lördag 16 januari 2016

Pinsamt!

"-Underskatta aldrig en hemmafru! 
En hemmafru kan vara livsfarlig"
~ Maria Montazami


Var det någon som tittade på Fångarna på Fortet igår kväll och tyckte att Leila Bagge var pinsamt oförskämd mot Maria Montazami hela tävlingen med sina ständiga och nedvärderande personangrepp på Maria baserat på Marias status som hemmafru?  

Medan Maria och flickorna genomgående höll stilen så missade Leila inte ett endaste tillfälle att kalla Maria för Mrs. Hollywood, Kissemiss, Hollywoodfru etc.  

Medan det i mina öron solklart lät oerhört illa så kunde jag inte låta bli att reflektera över psykologin bakom vad som utspelades då jag själv en oacceptabel mängd gånger över de senaste 20+ åren fått svälja förolämpande kommentarer som andra svenska kvinnor kläckt ur sig baserade i min egen status som hemmafru och hemmamamma. 

Vilka är det då som kommer med gliringar? 

Jo, svenska kvinnor. 

Under alla år kan jag inte erinra mig om en endaste man som haft någon som helst invändning över att jag var en hemmafru, men däremot har många svenska kvinnor haft svårt för detta och därmed haft något nedvärderande eller något småelakt, direkt eller indirekt, att skriva mig på näsan. 

Tråkigt, det är vad det är och speciellt då jag aldrig har hört en endaste hemmafru säga något illa om en kvinna som har en karriär. Jag tycker att alla har rätten att välja samt att bli respekterad i sina val, vare sig man väljer att dela upp jobbet, som jag och mina barns pappa gjorde (då jag jobbade hemma och han på en arbetsplats och där mitt jobb var lika mycket värt som hans vare sig det var betalt eller obetalt så drog vi båda våra strån till stacken) eller om man väljer att ha ett arrangemang där båda jobbar utanför hemmet. Varför skall något av de två alternativen vara mindre värt i många svenska kvinnors ögon? Kanske oroar de sig över jämnlikhet? Kanske tycker de själva att mammor och hemmafruar är mindre värda? I sådana fall är det mycket tragiskt. 

Vi börjar med jämnlikheten: För mig personligen innebär jämnlikhet möjligheten att välja och kanske många svenska kvinnor (de flesta utan någon som helt möjlighet att välja) inte tror att en hemmafru åtnjuter någon jämnlikhet. Jo, om hon själv har valt det samt om det finns en överenskommelse om att alla pengar som kommer in är bådas inkomst eftersom en jobbar hemma. Däremot tycker jag inte att det verkar så vidare jämlikt i de fall där både mannen och kvinnan jobbar, men kvinnan har fortfarande det övervägande ansvaret för barnen och hemmet med matlagning, städning, tvätt och disk, som faktiskt oftast fortfarande är fallet i jämlika Sverige. Inte verkar det heller särskilt jämlikt då det oftast är kvinnan som är hemma och vabbar och under perioder jobbar en lägre procent för att ta hand om barnen. I slutändan har kvinnor, som redan innan tenderar att få mindre betalt för att utföra samma jobb som män, tjänat mindre pengar under sin livstid, fått slitit hårdare än sin partner och får som tack en mycket, mycket lägre pension än männen. Fakta: En övervägande majoritet av de som får garanti pension, den lägsta pensionsnivån som finns i Sverige, är kvinnor! (Kollad just upp statistiken som visar att 80% av de som får garantipension är kvinnor. Källa: Pensionsmyndigheten.se) 

Gällande människovärdet i relation till yrke: En fråga som man med 100 % säkerhet får i Sverige när man i olika sammanhang träffar nya människor är: "-Vad gör du?" (som i vad jobbar du med?) Jo, för det är nämligen det första svenskarna vill veta när de träffar en ny själ så att de kan sortera in personen i ett fack, ge den en stämpel, rang och identitet. I Sverige är det faktiskt så att de flesta kopplar sin identitet och sitt människovärde direkt till sitt yrke och med det i åtanke kan man ju blixtsnabbt förstå varför mammor och hemmafruar hamnar längst ned i skalan utan vare sig rang och människovärde och därför lätt blir fair game för den som sedan inte kan hantera att dessa hemmafruar otroligt nog faktiskt verkar ha både självkänsla, identitet och ett rätt trevligt liv.

 I fallet med Maria Montazami blir det ju knepigt värre för Leila Bagge som fått kämpa sig fram och upp i livet när Maria Montazami är superkänd, folkkär och dessutom blivit en mycket framgångsrik entreprenör, genom att bara vara en hemmafru. Men universum löste problemet och spydiga Leila Bagge förlorade tävlingen i Fångarna på Fortet. 

Omedelbar karma!



fredag 15 januari 2016

Varför utsätter jag mig själv för detta?

Sista tentan för höstterminen 2015 avklarad och inlämnad 12.59
 vilket var 1 minut innan deadline. 
Jag i ett nötskal eftersom jag presterar bäst under tryck, 
för då blir min hjärna på något konstigt sätt sylvass.  

Vårterminen börjar redan på måndag med en kurs i 

Sociala relationer, konflikter och makt. 


A regular day in the life of a Master Degree Student. 

Jag är oerhört nöjd med mig själv att jag gör detta, trots allt. 

Personal accomplishment- Check!

Ett litet råd från mitt eget hjärta till alla som vill men inte tar steget: Avstå aldrig från att göra något du verkligen vill, som att vidareutbilda dig till exempel, bara för att det kommer att ta så lång tid. Den tiden går ändå. 
You can do it!

torsdag 14 januari 2016

Before and after

pictures are always fun. 

Here is my kitchen. 


Before...
original 1970.


and after. 
The dishwasher is camouflaged  behind a regular kitchen cabinet and is located between the stove and the sink behind the square looking door.  


Before...
Original 1970.


and after. 


Before and with the wall that separated the kitchen from the L-shaped living room already knocked down...


and after. 

The kitchen table and (my outdoor) wicker chairs is a temporary arrangement until I decide on the actual set-up for a dining area towards the living room.

Where the kitchen table currently is positioned I plan on having a built-in kitchen island in the near future. 



Before, with the wall just taken down...



and after 
with a more open and modern concept


This bend under the window is an add-on since that space was empty except from an ugly wall- radiator. Now it gives me the maximum use of space in regards to both countertop and storage. 

I had absolutely not planned on renovating an entire house at this stage of my life, 
but nothing else went as planned either so what the heck! 

Just do it! 

onsdag 13 januari 2016

In the cottage kitchen


 the Christmas tree has now been replaced with my favorite reading chair. 



The only thing left from Christmas is the last blooming Amaryllis to the left and a small Poinsettia to the right in the window. 


The view of the kitchen from my couch.


Nu är glada julen

slut, slut, slut...

Idag slängde Lando och jag ut julen, och sedan åkte dammtrasan, dammsugaren och moppen fram eftersom det kändes som att det var lika bra att passa på städa huset ordentligt när jag ändå skulle dammsuga upp en väg med barr från vardagsrummet och ända ut till hallen. 


Lando-mys i soffan.


Bilden tagen på morgonen då det är så mysigt med julgran. 




Kväll i mysiga Lisselby i Mora. 

tisdag 12 januari 2016

Tuesday thoughts

  • I do not want to throw out the Christmas tree because I love its glow in the evening and especially against the huge masses of snow that are now descending over Sweden. 
  • I do not try to figure people out any longer and this saves me huge amounts of energy.
  • Second to my children I value personal freedom most of all, and I have it. Thank you God! 
  • I really really suck at being a divorced woman and years after the fact I am still half a couple. Can it be that some people never ever get past a divorce? 
  • Why do people that belongs to the Green Party (Miljöpartiet) have such a bad taste when it comes to clothes? Does being interested in the preservation of nature make it mandatory to be totally ignorant in regards to style and fashion? 
  • I am a huge procrastinator and time-optimist in a sort of "don't-do-anything-today-that-can-be-done-tomorrow" kind of way. But on the other hand I perform best under pressure. Always. 
  • I have a very positive outlook on life and I live with huge faith and my total lack of worry and rock solid conviction that everything will always turn out good in the end have driven more than one person with anxious tendencies in my surrounding nuts. 
  • As a person with opinions I do detest people without opinions, probably because I know that that they all do have them, deep in side, but are too political and/or too afraid to speak their mind which makes them cowards and if there is anything I detest it is cowards, even more so than people without an opinion. Besides, people without an opinion are really, really boring. 
  • People who do not read books, newspapers or even care to inform themselves on what is really going on in the world, but still know everything...Hmm. I even lack the words to say anything nice or proper about them. 
  • I adore winter! It is so nice and cold and crisp and beautiful, especially in our part of Sweden. 
  • I am thinking about the next Shonan Ladies reunion and Downton Abbey might be a good place, since most of us just adore that series, and one can book afternoon tea in the mansion that actually do exist in real life. We had the last reunion in Hawaii, which was lovely. 
  • We have two living rooms in our house but never use the second one that is located at the back of the house, despite the fact that it has an open fire place. I have now decided I will make it the master bedroom. The big bedroom that I have now will go to one of the girlies and the smallest bedroom will be my study. Yes! 
Have a wonderful wonderful evening! 


Morning walk: Lando on the lake

By the lake: White-as-white-can-be-winter. 




Below- The view out the window at work.  
The finish line for the world famous cross country ski competition Vasaloppet 
and the statue of King Gustav Vasa. 


Utanför arbetsfönstret: Vasaloppsmålet 

och en insnöad kung Gustav Vasa.


fredag 8 januari 2016

Att bli mätt

på en sallad är verkligen en skön känsla. 

Att känna sig nästintill proppmätt men utan den tunga känslan eftersom det är så luftigt och lätt med en sallad, fluffigt mellan bladen på något sätt. Mmm...

Igår gjorde jag en kycklingsallad på sådant som fanns i kylskåpet: Isberg, tomat, ruccola, avocado och granatäpplen, 
och oj så gott det blev. 

Kycklingen tillagar jag i ugnen med kryddor (vitpeppar, svartpeppar, flingsalt, och grillkrydda) och lite olivolja och den äter jag vanligtvis varm på salladen. Saftigt och gott. 

Perfekt, eftersom det är så kallt ute vilket gör att man gärna äter varm mat. 




Här sitter jag och bloggar...

Nöjd med att vara nyttig.
 Med gloria till och med :-) 


Ha en strålande fin dag!

onsdag 6 januari 2016

- 0,4 degrees Fahrenheit

or - 18 degrees Celsius outside. 


Morning at our Swedish Lake House


The sun is so low during the day in this part of northern Europe and does not make it far before it turns around and disappears again.  We took a  7 kilometer long walk in the cold, which is about 4 miles. What a good thing I own gear for arctic weathers :-) 


The lake is now frozen and we are waiting for the Ice Skating Club to plow the 30 km long ice road so people can skate around the entire lake. 



A sure find in every corner of our house: Lando's soccer balls. 




Here and there and everywhere. 

He does not know that soccer season is over :-) 




tisdag 5 januari 2016

Tonight's dinner

Ground meat patties of Moose 
(hunted by my father) 
stuffed with Gorgonzola cheese and topped with French onion sauce, 
served with butter sauteed asparagus and avocado salsa 
(avocado, tomato, red onion, feta cheese, sea salt and olive oil)

I have always loved to cook and for almost thirty years I have collected special recipes from all over the world of foods that I have personally eaten and loved, most of them from the kitchens of dear friends. 
All the recipes where then hand written into a beautiful book that I had purchased in Johannesburg, South Africa in the 1980's. A collection and a true treasure that did not only contain instructions of how to cook the most fantastic of favorite dishes for all occasions, but was also a keepsake of memories from special times with friends all over the world. 

Janet Eaton's Cold Zucchini Soup
Shirley Newman's Crab and water chestnut in sweet pea pod appetizer
Chief Hardison's Pulled Pork 
Jane Anderson's Egg Casserole 
Nancy Parode's Pickled olives
Louise Muller's Chocolate mint squares and spinach rice bake
Annie Dipert's Bean dip
Jennifer Weech's Hot Buttered Rum
Sue Boogren's artichoke dip
My Greek aunt's home made Glögg
Tons of recipes from other mom's at my girlies schools and fellow military wives around the world...
and much much more. 

That special book was stolen and lost forever with the rest of our house hold goods en route from Japan to Sweden in 2009. What a tremendous and irreplaceable loss indeed. 
I still mourn my beloved and worn-out recipes book, and cooking has never been the same without it. 





Finally

 winter arrived with snow and freezing temperatures. 

Today we had -10 Celsius which is 14 degrees Fahrenheit. 


Morning walk and look how low the sun is at 11 am. 





söndag 3 januari 2016

Att vänta in

mig själv,

det skall jag nog ägna en stor del av det nya året till. 

2015 var helt crazy helt enkelt, ett år fyllt av så mycket fart och så många förändringar att inte ens jag själv hann med riktigt i svängarna. 

Kör så att det ryker...typ, 

Året har bland annat inneburit:  

1. En oplanerad flytt hem från Kalifornien, med hundar och ungar. 

Mina flyttkartonger på Coronado Post Office i Kalifornien

2. Ett spontant inköp av ett stycke Lake House i sköna Dalarna.

3. Totalrenovering galore av nyinköpta boningen, i flygande hastighet, eftersom den kom i originalskick från 1970. 

4. Nytt arbetsfält.

5. Privata omständigheter som gör en benägen att gråta, svimma och kräkas, dagligen. 

6. Kontakt med en helt ny och mycket otippad branch i samhället. 

7. Och alltid, alltid 300 pages behind. 

Lägg därtill att närminnet ofta tryter och att den mentala hårddisken verkar helt och oförklarligt utsuddad med jämna mellanrum. Jag är tom, spenderad och har inget att ge. Inte ens till mig själv. 

Det värsta är att jag börjar känna igen det här nu och att det är en ständigt förekommande känsla så det måste ju vara något jag gör fel, om och om igen. 

Ja, så hinna ikapp är nog en ganska bra ide och det skall jag göra genom att vänta in mig själv utan en massa måsten och därmed skall jag, i rak motsats till alla andra, satsa på att göra 2016 till det mest oproduktiva året någonsin, i andras ögon mätt förstås, för jag vet själv att lyckas jag med det så kommer det att vara en av mina bästa prestationer någonsin.  


 January in my kitchen


Lando running in my winter wonderland forest



The road to peace and tranquillity. 

fredag 1 januari 2016

I want to know if you can see beauty

even if it is not pretty
every day
And if you can source your own life 
from its presence

By the lake this morning- How many shades of grey? 

I want to know if you can live with failure
yours and mine
and still stand at the edge of the lake
and shout to the silver of the full moon
"YES!"