Oh What a Night!

För 150 år sedan grundade min farfars farfar Frost Matts Mattsson kranföretaget 
FM Mattsson här i byn Östnor i Mora där vi bor och i går kväll firades det med stor fest där bl. annat Jill Jonsson, Shirley Clamp och Arvingarna underhöll gästerna. 

Min farfars farfar Frost Matts Mattsson.

Min äldsta dotter Emilia på 150-års festen i går kväll. 

FM Mattsson är Sveriges äldsta krantillverkare. Redan 1865 grundades FM Mattsson av Frost Matts Mattsson, och har sedan dess varit en föregångare för hela branschen. Till att börja med tillverkades urverksdetaljer till Moraklockan, luskammar, pinglor, spännen och baksporrar. År 1876 gjuter Frost Matts sina första fat- och pannmurskranar.

En stor del av FM Mattssons framgångar genom åren har grundats av alla de skickliga och uppfinningsrika människor, som bor och verkar på företaget i byn Östnor i Dalarna. I generation efter generation har hantverkstraditioner gått i arv, och kunskaper om mässingens innersta hemligheter vårdats ömt. Mässingen är traktens eget guld. 
Blandarna utmärker sig framförallt för sin höga kvalitet och sina innovativa tekniska lösningar. FM Mattsson var till exempel först med keramisk tätning, trädgårdskranar som inte fryser och två världsunika lösningar; mjukstängande ettgreppsblandare och säkerhetsblandare.

Min pappa Frost Anders Mattsson och min dotter Frost Emilia på fest! 

Kurbits gjort av krandelar. 

Så kreativt! 

Middagsborden var festligt dukade. 

GALAMIDDAG i byn! 

Rom fån grannkommunen Älvdalen blev ju ett måste på många festmenyer sedan Prins Carl Filip och Sofia från Älvdalen serverade det på sin bröllopsmiddag. 

Den blir nog bra

Solen skiner mot en vacker klarblå himmel, kärleksörten blommar och gräsmattorna är fortfarande gröna, men snart, snabbare än man liksom kommer att hinna med är vintern här. 

Kylan och mörkret, men också myset med eld i öppenspisen och levande ljus.

Men tillbaka till kylan...

det gäller att vara välutrustad med denna Canada Goose goding till exempel. 

Jag är en väldigt öppen person

och som sådan provar jag ofta olika varianter inom de flesta fält, mest för att jag tror på ett samband mellan body, mind, and soul. Helheten av människan alltså. 

Jag går till exempel regelbundet på zonterapi och tycker för det mesta att jag blir mer hjälpt av alternativ medicin som Homeopati och Ayurveda som tenderar att gå till botten med fokus att hitta orsaken till problemet än traditionell medicin, som jag erfar inte har tid att fokusera på orsak och ursprung utan mest sätter plåster på symptomen: Du har utslag? Ja, stryk på lite kortisonsalva. Du har ont i huvudet? Ta en huvudvärkstablett. Alltså, man är inte intresserad av hur elden startade utan bara av hur man släcker den...ja tills det börjar brinna igen, då upprepar man proceduren. 

Jag gick till vårdcentralen och talade om för läkaren att jag är super trött och har gått upp i vikt och fick rådet att äta mindre och röra på mig mer. Jag äter redan pytte lite och orkar bara promenera med hunden, that's it! Grymt missnöjd med svaret går jag till en homeopat som tar blodprov och konstaterar att jag har 96 i blodvärde, vilket förklarar varför jag är så kopiöst trött, samt förstorade sköldkörtlar, något man missade på vårdcentralen där inga prover beställdes. 

Fasiken, man blir ju gråtfärdig! 

Häromdagen besökte jag alltså min fantastiska homeopat...

som förstod att man inte orkar springa så fort när man har 96 i blodvärde. 

...som har sin mottagning i denna vackra miljö.

En riktig Dalagård. 

Ser ni Siljan i bakgrunden? 

Här händer det grejer!

Igår när vi var ute kom snickaren och spikade in lite träskivor på väggarna i badrummet.

Badrummet ser litet ut men det är faktiskt gigantiskt efter att vi slog ut klädkammaren som förut tog upp stor del av badrummet. 

Thank you

God for blessing us so much! 

I just finished 2 x 24 hour shifts working with unaccompanied refugee children, a job that makes me go straight home and eat a huge piece of Humble Pie each and every time all while realizing how blessed we are to have been born in a western affluent country like Sweden. It is a known fact that children in general are resilient, but in the case with these fantastic young people, resilience is an understatement. 

On the TV news we are shown images of groups of people, unfamiliar to us, who are risking their lives just to move their families out of harms way, and for many these people are unfortunately mere masses of unwanted immigrants who arrive into our western European countries where we then have to share our abundance and comforts. What we tend to forget is that we are all created equal as children of God and thus are worth exactly the same. They are humans. They are someones son and someones daughter. Let us treat them with respect and dignity! Just as we wish people would treat us and our sons and daughters if we were in their desperate situation. 

On my morning walk with Lando. 

Fall is here and I love it! 

A skip and a jump from our house: The Marina. 

Have a lovely Monday! 

Be kind. Nice matters. 

Nu river vi väggarna!

Väggen mellan köket och L-delen av vardagsrummet är nu ett minne blott! 

I dag sågade vi bort en stor del, men hela partiet skall bort så småningom. 

Det sitter en hel del el i sidorna så vi inväntar elektrikern....

Fasiken så öppet och luftigt det blev. 

50 Shades of White

Idag målades väggarna i vardagsrummet kritvita. 

Ja, de blev så vita att det redan kritvita taket såg smutsigt ut.

 Oooops! 

Lite Amerikansk

stil blir det nog i både badrum och powder room. 

Titta bara på den inbyggda hyllan till exempel!

En sådan blir det absolut. 

Och så skall jag höra md snickarn om han möjligtvis kan göra ett liknande badrumsskåp fast med djupa utdragslådor istället för luckor. 

Att känna sig vansinnigt nöjd

Det är svårt det där med lampor och speciellt eftersom jag vill ha något snyggt som varar länge, länge. Men nu har jag hittat en jätte vacker svensktillverkad glaslampa till hallen, som väger ton, men som jag egenhändigt fick upp i halltaket efter många stånk och stön nu på eftermiddagen. 

Den är rätt svår fotograferad, men så här såg den ut i affären. 

1195 kr kostade den. 

Så här ser den ut i min hall. 

Sedan var det sovrummets tur och där ville jag ha något riktigt mjukt, diskret och sockersött. 

Denna plafond i lin och siden blev en omedelbar hit och fick komma med hem.  

Så här tjusigt blev det. 

Lampan mot taket, tapeten och fondväggen. 

Å fondväggen, den vackra fondväggen...den ligger jag och tittar nöjt på varje morgon minsann.

Kvällsmys i köket. 

Godnatt!

Nu är det höst i luften

som känns krispig och klar. 

Jag tycker om hösten och allt vad den innebär: Vackra färger i naturen, lite mörkare kvällar, höstrusk att mysa till med tända ljus, och ja, äntligen får jag bylsa på mig lite varma mysiga sköna hösttröjor i kashmir och lammull, ja det är ju grejt! 

Rosorna hänger som vanligt med långt in i hösten.

Höstutsikt från lunchtallriken. 

Pappa fyller år och favorittårtan ser ut så här med massor av blåbär och hallon. 

Kommer tid kommer råd

kom det ihåg, solen finns bakom varje moln...

I söndags började orostankarna komma krypandes. 

Natten mellan söndagen och måndagen spenderades nästan sömnlös då jag sov i verser där jag vaknade med jämna mellanrum och låg och oroade mig i mörkret. 

Måndag morgon kom och jag ringde några telefonsamtal. 

4 stycken för att vara exakt. 

På måndag eftermiddag var allt i sin ordning. Kruxet borta. 

Tack kära Gode Gud! 

Det går bra nu. 

Tisdagsmorgon-mys. Bara Lando och jag är vakna. Gillar't!

 Vardagsrummet är format i ett stort L och känns faktiskt lite svårmöblerat. När man möblerar rum och speciellt vardagsrum skall man tänka på att rummet skall ha en fokus-punkt, heter det så på svenska? Focal point heter det på engelska i alla fall och det innebär att man bestämmer vad fokuset i rummet skall ligga och så bygger man upp möblemanget, mattor, tavlor, speglar etc. runt den valda fokus punkten. Syftet är att skapa balans i rummet. Själv gillar jag absolut inte när fokus punkten är TV:n, om inte rummet är ett mediarum förstås. TV:n skall helst vara osynlig i rummet och diskret upphängd på väggen. TV-bänkar är så fula! Usch! Ja, att möblera vardagsrummet kommer att bli en utmaning, men nästa sommar skall det ju byggas ut för att ge bättre sjöutsikt och då blir det lättare. Tills dess får möbleringen bli lite tillfällig och fokus punkten är nu det stora vackra fönstret mot den lummiga trädgården. Japp, det är jag nöjd med just nu.

Trött-Lando!

Snart går skjutsen till skolan och sedan skall den här hemma-mamman gå på en 7 km lång power walk längs sjön eftersom huset är fullt av hantverkare. 

September är här! 

Ha en fantastisk tisdag.