To walk on the ice

on the lake house lake is a favorite way of ending a long day. 

Thank you God for blessing me with an incredible fortune and an amazing luck in life!

On the ice of the lake house lake. 

Det fulaste

rummet i huset har jag aldrig bloggat om, men nu skall det ske. 

I slutet av 60-talet och typ under hela 70-talet var det inne att ha en gillestuga i sitt hus. 

Denna gillestuga var ofta ett lite mörkt och grottigt rum som var klätt i träpanel och andra murriga f'ärger för den optimala myseffekten och ofta utrustat med en öppenspis i finaste fäbostugemodell.  Jag kommer ihåg att en klasskamrat på lågstadiet hade en riktigt lyxig gillestuga hemma i det nybyggda huset med inbyggd bar i vilda västern stil som hade svängdörrar och barstolar allt, och oj vad fascinerade vi var hela klassen. 

Eftersom vårt hus är byggt 1970 finns även den tidsenliga gillestugan hemma hos oss, trots att vi bor i en enplansvilla. Rummet var faktiskt lite av en överraskning på visningen då man efter att ha hittat alla förväntade rum: kök, vardagsrum, badrum, sovrum, hall, hall toalett, tvättstuga, bastu, och garage helt plötsligt snubblade på ett till rum längst bak i huset, 

den obligatoriska gillestugan med öppen spis. 

Rummet var inrett nästan lite som en sommarstuga med väggfasta soffor och hade Dala-blå dörrar och fönster. Usch! Tänkte jag medan pappa tyckte nostalgiskt att det var det finaste rummet i huset :-)

Jag har inte varit överförtjust att ha denna Dalastuga i huset...men nu skall den bort och bli ett fint ljust rum med en modernare känsla, helt i linje med vad vi gör med resten av huset. 

Idag kom målaren och började jobbet. 

Allt trä skall bli vitt och väggen ovanför bröstpanelen skall få en fin ljusgrå tapet. 

Efter-bilder kommer senare. 

När jag kom hem från jobbet idag såg det ut så här: 

Allt som skall bli vitt är nu grundmålat, 

utom dörren ut till altanen och fönstren men de skall bli vita i morgon. 

Måndagen

avslutas med en kvällstur på isen nedanför vårt hus 

där det plogats en flera kilometer lång skridskobana på sjön. 

Livskvalitet av bästa sort.  

Nu blir det hockey 

Leksand - Mora

och vi håller på Mora förstås. 

Ha en fin kväll! 

Lando on the lake. 

Sån't man gillar att höra

Båda döttrarna inne på äldsta dotterns rum som babblar högt och bubblar av skratt. 

Jag blir varm i mamma-hjärtat. 

Paris-resan nästa vecka planeras. 

Packning, kläder, museibesök, Eiffeltornet...ingen shopping. 

Jag har konst- och historieintresserade döttrar. 

Note to self: Säg åt dem att titta på DaVinci koden innan de åker! 

Ha en skön söndag!

Saturday in Sweden

och här renoveras det för fullt. 

De nya dörrarna skall få foder och det blir schnyggt kan jag lova. 

Ja, tänk, man kan ändra allt med ett hus utom läget. 

Haha...och jag tror inte att vi nöjer oss med nya dörrarna,  

jag fick nämligen just en rejäl dos tvättstuge-makeover inspiration hos denna fina bloggerska. 

Ta er en titt! 

Jösses så fint! 

Det är ruskväder ute idag så vi tar och stannar inne. 

Att summera veckan

Första dagarna på jobbet har gått i rasande fart och varit riktiga toppendagar.
Eleverna är fina och trevliga och verkar tycka att det är spännande med en ny lärare vilket är skönare för min del än någon kan ana då jag ännu en gång byter av en fantastisk person som varit deras lärare en längre tid och därmed har rätt stora stövlar att kliva i.  

Vidare känns det faktiskt underbart att vara på banan igen och speciellt då jag har massor av ny kunskap från mina kurser på Högskolan Dalarna i ämnet att få implementera i ett riktigt klassrum. Smarrigt värre! 

Vad gäller kollegorna...so far so good.  Det verkar vara trevliga, öppna, och roliga kollegor och det har blivit många skratt, och skrattade det gjorde jag gott då jag en morgon såg att eleverna åker snöskoter till skolan. Det är sant! Där kom dom på skotrar av värstingmodell med skoterhjälmar på huvudet och skolväskan på ryggen,
som vilken unge som helst. Hahaha, vilken helt underbar syn.   

Sedan är det ju bara att konstatera ännu en gång att jag är välsignad med föräldrar i världsklass, för när jag kommer hem efter en lång dag hittar jag min pappa i huset i full färd med att byta ut de bruna ful-dörrarna från 1970 till nya fräscha kritvita spegeldörrar. Kan det bli bättre?

Min pappa.

På väg hem från jobbet såg jag att målområdet är nästintill färdigställt

för här vankas det Vasalopp minsann.



Ha en fin kväll!

Hälsningar från Mora! 

Bland det värsta jag vet

är människor som är fyrkantiga, oflexibla, principfasta paragrafryttare. 

Torrbollar. Tråkmånsar. 

Och man kan inte missa dom för de finns överallt och om man lyssnar noga kan man till och med höra dom för de gnisslar. 

Usch! 

Vad illa de låter i sin osmorda rostiga fyrkantighet. 

Nej tacka vet jag lättsamma, flexibla människor som kan anpassa sig efter rådande situation och tillämpa massor av sunt förnuft i alla situationer för ingenting är egentligen komplicerat och ingenting är omöjligt.

Flexibla är människor är lösningsfokuserade medan fyrkantiga personer tenderar att vara problemfokuserade. 

Det är min starka övertygelse att dessa fyrkantiga oflexibla människor i grund och botten är rädda, för allt. Och tråkigt har dom också, för det sitter fast och dom fastnar och kör för sakta och följer alla instruktioner till punkt och pricka och då gott folk har jag kört om och förbi och försvunnit runt hörnet för länge sedan. 

Man måste kunna svänga med livet och förstå att saker och ting ändras. 

Man måste försöka se möjligheter i allt och hitta lösningar och kan man inte det så skall man ödmjukt släppa taget och låta någon annan försöka, istället för att bromsa och sätta stopp. 

Man blir faktiskt chockad när man inser vilken stor del av befolkningen som saknar sunt förnuft. 

Det är faktiskt skrämmande! 

"Det kommer stundom kritiska tillfällen i livet som man måste vara en smula galen för att ta sig helskinnad ur"

~ Rochefoucauld. 

Sån't man tar för givet

när man kommer från landet är att ha en kyrka inom syn- och hörhåll. 

Något som faktiskt alls inte är så vanligt förekommande i alla delar av världen, 

och därför går jag ofta förbi med hunden på kvällarna och är barnsligt störtförtjust. 

Det är faktiskt lite av tjusningen med att ha bott i andra länder, man återvänder och uppskattar sådant som alla på plats tar för givet, då man vet vad fattigt livet är utan naturen och kyrkor och skogsstigar och vargar och älgar och kantareller och lingon och blåbär och fäbodar och glögg och semlor och vitsippor och tussilago och raggarbilar och Sibylla och midsommarafton. 

Vi kan faktiskt se kyrkan från våra köksfönster och hör när kyrkklockan slår. 

Priceless! 

På kvällspromenad förbi kyrkan. 

Sån't man bara måste ha hemma

En underbar Lando-hund.

Vackra färska blommor, i massor. 

Röda rosor som matchar soffan i vardagsrummet.  

En underbart god chokladkaka bakad av dottern. 

Porslin i blått och vitt. 

Grannarna

kom över igår på Alla Hjärtans Dag och gav oss is-hjärtan som de tillverkat själva att hänga på huset.

Vi blev oerhört överraskade, men de berättade att Greta, kvinnan som bott i huset sedan det byggdes 1970 men som gick bort förra året, alltid fick is-hjärtan av dem. Vad otroligt omtänksamt av grannarna att ge oss dessa hjärtan och så generöst att vi blev riktigt rörda faktiskt. 

Hjärtat är inte rosa, det är genomskinligt, det är molnen i bakgrunden som ger det färgen. 

Hearts made of ice that our neighbors gifted us on Valentines Day. 

Kvällssol över sjön. 

Så här vackra var de i morse mot den klarblå himlen. 

Vilken fantastisk gåva. 

Så enkelt, så personligt, så otroligt vackert, genomtänkt och kreativt. 

Jag

har blivit med heltidsjobb som gymnasielärare och börjar på måndag. 

Efter att ha tackat nej till tjänsten en gång har jag efter många turer och funderingar låtit mig övertalas av rektorn, och det känns faktiskt förbaskat rätt eftersom jag tror att det är bra för mig att få delta i livet med full kapacitet och ge inom ett område där jag verkligen känner att jag kan vara med och göra stor skillnad. Jag har omtänksamma fina själar runt mig som undrar om jag kommer att orka och om det är rätt beslut eftersom jag faktiskt hade bestämt mig för att ta det lugnt, men med tanke på att jag nu skall jobba två veckor fram till SPORTLOVET och så ytterligare två veckor till så har vi PÅSKLOVET, och så vipps har jag ju ett helt SOMMARLOV, så JA det kommer att gå bra!

My world traveler

and darling youngest daughter is arriving back in Sweden today. 

She has been spending some time at her father's home in Washington DC. 

Welcome home sweet girl!

Love this candid picture of Bella and her dad. 

När man inser

att det är lika bra att inte bädda ur utan bara bädda om sängen på jobbet och lägga pyjamasen under kudden, för att man just nu lever livet som ambulerande sovande.

Välkommen Vabuari! 

Något som bara existerar i Sverige by the way. 

Ha en fin dag!

Skämt å sido, jag är glad att kunna hjälpa till. 

Hedersrelaterat våld

I dag har jag varit på en föreläsning om hedersrelaterat våld.

Ett mycket komplext och mycket intressant ämne som på grund av det ökade antalet flyktingar i Sverige är högst relevant och därför livsviktigt för oss som jobbar med människor i riskzonen att ha fördjupad kunskap om.

Vi fick gedigen information av en kriminolog och en polis som jobbar med
hedersrelaterad våld och personskydd


Väldigt tungt ämne.

Läs mer om det

HÄR

Nu blir det svårt

när man får välja mellan något som är jättebra och något annat som också är jättebra. 

För att det skall bli rätt måste man ta sig en riktig funderare om hur man vill ha det egentligen, men det som är fantastiskt i detta fall är att om jag väljer det ena så står det andra kvar i fall att jag nu inte skulle vara helt supernöjd med mitt val, och vem har en sådan lyxig situation i livet egentligen? 

Vem kan både äta kakan och ha den kvar? 

Moi. 

Det tackar jag Gud för! 

Tack!

Men det är dags att välja något annat nu, det har jag fått starka indikationer på.

Ja tänk hur det är i livet och i det hela är jag otroligt tacksam för att jag med min snart medelålders ålder fortfarande har valmöjligheter. Tänk på dem som sitter där dom sitter i situationer utan alternativ.  Jo, kanske dom flesta skulle kunna välja något annat men vågar inte, vi människor är ju enormt olika på så vis, och det får man ju förstå och respektera. Vissa väljer det trygga (och kanske det tråkiga) medan andra, och jag tillhör den senare kategorin, tänker att: Jag lever här och nu, en gång, och livet är för kort för att göra något eller befinna sig i en situation känns outdated.
Och jag kan det här nu.
Dags att förkovra sig i annat med andra ord.

Vidare är jag svårt förtjust i variation och det är väl därför jag älskade livet som flygvärdinna med nya passagerare, ny besättning, och olika destinationer i världen varje gång jag gick till jobbet. Militärlivet funkade bra det också och speciellt eftersom vi var välsignade med att få bo i olika länder i världen eller i olika delar i USA, medan andra inom samma branch kanske fastnade någonstans, eller valde en plats. Vissa gör ju hela sin militära karriär i San Diego, medan andra stannar i DC, Maryland, Virginia triangeln och hoppar mellan olika installationer där. Men som sagt, vi kände oss alltid välsignade med att få chansen att kunna kalla några av de vackraste platser i världen vårt hem.

Nu går jag på magkänslan, som jag faktiskt alltid gjort, och det ena leder till det andra som leder till det tredje, och allt faller på plats där det ska vara just då i vanlig ordning,
det litar jag på till hundra procent.

'Cause you gotta have faith! 

På hal is

en helt vanlig lördagsmorgon i Dalarna. 

Varje år plogas en 30 km lång skridskoväg på sjön, och precis som vi kunde vid vårt förra hus i Kråkberg så kan vi också här där vi bor nu kliva på precis nedanför huset.

 Jag säger då bara det...Lake House Life!

Där borta till höger, där man skymtar hus, är den exakta inspelningsplatsen för 

Moraeus med mera, 

som förresten kör en till säsong med inspelningar inför hösten nu i juni. 

Gillas just nu!

Att frossa i vackra tulpaner.
Helst blandade buketter i alla regnbågens färger.

Underbar frukost buffet.
Kavring med
Ruccola
Avocado
Keso
Paprika
Granatäpplen

Härlig mjuk tröja i Kashmir
som inte killar och sticks.

Vackra örhängen
i Swarovski kristall av Caroline Svedbom

First

an absolutely stunning morning walk on the ice that now covers the lake house lake...

Then, home to hit the books and study, while Lando takes a nap. 

I am currently taking a course at the University with the title: 

Social relations, power and conflict resolution. 

Yes, I know it sounds like an episode in my own life, 

but it is really an upper credit college course :-)

Imagine that!

Livet är ett rävspel

On the Lake House Lake, 

we are now able to ice-skate if we want. 

Lucky us!

On our lake

När det händer mycket i livet får jag vrida och vända på orden här i min personliga blogg vilket många gånger resulterar i inlägg av rätt kryptisk natur öppna för envar att tyda och tolka på sitt sätt, vilket jag märker inte minst i kommentarsfältet :-)

I början av mitt bloggande visste jag exakt vilka mina läsare var och hade då absolut inga som helst problem att få utlopp för mitt starka behov att skriva av mig både glädje och sorg i med och motgångar, och vad härligt det var att kunna få skriva högt och lågt och ärligt här i min alldeles egen blogg.

Nu när det händer mycket i livet, vilket det gör mest hela tiden eftersom My Life is Better than Fiction på grund av att jag tycks ha blivit anmäld till intensivkurs-varianten  av allt och alla man kan råka ut för i livet (sådant som andra får sprinklat i jämna lager under hela sin livstid men som jag mirakulöst lyckats undkomma in i det längsta) så slits jag mellan viljan att skriva rakt ur hjärtat och vetskapen om att det finns värsta snikiga typer bland mina läsare som inte skulle dra sig en en sekund för att på något sätt använda det jag skriver till sin fördel och till min nackdel. Sådana fasoner har jag varken förståelse eller tålamod för, men jag vet att det kommer från mycket små människor som med Gestapo-tjallar-fasorner gillar att sätta dit folk för att de vågar stå för något och har en viss åsikt, som vi faktiskt har rätt att inneha i vårt fria och demokratiska land. Ja livet är ett rävspel minsann. 

Have a happy hump-day!

Vardagsvackert

Klong-vasen 

som är så nymodigt svensk är så otroligt japansk i mina ögon eftersom det nämligen är precis så man arrangerar blommor i Japan.