lördag 25 januari 2025

Tulpaner och snö i massor

 God eftermiddag...

Jag tittar inte in i blogglandia varje dag. Jag hinner inte. Vill, men orkar inte. 

Jag har skrivit hela blogginlägg om just det. Om hur sorgligt det är.

Livet snurrar på och det är fullt upp. Energin gör jag slut på på jobbet under veckorna.

Ja, då var det helg igen då. 

Jag muntrade upp mig själv med en bukett tulpaner på väg hem från jobbet i torsdags, mycket på grund av att jag gillar att fredagsbuketten redan står på köksbordet när jag kommer ner till köket för att göra kaffe på fredagsmorgonen. Det är så fint och mysigt på något vis. Sätter tonen för att snart är det helg. 

Förra helgen körde jag på för fullt med städning och annat hushållsarbete. Ni vet allt det där man måste göra om man skall ha lite ordning och reda runt omkring sig hemma i huset och i klädbeståndet. Men den här helgen skall jag bara vila och vara ledig. Kanske blir det ett par maskiner med tvätt imorgon, söndag.


Vi har så mycket snö.



Höga snövallar bakom tvättstugan.

Baksidan av lidret i hagen.

Det är riktigt grå-blått ute och de flesta dagar blir det inte ens fullt dagsljus. 

Man får se till att få i sig lite extra D-vitaminer.

Men plötsligt tittar solen fram...

i några minuter.





Ljuset ändå....


Ha en riktigt fin eftermiddag. 

Varm Kram


 

onsdag 22 januari 2025

Reflektionen en tidig morgon

Good Morning Lovlies...

Jag tänder ljus i morgonmörkret och det är så mysigt. 

En stilla stund i köket med en kopp nybryggt kaffe. 

Jag laddar för dagen. 

Det finns en hel del att reflektera över som sätter livet i perspektiv. 

Två dagar inom jullovet dog en av våra elever i årskurs 7. Han begick självmord. Så otroligt fruktansvärt och sorgligt. Elever och lärare blev djupt chockade och förstås så otroligt ledsna. Alla grät och både kyrkan och elevhälsan fick komma och stötta eleverna. Jag var inte på skolan då eftersom jag hade tagit jullov tidigare, men jag fick ta del av all information i realtid. Det var fruktansvärt och det kändes jobbigt att eleverna skulle gå hem på jullov direkt efter en sådan traumatisk händelse. Allt firande ställdes förstås in men skolan höll en fin minnesstund i kyrkan dagen efter, som också var den sista skoldagen, då även elevens föräldrar samt äldre bror, som är en före detta elev till mig, var på plats. Många elever gick fram och pratade med familjen och alla tände ljus. Det tog slut på ljusen i Mora Kyrka den morgonen.

I går kom pojkens föräldrar till skolan. De ville träffa oss lärare. Rektorn hade gjort fint i personalrummet och tänt ljus och ställt fram fika. Föräldrarna kom och vi lärare slöt upp omkring. De sa att de hungrade efter berättelser om sin son från hur han var i skolan. Det förstår jag. Man måste som förälder till ett avlidet barn längta efter och hungra efter att få höra mer om sitt barn nu när allt tagit slut. Det värker i föräldrarnas hjärta. De saknar och sörjer. Det är en ofattbar smärta och tomhet. Både föräldrarna och lärarna torkade många tårar under stunden igår.

Vi lärare berättade alla historier vi hade och delade med oss av alla våra minnen. En lärare hade ett film klipp på eleven där eleven hade gjort en instruerande film om hur man gör amerikanska pannkakor. Där var han glad och humoristisk och livs levande. Vilken skatt! Slöjdläraren lämnade över sådant han gjort i slöjden och teknikläraren lämnade över ett utedass i miniatyr som eleven hade gjort, samt berättade en ganska rolig historia om eleven kopplad till den uppgiften. Man såg att det var värdefullt för föräldrarna att få ta del av allt detta. Att kanske för en allra sista gång få fylla på i minnesbanken med minnen om deras son. 
 
Begravningen blir nästa fredag och då slutar alla på skolan efter lunch för att väldigt många skall gå på begravningen. För många av barnen blir det här den första begravningen de går på. Alla elever i hans 7:e klass skall gå. När man går i 7:an är man så liten, alldeles för liten för att behöva ta farväl av en klasskamrat, och förstås, ingen förälder ska behöva få vara med om att begrava sitt älskade barn. Vi är så ledsna på skolan och vi bevarar våran elev och elevernas klasskamrat i ett ljust och varmt minne. 

På vägen hem kände jag att jag behövde kontakta mina flickor och säga att jag älskar dem. Jag behövde höra deras röster. Ta vara på era barn. Krama om dem lite extra och var delaktig i deras liv. Man vet ingenting om livet. Lev varje minut och uppskatta varandra. Ge ovillkorlig kärlek.

Tulpaner i morgonsol.


Har ni ätit någon semla ännu? 

Ha en riktigt fin dag. 

Kom ihåg vad som är viktigt på riktigt och var snälla mot varandra.  

Störst av allt är kärleken.

Varm Kram


måndag 20 januari 2025

Bara en transportsträcka

 God Morgon i Stugan...


Vardagen är i full sving och vi är tillbaka i ekorrhjulet och inne i våra rutiner igen.

För mig känns den här tiden på året som en transportsträcka. 

Det är tråkigt men sant. 

Att vänta ut något...

Slöseri med livets tid på något sorgligt sätt. 

Jag skall försöka göra något riktigt bra av den ändå.

Under helgen har jag plockat bort de sista spåren av julen. 

Inget lyser ju upp vintermörkret och snön lika vackert som julbelysningen.

Men nu var det hög tid att ta fram de vanliga lamporna igen och se fram emot ljusare tider. 

Det går fort nu och det märker jag inte minst när jag åker till jobbet på mornarna, och så är det fortfarande ljust när man åker hem igen. Det piggar upp när man inte behöver känna att man åker hem och direkt in i den mörka kvällen.

Å, min fina amaryllis blommar igen och har sex stora vackra blommor. 

Jag skall läsa på och se om man kan spara amaryllislökarna tills nästa jul. 

Är det någon som kan sådant och vet hur man gör?

Ett projekt inom den närmaste tiden blir att hitta några fina växter till fönstren i vardagsrummet. 

De växter som jag hade tidigare har vuxit och blivit för stora.

 Jag kikade in på Gumman Grön på gågatan i Mora för att få lite inspiration. 

Titta vilken supersöt kudde med broderade prästkragar. 

De där gröna krukorna är också så otroligt fina. 

Men jag behöver ingenting. Bara lite blomster till fönstren.

 Soluppgång över gården.

Vi har mycket snö och minusgrader. 

Nu väntar några oxveckor till innan sportlovet vecka 9 och sedan påsklovet lite längre fram. 

Seriös nedräkning pågår förstås.

Helgerna för mig innebär oftast att hinna med sådant som jag varken orkar eller hinner med under veckorna då jag jobbar. Damma, dammsuga och torka golven. Plocka bort det sist av julen och bära ut det i förrådet. Laga mat. Byta sängkläder i sängarna och köra flera tvättmaskiner med tvätt då jag hamnat lite efter sedan julen och sedan vi hade gäster här. Jamen jösses vad jag sliter under helgerna. Det är det svenska upplägget där svenska kvinnor skall jobba heltid utanför hemmet hela veckorna och sedan jobba heltid i hemmet hela helgerna. Men nu är jag snart ikapp. Jag har bara de vita överdragen till sofforna kvar att tvätta men det får jag nog ta i omgångar på grund av att det skall hänga och torka och det tar stor plats. De röda sofföverdragen får vara på ett tag till för jag tycker att det är så fint nu under vintern.


Häromdagen fick jag hemleverans av en otroligt vacker kakburk med underbart goda pepparkakor i. 

Jag blev så glad!

Det är present från en fin gammal vän som hade tänkt ge den till mig strax innan jul, men det blev inte av eftersom jag åkte utomlands. Det gjorde absolut ingenting då det var lika kul att få den nu. En otroligt vacker burk med William Morris Strawberry Thief mönster i burgundy mot mässing detaljer. Hur fin som helst, för att inte tala om pepparkakorna från Finbageriet som var de godaste pepparkakorna jag har smakat i hela mitt liv. Fluffiga och smarriga. Sådana som smälter i munnen. Nu kommer jag aldrig mer att vilja äta vanliga pepparkakor från ICA igen i hela mitt liv. Verkligen en helt unik present och jag är förstås vansinnigt förtjust. Tusen tack bästa Ingalill! Jag blev så glad.

Livets kakburk. 
 
Den blir nog kvar i mitt kök för all framtid.


Januari-helg i väntan på våren, som känns så otroligt långt borta. 


Jag skall minsann  tulpana mig igenom den här tiden så som jag alltid gör. 

Januari, februari, mars är så tråkiga här i Sverige. Jag gnäller och klagar högt. 
Det är månader som jag mer än gärna skulle kunna spendera i vintersolen under palmerna. 

Från oktober till och med mars skulle jag behöva bo på varmare breddgrader, om jag tänker efter.

Det skulle vara det perfekta upplägget.


Julen är bortplockad men de röda överdragen får nog sitta kvar resten av vintern tänker jag. 

För visst är det vackert med färg? 

Color me happy, liksom.


I dag blir det maktskifte i USA. 

Nu kommer det att hända en massa spännande saker.

Så håll i hatten! 
 
Hoppas att det kan bli lite ordning och reda igen nu efter den otroliga havoc som den progressiva vänstern har ställt till med. Jag hoppas verkligen att Amerika kan bli great again. För som det har varit de senaste fyra åren kan vi ju inte ha det. Därför är det med stor tillförsikt som jag ser fram emot den nya administrationen. Allt kommer att bli bra. Men man skall nog undvika att lyssna på korrupta main stream media tänker jag, för de kör upplägg agenda-journalistik. Tyvärr något som alldeles för många sväljer hook, line and sinker.

Sedan ser jag fram emot att ha stilikonen Melania tillbaka i Vita huset. Hon klär sig så otroligt snyggt och jag tycker att det är så roligt att se alla hennes outfits. Jag följer flera konton på Instagram som fokuserar på det. Inte sedan Jackie Kennedy har vi haft en sådan stilsäker First Lady i Vita huset som Melania Trump. Visste ni att hon delade lägenhet med svenska Victoria Silverstedt från Bollnäs när de båda jobbade som modeller. 
 
Jag lyssnade på Victorias Sommar i P1 och hon berättade bland annat om att medan de andra modellerna gick på nattklubb och drack alkohol och tog droger så gick hon och Melania hem och sov. De drack ingen alkohol och tog inga droger utan fokuserad istället på en hälsosam livsstil, och deras val gjorde all skillnad i livet. Beundransvärt. Victoria är nu framgångsrik affärskvinna och bor i Monaco, och Melania flyttar nu in i Vita huset för andra gången. Vad som hände med de andra nattklubbande modellerna är oklart.


Kammardelen av vardagsrummet. 

Där plankan ligger i golvet satt det en vägg förr i tiden.

Då kör vi måndag. 

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram

måndag 13 januari 2025

Det låter tråkigt...

...men det är viktigare än man tror att ha lite rutiner i livet.

När man springer i ekorrhjulet och har ett arbete att sköta så infinner sig dessa nödvändiga rutiner av sig själv på ett naturligt sätt. Man får inte ihop livet annars. Man stiger upp och går och lägger sig på vettiga tider så att man orkar med yrkeslivet, man har liknande mattider varje dag som passar in på arbetsdagen och ska man till exempel träna några gånger i veckan så förlägger man ofta dessa till tillfällen på samma dagar och tider.

Jag som har erfarenhet av att inte vara bunden till ett yrkesliv med tider att passa, efter nästan tjugo år som hemmafru, där jag för det mesta helt kunde styra mina egna dagar och ägde min egen tid, eftersom jag inte behövde sälja den för pengar som jag gör nu, vet hur jätteviktigt det är att ha dagliga rutiner i livet.

Rutiner är inte bara ett måste för det fysiska och psykiska välbefinnandet, det utgör också grunden till ordning och reda på det personliga planet. SJÄLVDICIPLIN. Vill man leva med ett syfte och ha en riktning i livet så måste man också styra upp det vare sig man är hemmafru, yrkesarbetar, är pensionär, är på semester eller bor på en vacker plats i solen på heltid. Vissa rutiner är A och O. Det låter tråkigt men är ack så sant. 

Rutiner behöver absolut inte vara tråkiga och kännas inrutade. Tvärtom, rutiner kan utgöra stunder att se fram emot i vardagen. Små guldkorn i den beigea sanden. Något mysigt, kul och givande som händer vid speciella tidpunkter.

När vi är på semester så sker det nästan automatiskt att vi kommer in i rutiner (trevliga semester-rutiner) där vi gör sådant som vi mår bra av och tycker om. Bor man på ett bra hotell med ett riktigt fint gym så kan man till exempel baka in träning varje morgon eller ett par gånger i veckan under sin semester. Hej-hopp så hälsosamt. 

När vi var på ett Sunwing hotell på Rhodos för ett par år sedan så fanns det ett fantastiskt fint gym där man både kunde träna själv och vara med på grupp-pass, till exempel body pump och spinning. Det var ju helt fantastiskt om man är lagd åt träningshållet. Jag tränade inte då men gick på massage och ansiktsbehandling på hotellets spa som låg i samma annex.

När vi var på semester i solen nyligen kom vi absolut snabbt in i riktigt fina rutiner varje dag. 


Vi började med cava-frukost i soluppgången varje morgon runt 8-tiden. 

Sedan blev det en 6 km lång promenad längs havet.


Varje morgon efter långpromenaden avnjöt jag en Ginger Bread LatteStarbucks alldeles nedanför hotellet. Det var en fin rutin och något jag verkligen såg fram emot varje dag. Ni vet de där små njutbara stunderna i livet. Det är ju dem man kommer ihåg. Den lilla kaffestunden i solen vid havet. Tänk hur det är.


Varje morgon tog vi alltså en 6 km lång promenad längs havet i rask takt. 

Så härligt och så mycket fint att titta på längs vägen. 
 
Samtidigt fick vi upp pulsen rejält. 

En fantastisk morgonrutin och ett toppenbra sätt att starta dagen.


 
Hav är helande. 


Hotellet hade ett helt fantastiskt gym.


Hotellets spa är i världsklass med ett mycket stort utbud av behandlingar. 

Love, love, love...

Det fick ju absolut lov att bli en guld-del av min semesterrutin. 
Jag som stundvis don't deny myself anything :-)


Man kan kalla det rutin under veckan eftersom jag var där tre gånger. 

Det blev en lymphatic drainage massage och en Swedish massage. 

Till födelsedagen blev det en 80-minuter lång ansiktsbehandling. 

Heavenly vill jag lova.




Jag går gärna till frissan utomlands och på hotellet finns en jättebra frisersalong, in-house.

Älskar sådana hotell. Som flygvärdinna klippte jag mig alltid på hotellet i Dubai.

När mamma och jag var här för några år sedan så gick vi till frissan och blev fina i håret och den här gången kände jag mig extra modig och klippte jag av hela 15 centimeter av mitt hår, som hade blivit alldeles för långt. Jag blev supernöjd. Sedan blev jag ju förstås också stylad och så gick jag runt och log och kände mig så fin resten av dagen. 

Hotellets Lazy River.

Vi hade också en simrutin under veckan där vi simmade minst 2 x 2 varv i hotellets lazy river varje dag. Det är ju riktigt fin träning för kroppen att simma. Motion. 

Jag kommer ihåg att sist jag var här så fick jag träningsvärk i armarna av simningen men den här gången var jag nog lite starkare eftersom jag har börjat styrketräna, och det kändes faktiskt. Härligt.

 
Det är riktigt njutbart att simma några rundor om dagen i sådana här vackra miljöer. 
 
Tänk att simma förbi bananträd och palmer och under broar och förbi vattenfall och vackra blommor. 
 
Tusen gånger bättre än den lokala simhallen hemma på mindre ort i Dalarna. 


Simrundan.

På kvällarna vandrade vi ut från hotellets vackra parkliknande område och ned till havspromenaden där det ligger restauranger och riktigt fina affärer med väldigt roliga och exklusiva varor. Tänk att jag inte köpte någonting under resan förutom Olaplex schampo och balsam på det lokala apoteket eftersom det är ca. 100 kronor billigare per flaska i Spanien än i Sverige.

 
Shoppingområdet precis nedanför hotellet.

Det är alltid så kul att titta på folk också. 

Här sitter det folk och tittar på folk :-)

 
En av restaurangerna precis nedanför hotellet. 

 
Här åt vi ett par gånger. 
 
Jag gillar ju att äta på restauranger med vit duk på borden:-) 
 
Imagine that!  

Prinsen i Stockholm till exempel är en favorit.



Roliga affärer med glittriga och färgsprakande kläder och skor. 

Mycket att titta på, men jag handlade inget.

 
Titta så fint med julstjärnor runt palmerna. 

Alltså, jag trillar omkull av förtjustning, jag som är en sådan förtjust människa.


Hotellets fina lobby.

I lobbybaren satt vi och tog en drink en kväll och det var så mysigt. 

En jättemystisk man från Kina försökte bli vän med oss. 

Han började ställa en massa frågor och det kändes jättekonstigt. 

Jag litar alltid på min intuition i sådana situationer och det här var jätte-off. 

Nästa dag såg vi honom i bubbel-poolen där han försökte samma sak med ett annat par. 

Det var absolut något som inte stämde där. Han sa till paret att han var från London och frågade var de kom från. När de svarade att de var från Sverige så undrade han om de bodde i Oslo. Är du från London så vet du absolut att Sveriges huvudstad är Stockholm och inte Oslo, om ni förstår vad jag menar.


 
Hotellets Italienska restaurang. 

 
Här åt vi supergod mat ett par kvällar under veckan. 
 
På vita dukar :-) 





Så fina matställen inne på hotellområdet, som är som sin egen lilla värld.

Jag trivs så bra på sådana här ställen. 

Funderar lite på det där ibland, att jag gillar ställen som är sin egen lilla värld...

Jag har ju bott på en ö, på militärbaser, i så kallat Gated Community, som alla är sina egna små världar, och så är jag svårt förtjust i hotell-resorts som är som en egen värld och där man absolut inte behöver lämna hotellet på hela tiden om man inte vill för allt finns redan där. Jag vill ha det vackert och ordnat. Ordning och reda, och så oklanderlig service på det. Det kan ha att göra med att jag vill kunna känna mig trygg för att kunna slappna av.

 
Hotellets vackra innergård. 
 
Fungerade som hotellgästernas vardagsrum.

Här tog jag en cafe con leche y una tarta de limon på eftermiddagarna. 

Senare kunde man ta sig en drink och lyssna på levande underhållning.

 
Sköna soffor och fåtöljer. 
 
Här satt vi på eftermiddagarna. 


Nu har det ju gått ett par veckor sedan vi kom hem från våran fina vistelse i vintersolen. 

Därmed är vi tillbaka i vardagsrutinen igen, och det är bra det med. 

Men jag lever kvar i solen och värmen genom mina många minnen och bilder. 

Hit åker vi absolut snart igen. 

Jag fick frågor om vad hotellet heter och var det ligger. 

Det heter: 

Lopesan Costa Meloneras Resort & Spa

Och ligger i Las Meloneras på Gran Canaria.

Ha en riktigt fin dag! 

Varm Kram.