Då kör vi måndag igen då...

för hamsterhjulet snurrar på, i alla fall några veckor till innan denna skolfröken går på sommarlov. 

Men vilken alldeles fantastisk helg vi har haft här i Dalarna med riktig sommarvärme. Vi har suttit ute och fullkomligt frossat i mycket välbehövliga D-vitaminer från solen. Jag har nog riktigt chockat min vit-blåa och nästan genomskinliga vinterhud. 

Vintern har förresten varit alldeles för lång här och nu känns det nästan som om månaden maj har bestämt sig för att skippa våren och springa rakt in i sommaren bara för att vintern tog upp mer än sin beskärda del av året. 

Helgen har som sig bör inneburit mycket god mat. 

Både hemma och på fäboden hos mamma och pappa. 

Caprese sallad och färsk sparris

De bästa tillbehören när man grillar! 

Till det hade vi även lite kryddig chili halloumi som vi la på grillen. 

Jag älskar vacker mat för då blir det liksom 

en dubbelfest: En för ögat och en för smaklökarna. 

Ofta, ofta så tycker jag att vi gör så mycket godare mat hemma 

än vi någonsin kan få på en restaurang. 

Lite motion klämdes också in i helgen. 

och det går ju bra när man får springa här. 

Jag skall verkligen börja ta mig ut på minst 6-7 km om dagen nu.

Jag skall ju springa Tjejmilen igen i september och denna gång i ett tidigare startled :-) 

Hund-fotbolls-säsongen har visst också börjat :-) 

och alla måste vara med och spela tycker Lando, så vi sparkar boll hela dagarna. 

Var det någon mer än jag som tyckte att Cecilia Blomberg hade skrivit så bra om segregationen i Sverige i lördagens Svenska Dagbladet? Jag tyckte att den satte fingret på så mycket sanning. Bra!

Mycket läsvärd! Jag satt och nickade instämmande hela tiden. 

Jag som har jobbat med invandrare och som har barn från andra länder i skolan kan känna starkt att Sverige har misslyckats med integreringen och det har fått ofattbara negativa konsekvenser. 

Men vem vill äga problemet? 

Söndag eftermiddag planterade jag några pelargoner i en jättegammal malmkruka som förr använts att hälla metall med i någon gjutningsprocess på FM Mattsson. Nu används inte sådana krukor längre men är då istället superfina som blomkrukor av karaktär utomhus. Allt med en historia är ju så extra kul. 

Den här krukan skall givetvis få följa med och stå utanför ytterdörren på vår nya bostad som vi flyttar till lite senare i sommar. Förberedelserna är i full fart.

På grund av den enorma mängd snö och vinter som vi har haft här i Dalarna så har vi nu alldeles för mycket vatten vilket orsakar översvämningar på många ställen. Ute på de här små holmarna i Orsasjön finns det små hus som snart står i vattnet. Vad trist för ägarna.

Ha en underbar måndag!

När jag blir bjuden tillbaka till mitt gamla liv

Jodå, det händer ibland. 

Jag blir bjuden till en värld som en gång var min värld. Min vardag. Mitt sätt att leva. 

Den här fina inbjudan damp ned i fredags och jag blir alltid så oerhört rörd och glad över att bli ihågkommen och inkluderad i något som jag en gång så självklart tillhörde och hade en given plats i. 

Vänner som vi lärde känna i Gaeta, Italien när vi var stationerade där med United States 6th Fleet Staff skall nu lämna sin stationering i Washington DC och flytta till Virginia. 

Thank you so very much for the invitation Brian & Kim! 

Jag är så tacksam för att jag har fått uppleva så mycket och levt ett sådant annorlunda liv. 

Jag har präglats och formats av att ha fått leva en sådan stor del av mitt liv 

i en sådan enormt priviligerad och speciell värld och under helt unika omständigheter. 

Kristihimmelfärdsdagen i bilder

Morgonpromenad vid Orsasjön

Dagen avslutades på fäboden norr om Orsa där vi grillade med mamma och pappa i kvällssolen. 

Våren har inte alls kommit så långt här och vitsipporna är alldeles nyutslagna. 

 Pappa grillar

Utbyggnaden som min pappa har timrat på den gamla fäbodstugan längst till vänster i bild. 

Fina Lando i kvällssolen

Grillkolen när den är som allra bäst, efter maten. 

Ha en fin lördag! 

När man är så där vansinnigt nöjd igen!

Det är ju fruktansvärt osvenskt att prata om pengar men eftersom jag inte är svensk på så många punkter här i livet tar jag mig friheten att låta amerikanen i mig komma fram ett tag...

I tisdags tog jag ett djupt andetag och så gick jag in till chefen och förhandlade till mig en 25% löneökning. Jag blev så glad och så vansinnigt nöjd att jag går runt och ler fortfarande.

Jag hade noggrant tänkt ut innan precis hur mycket jag ville ha och hade också kollat upp lönestatistiken i branschen, men med tanke på att jag tycker att många ligger lågt så hade jag tagit till rejält i överkant.

Jag hade förberett mig på att konkret kunna motivera lönen ur alla möjliga tänkbara aspekter och funderat ut diverse bra argument, och hör och häpna: Jag fick det jag ville ha. Hur underbart är inte det?!

När jag var nyseparerad och precis hade flyttat från Japan till Sverige med mina två döttrar var jag livrädd att jag aldrig skulle kunna komma ikapp och stå på egna ben karriärsmässigt eftersom jag hade varit hemmafru i så många år. Alla mina jämnåriga vänner och bekanta här hemma i Sverige hade i princip 20 års försprång vad gällde karriär och löner, men så är nu inte längre fallet. Jag är ikapp och i många fall förbi.

Det hela är nästan lite som The American Dream men på svensk mark: Jobba hårt och det kommer att lönar sig! Ja, för det skall ALLTID, ALLTID löna sig att slita och jobba hårt. Att gå de där extra milen...

Lessons learned: Det är inte tiden det handlar om, det är prestationen!

Hade jag suttit kvar på mitt i allra högsta grad dead end  och lågbetalda jobb på turistbyrån där jag började 2009 så hade jag absolut inte haft mer än dubbelt så mycket i lön idag, oavsett tid.

Jag är så otroligt tacksam, glad och lättad att äntligen vara där jag vill vara både karriärsmässigt och lönemässigt. Jag är The Reluctant Career Woman personifierad och har aldrig varit och kommer aldrig att bli intresserad av vare sig makt eller prestige på jobbet. Men i det jag jobbar med jag vill känna att jag har både rätt kompetens och rätt lön för att utföra mitt jobb optimalt, och nu kan jag äntligen sätta check i den boxen!

Thank you God for blessing me so much!

“Take out a dollar bill and look at it,” he said. “Now pat yourself on your back because you are looking at a certificate of performance.” 
~Daniel Lapin, Thou Shall Prosper: Ten Commandments for Making Money

Jag vill varmt rekommendera denna bok. Den är underbar!  

Att renovera att badrum

Den mindre och enklare bostaden som vi har köpt och som vi kommer att flytta in i senare i sommar är från början på 80-talet och de två badrummen är tyvärr i originalskick och behöver därför renoveras.

Det finns som tur var inga fuktskador, för det tog vi reda på alldeles nyss, men vem vill ha aprikos-rosa 80-tal med blomrankor upptill?! Inte jag. 

Just nu sitter det alltså våtrumstapeter på väggarna i båda badrummen och på golven ligger det våtrumsmattor, allt från 80-talet. Skall man ha helkaklat behöver man förstärka väggarna samt lägga golvvärme slingor under golvklinkersen. Men nej! Jag vill varken lägga de pengarna eller det jobbet och den tiden på det känns det som.

Därför har jag istället suttit ock kikat på internet och googlat fram lite bilder från Styleroom och har hittat ett super-fint badrum som jag absolut skulle kunna tänka mig att härma rakt av. 

Jag är mäktigt imponerad av vad mycket fint det finns nuförtiden och att detta kan bli minst lika tjusigt som ett svindyrt helkaklat badrum. 

Enkel, klassisk och krispigt vit våtrumstapet på väggarna och 

så den härliga grå våtrumsmattan till golvet. 

Jag tycker att det här är jättesnyggt!

Och så kommer jag förstås att sätta in nya porslinsvaror och ny dusch. 

Precis så här vill jag också ha det så nu är det bara att härma rakt av! 

Praktiskt!

Istanbul Medium Gray heter mattan och
kommer från Tarkett Aquarelle Design Golv.

Jag känner att jag börjar faktiskt bli ganska trött på att renovera nu. Det här är det femte huset jag köper i mitt 48-åriga liv så nymodigheten med att göra om och att välja en massa detaljer är som bortblåst. Eller har jag kanske bara fått andra intressen i livet? 

Fördelen är att jag redan vet precis hur jag vill ha det och nu är i alla fall planen för badrummet på bottenvåningen klar enligt ovan.

Det här golvet kikar jag på till badrummet på övervåningen där också alla sovrummen ligger. 

Det heter Gerflor Gerbad 1758 Arty Grey

Ha en alldeles underbar ledig torsdag!

Hund & Häst

har vi i den här familjen 

-Kan man valla en häst? 
Undrar familjens egen Shepherd och gör ett försök.

Här gäller det att stänga altandörren, annars får man påhälsning i sovrummet :-)

Äntligen händer det något på vår-fronten. 

Det varma vädret de senaste dagarna har fått löven att börja spricka ut. 

Jag älskar den här skira gröna försommartiden. 

Då tar vi en tredagars-helg igen, och jösses vad det känns välbehövligt.

Ha en underbar kväll! 

The moment we stand

Här är det full fart precis som det brukar vara i maj månad. Så mycket som skall göras färdigt och avslutas. Prov som skall sambedömmas, en skolpolicy som skall skrivas och presenteras i en uppdragsutbildning som vi lärare går, lite roddande runt elever som behöver extra anpassning, och så ett sista PM att skriva i sista kursen på universitetet. Sista kursen! Smaka på de orden...

Fast nu så här efter mer än fem år så börjar det nästan ta slut på kreativiteten tycker jag, allt känns rätt så uttömt och avhandlat och det känns verkligen som om att jag har skrivit klart nu, på universitetet alltså. Men lite till text skall alltså pressas fram, en si sådär 3000 ord som brukligt i en kurs på 7,5 hp.

Varför pluggar jag då så här sent i livet? Jo, av anledningen att jag behöver jobbsäkerhet med en bra och stabil inkomst om jag skall nå mina mål. Och det kan jag bara greja själv på egen hand så då var det bara att JUST DO IT liksom.

Jag läste ett rätt så bra blogginlägg nyligen om hur viktigt det är att göra allt man kan för att höja sina inkomster och jag är dessutom stensäker på att det kommer att bli allt vanligare nu att 40-plussare går tillbaka till skolbänken både för omskolning inför karriärbyten och kompetensutveckling  inom sitt befintliga område eftersom man i framtiden kommer att behöva jobba tills man fyller 70 år innan man kan börja ta ut sin pension.

Ja, och då kommer många kanske att behöva se sig om efter något nytt att göra eftersom man kanske vare sig vill eller kan jobba med samma uppgift i femtio år och därför måste söka sig till nya områden av den anledningen. Vi kommer att få lov att tänka om vad gäller val av jobb i och med de nya regler som kommer att gälla i framtiden vad gäller pensionsåldern . Alla kommer att vara ansvariga för sin egen situation och det kommer inte att gå att skylla på någon, hur mycket man än vill det.  

Jag har tänkt på det här med hur vanligt det är att folk skyller sin aktuella situation i livet på någon annan eller något annat,  och därmed på omständigheter som de själva inte har någon kontroll över. Någon annan har varit dum och därför blev livet skit. Jag hade en dålig barndom och därför lever jag nu som lågutbildad och fattig. Andra har sparkat undan fötterna på oss och man har åkt på sina törner här i livet. OK. Visst får man tycka lite synd om sig själv ibland och visst får man slicka sina sår och avsätta en viss tid av livet för att hela själen och för att ta sig upp till ytan igen. Men så länge man skyller sin egen situation på någon annan så fråntar man sig själv makten att ta tag i och äga och därmed ändra sin egen livssituation.

And with that said...

Låt idag bli den dagen då du väljer att bestämma dig för att ta makten över din egen situation och därmed hela din framtid. 

Blommor som passar min budget

Istället för att springa till blomsteraffären och köpa nya pelargoner, som jag alltid gjort förr om åren, så har jag nu istället börjat att övervintra de jag redan har. Dessa ljuvliga Mårbacka pelargoner är därför inne på sitt tredje år.

Lyckan och belåtenheten är total! Vilken enkel glädje-källa att se något växa och frodas. Spännande har det varit också eftersom jag ju inte alls besitter det bästa av självförtroenden vad gäller förmågan att driva upp växter.

Jag har ju gått och väntat och kikat om blommorna verkligen skulle komma igen i år igen. Bara en sådan sak gör att mina pelargoner blir så värdefulla för mig! För så känner man ju absolut inte när man går och köper nya varje vår. Så välkomna tillbaka vackra blommor! 

Jag har övervintrat fem Mårbacka pelargoner som vi får avnjuta i sommar. 

Två av pelargonerna får stå på köksbänken på min mormors gamla kaffebricka tillsammans med ett litet underlägg i inlagt marmor som vi fick i present av farbrorn i Italien som gjorde våra mosaikbord när vi bodde där. Nostaligi, minnen, och nyblommar-glädje! Allt i ett. 

Ha en underbar måndag! 

När man får en varning

av Amerikanska Ambassaden i Stockholm...

Som amerikansk militärfamilj är vi rätt vana vid sådant här och har till och med genomgått något som heter terrorist-training som en del av förberedelsen innan vi blivit stationerade utomlands vid olika tillfällen. Men nu när man har levt Svensson-liv i så många år så känns ett sådant här meddelande nästan lite overkligt trots att jag är totalt medveten om att ambassaden informerar baserat på vad deras underrättelseverksamhet snappat upp.

Själv tillämpar jag alltid situationsmedvetenhet var jag än befinner mig men speciellt i större folksamlingar och till exempel på hotell och flygplatser. Jag scannar av läget och människorna och håller mig alltid i utkanten och gärna nära flyktvägar. Om något känns eller ser konstigt ut så reagerar jag på detta omedelbart och flyttar på mig eller går därifrån. Better safe than sorry!

Gumman Grön i Mora

Kommer ni till Mora så kan jag rekommendera er att gå in i den här fina blomster affären som ligger längst uppe på gågatan alldeles intill Sankt Mikael och Draken statyn och kyrkan. 

Affären heter Gumman Grön och det finns så mycket fint att titta på där. 

Verkligen ögongodis. 

Jag som älskar skåp blev ju förstås stört-förälskad i det här vackra gröna skåpet. 

Vilken tur att jag har köpstopp annars hade det nog följt med hem :-)

Det fanns ett liknande i grått.  

Ute är det fortsatt ganska kallt och vi har till och med lite snö kvar på marken,
Men jag har börjat promenera i mina Dalaskogar igen. Underbart!

Man får verkligen leta efter våren...

Ha en underbar lördag!

The feeling when you realize that the light at the end of the tunnel is NOT an oncoming train...

Jag vill erkänna att jag har tagit mig igenom några tunga och tuffa år och utan att bli långrandig med en massa detaljer så kan jag säga att dessa år har inneburit lite extra av allt på alla områden minsann.

Jag har tacklat massor på vägen och blivit starkare och klokare. Jag har även blivit mer bestämd och lärt mig att sätta gränser utan att få dåligt samvete. Lärdomarna har varit många...

Men nu börjar mycket falla på plats och den här veckan har jag påbörjat den allra sista kursen på universitetet och sedan är jag klar! Det känns nästan overkligt efter en herrans massa år av slit. Nu har jag alltså bara 7,5 hp kvar och så är jag fullt behörig på gymnasienivå!! Nästa vecka skall jag träffa chefen och förhandla till mig en riktigt bra lön inför hösten. 

Sista kursen påbörjad! 

Ja, och till alla er som avstår från att göra något för att det tar så lång tid vill jag säga: 

Den tiden går ändå! 

Och avstår man från att göra det man verkligen vill så står man där när de där åren 

har gått utan det man kunde ha fått avklarat när tiden ändå gick, och det är ju dumt.

Gör det ni verkligen vill i livet! 

För tiden går ändå och den kommer aldrig tillbaka. 

Why it is important to have an emergency fund...

I går morse när jag kom ut till bilen och skulle åka till jobbet så hade jag fått punktering på mitt ena bakdäck. Det visade sig sedan att jag hade en lång byggskruv i däcket. Jösses så onödigt och vi som var så stressade eftersom yngsta dottern skulle hinna med bussen till sin skola på annan ort. 

Eftersom jag har föräldrar i världsklass så fick jag låna en av deras bilar till jobbet och under dagen pumpade pappa upp mitt däck som sedan blev lika platt igen efter ca. 3 timmar. 

Vad gör man då? Jo, på eftermiddagen när jag kom hem från jobbet pumpade min snälla pappa upp däcket igen och så körde han bakom mig i sin bil den korta vägen till ortens däckfirma dit han hade ringt innan och ordnat så att jag skulle få komma direkt. Vilken pappa jag har va?! Så fantastisk! 

Det var på däckfirman som det konstaterades att jag hade en lång skruv i däcket och det fick därför bli två nya däck eftersom de också var rätt så slitna och verkligen behövdes bytas ut. 

En extra utgift som jag absolut inte räknat med denna månad när jag har köpt flygbiljett till Florida åt yngsta dottern samt äntligen investerat i riktiga lösglasögon åt mig själv efter att ha använt typ Apotekets glasögon som man kan köpa färdiga direkt från glasögonsnurran i flera år nu. 

Det är i sådana här situationer som pengarna på det där nödkontot som man skall se till att ha på plats innan man börjar betala av skulder och investera kommer så väl till pass, för nu kunde jag bara ta av det utan att det påverkade min månadsbudget eller utgjorde en stor katastrof i hushållskassan. Nu får jag bara budgetera för att sätta tillbaka pengarna så att det finns lika mycket där tills nästa gång något inträffar. Jag rekommenderar att man har ca. 10 000 kronor på ett sådant konto. 

Har man extra pengar undanstoppade på ett konto för sådana här saker kan man betala kontant när det oväntade inträffar och då blir det ingen direkt katastrof som det lätt kan bli om man inte har pengarna att laga bilen eller tvättmaskinen eller fixa något annat som måste fungera för att livet skall flyta på. 

Min väldigt omtänksamma pappa till höger. 

Bland det allra värsta man kan göra

mot sin privatekonomi och sina relationer till nära och kära är att gå med på att gå i borgen för någon annans lån. 

Om någon behöver en medlåntagare som co-signar lånet betyder det oftast att de inte anses ha kapacitet att själv betala lånet, eller att de inte är kreditvärdiga, och gissa vad?! Så brukar det också vara verkligheten. 

Med det i åtanke är det vare sig snällt mot sig själv eller mot den som lånar pengarna att göra så för chanserna finns alltså att det är du som får stå där ensam och betala någon annans lån i slutändan, samtidigt som du inte äger fordonet eller bostaden eller vad det nu kan röra sig om och därmed inte kan sälja av det om ägaren som du skrivit under för helt plötsligt inte kan betala. Du betalar medan de som bett dig gå i borgen fortsätter att köra bilen och bor kvar i bostaden. Men du betalar....

Alltså skall du BARA gå i borgen för någon om du är fullt förberedd och inställd på att en dag kanske få lov att betala av hela lånet själv och att det inte gör någonting och att om det nu skulle bli så klarar du det och det är inte någon big deal. 

Vidare skall du bara gå i borgen för någon om du absolut inte att bli arg eller besviken på personen som låter dig betala hela lånet när den personen inte kan, för det gör inget för din del. Relationen blir oförändrad och du blir inte ett dugg irriterad när personen bokar en all inclusive till Mallis, fastän personen inte har råd att betala på lånet som du nu får stå och betala.

Så till alla kloka som läser detta vill jag bara säga:  Sätt er för guds skull aldrig i den situationen! Det kan ruinera både er ekonomi och relationen med de personer som bett er skriva under med ert goda namn bara så att de ska få låna pengar! Det är inte snällt mot någon. Borgen = Sorgen!

Jag vet att många resonerar så att man skall hjälpa sina barn och då tror man att man gör detta på bästa sätt genom att gå i borgen för deras lån. Men har man ändå råd att betala av lånet som man har gått i borgen för, för det skall man ha innan man går i borgen, så kan man ju lika gärna ge eller låna ut pengar till sina barn så att de kan köpa det de vill ha. Men den signalen vi skickar då är att det går hur bra som helst att göra saker och köpa saker som man egentligen inte kvalificerar för på egen hand bara man bara får någon annan att ställa upp. Är det rätt? Är det inte så folk har gjort som är med på Lyxfällan? 

Ett annat alternativ är att du som förälder till dina vuxna barn står som låntagare och därmed ensam ägare på bilen eller bostaden eller vad det nu rör sig om tills de har råd att ta över lånet själva, för då har du i alla fall makten att sälja om ditt vuxna barn inte skulle kunna betala längre (något jag heller aldrig skulle göra). För det är ju faktiskt så att endast den eller de personer som står som ägare till bostaden eller bilen kan sälja. Själv har du ingen makt bara för att du gått i borgen, bara skyldigheter. 

Jag har hört jordens skräckhistorier om folk som gått i borgen för lån...Folk som har fått hela sin finansiella framtid förstörd och som tvingats gå i personlig konkurs eller ansöka om skuldsanering, allt på grund av att de villa vara snälla och gå i borgen för andra. Vad som helst kan ju hända!

Själv hade jag nog kanske ställt upp med ett personligt lån till mina barn till en kontantinsats på lånet men aldrig i livet att jag hade gått i borgen för deras lån! Jag hade nog sagt åt dem att spara tills de har råd att köpa det de vill ha på egen hand. Det är också så man gör ansvariga vuxna av sina barn. Man lär dem hur man spar till det man vill ha, betalar för sig själv och står på egna ben. 

Jag är dessutom fruktansvärt bestört över att man på det populära TV-programmet Lyxfällan ofta använder detta som lösning! Helt otroligt att programmets så kallade finansiella experter går ut och hittar någon stackare i huvudpersonens närhet som övertalas att gå i borgen för att betala av alla misstagen som den finansiellt illitterata huvudpersonen gjort! 

Oetiskt och hur dumt som helst. Man löste inte alls problemet utan man la bara över ansvaret på någon annan. Hur kan man bara komma på tanken att lägga över den finansiella bördan och ansvaret på föräldern, kompisen, partnern eller fastern till den som klantat sig med sina pengar i hela sitt liv?  Och tror man nu att huvudpersonens oansvariga beteendet kommer att ändras bara för att lyxfällan har varit på besök i en vecka och sedan kollat in en månad senare för att stämma av? Detta är högst osannolikt. Är det någon mer än jag som reagerat över denna praktik? Helt makalöst! 

För man har ju inte löst problemet, som Lyxfällan vill få oss tittare att tro. Man har bara hittat en stackars person i huvudpersonens närhet som nu blivit medansvarig för problemet genom att skriva under med sitt kreditvärdiga goda namn. 

Nej, man är inte snäll när man går i borgen för någon annan, fastän man kanske tror det, och det är verkligen oförskämt att sätta andra människor i en sådan riskabel situationen bara för att man vill ha något i livet som man inte kvalificerar för på egen hand. Väldigt själviskt! 

Och nu kommer jag att bli rejält utskälld av en massa mammor som gått i borgen för sina vuxna barn för att de kände sig känslomässigt skyldiga att hjälpa till på grund av att de skulle få så förbaskat dåligt samvete om de sa nej....Bring it on...jag kommer ändå inte att ändra mig i den här frågan. 

Ha en underbar onsdag! 

Vad skönt med kort-vecka.