man äger och har. Det blev inte mindre än tre stora blåa IKEA-kassar fullproppade med kläder som nu skall skänkas iväg till den lokala återbruksbutiken. Det känns så skönt och så befriande att få rensa ur och organisera upp bland kläder och skor. Nu är det ordning och reda och nu ser jag vad jag har. Förr har det ju varit lite så att man har inte sett de enskilda plaggen för alla kläderna. 




Jag har börjat riva av bubbeltapeten och under den hittar jag tapeten från 1940-talet. 

Blommor som nästan ser handmålade ut på grå-beige botten. 

Nu minns jag plötsligt den tapeten från barndomen då jag sov över hos mormor. 

Det är väldigt många minnen och känslor från när jag var liten som kommer tillbaka när man rensar, renoverar och gräver i det här huset som ju trots allt, även om det också är min mammas barndomshem, är hemma hos mormor. Jag har så fantastiskt många fina barndomsminnen från det här huset och gården. Det känns fortfarande helt overkligt att det är jag som ska bo här nu.


Jag följer en hel del konton på Instagram där folk renoverar hus och allt ser alltid så fint och städat och välorganiserat ut hos alla andra. Vad konstigt för så ser det inte ut här. Här har vi det dammigt och skräpigt och byggrörigt minsann.

 
Nu är stora sovrummet uppe helt tömt.
 

Det här rummet kallas för norder-rummet eftersom det ligger på husets norr-gavel och fönstret vetter ut åt norr
 
Jag har kollat in ljusinsläppet och konstaterat att kvällssolen gluttar in från nordväst precis där sänggaveln kommer att hamna. Precis som på bilden ovan. I alla fall på sommaren.


 
 
Tänk att man la korkmattor över alla trägolv i gamla hus. 
 
Under korkmattan ligger en spånplatta som korkmattan är lagd på. Under spånplattan har vi husets originalgolv i trä från mitten av 1800-talet. Vi har då två val: 1. Ta fram originalgolvet. 2. Lägga in nytt trägolv (ekparkett) ovanpå korkmattan. Vi kommer nog att gå på alternativ två, precis som vi gjorde nere i köket och hallen, för att vara på den säkra sidan, eftersom vi inte vet i vilket skick originalgolvet är. Jag har redan köpt ekgolvet, på REA!


Vi vaknar upp till en molnig dag och det betyder att vi kan fortsätta jobbet på övervåningen. 

Onsdag idag och en och en halv vecka kvar på sommarlovet. 

Ha en riktigt fin dag!

Varm Kram

 


söndag 28 juli 2024

Vi tvättade av oss dammet och drog.

 Vi tog oss en liten tur till Stockholm...


I början på juli tvättade av oss renoveringsdammet, packade väskan och drog till huvudstaden, världens vackraste om frågar mig, och det tycker jag inte bara för att jag är svensk, utan det är bara så menar jag som har sett så många huvudstäder och kan jämföra. Sommar-Stockholm är svårslaget och det finns dessutom så mycket trevligt att göra och så mycket fint att titta på. Det betyder också så mycket att bara få komma iväg ett par dagar och få byta miljö.


Så vackert med allt vatten i Stockholm.

Jag älskar att gå längs kajen på Strandvägen och sedan över till Djurgården. 
 
Hade jag bott här så hade nog Djurgården varit platsen för mina promenader tänker jag.

 
Så härligt här vid vattnet. 
 
Sverige från sin bästa sida i högsommarsolen och värmen. 


Många fina båtar att titta på. 

Ja, här går man och ler. 

När man byter skogen mot krogen....



Att äta och dricka gott hör till när vi besöker storstan. 

Det var väldigt varmt och då passar det bra med lite iskallt bubbel i glaset. 


Strandvägen 1 är perfekt för people watching. 
 
Har man tur kan man se en och annan kändis som går förbi om man är uppmärksam.


Saluhallen som har blivit så fin efter att den renoverades. 
 
Jag går alltid in här och så går jag runt och tittar på all vacker mat, mat som man absolut inte kan få tag på i någon butik på mindre ort i Dalarna. Vilka delikatesser. Vilket kött. Vilken fisk. Vilka bakverk! Det bor nog en liten Östermalmstant i mig tänker jag och skrattar till.


Vi gick till Monrads på Östermalm och åt middag en kväll. 
 
Familjen Monrad har ju tyvärr stängt sin restaurang ute på Sandhamn, men har nu öppnat en ny på Linnegatan 42 på Östermalm och det är jag så glad över. Jag kan verkligen varmt rekommendera ett besök där. Mums, mums för deras mat. Fisk och skaldjur.
 
Den nya restaurangen ligger i en liten och gullig lokal i hörnet på en byggnad, så man bör nog helst boka bord för att vara på den säkra sidan. Inredningen inne i restaurangen är så fin och nu på sommaren har de även uteservering. Maten är enastående. Jag åt en asiatisk tonfisksallad som var to die for.

 
Asiatisk tonfisksallad på Monrads.

Det blev en sväng in till Svenskt Tenn på uppdrag av yngsta dottern som hade beställt en väska i tyget Kalifornien. Så fin. Jag passade även på att köpa en bit tyg för att sy en grön kudde till mitt numera gröna hem.



Nöjd och glad med en påse fint från Svenskt Tenn på axeln.
 


 En av dagarna tog vi en promenad till Rosendals Trädgårdar.


Jag tycker väldigt mycket om den här platsen och gillar att komma hit så ofta det bara går. 

Jag tycker att det är fint här vår, sommar, höst och sedan inför julen.

Ögongodis!

Vi tog en fika i trädgården.



Bland vinrankor, rosor och lavendel. 

Det är svårt att tro att man är mitt i en storstad. 

Djurgården är en sådan unik plats med en spännande historia.





Sista kvällen mötte vi upp hockeytränarens dotter med familj och åt en supergod och trevlig middag på en restaurang som heter Piren och som ligger på Kristnebergs strand. Så vackert läge. Kvällen var varm och många badade från kajen och bryggorna. Vilket härligt väder vi fick. Varmt och soligt. En riktigt svensk sommarkväll när den är som bäst.


Det finns så många olika miljöer i Stockholm. 

Husbåtarna på andra sidan vattnet påminner mig om Seattle i USA och filmen med Meg Ryan som heter Sleepless in Seattle.


 
Bästa familjen Stålberg - Så mysigt. 



Jag åt tonfisk även den här kvällen. En annan variant men ack så gott.

En kväll att minnas.


På tal om sådant man minns: Det är de där små stunderna i livet. De där ögonblicken som så ofta är kopplade till det mest vardagliga istället för det storslagna. Som till exempel en kaffe och en liten godbit på Tösse-bageriet på Karlavägen en vardags eftermiddag i juli. Det här var nog nästan den bästa stunden på hela vistelsen i Stockholm. En paus i lugn och ro, helt oplanerad på en enkel plats vid ett bord på trottoaren med lokalbefolkningen som bordsgrannar. Bomull för själen och en gyllene stund som jag tar med mig i minnet från vårt besök i huvudstaden. Något jag absolut skall göra om tänker jag när vi sätter oss i bilen och rullar upp mot Dalarna och arbetet på gården igen. 

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram