Helg på mindre ort i Dalarna...

...i bilder.

Lördag:  Tog en lång morgonpromenad med Lando, lagade helgfrukost med sting och gorgonzola lax till eftermiddagen. Sedan kände vi att det var dags hänga upp lingonris kransarna på vitrinskåpet i vardagsrummet och att ta in julgranen lite tidigare än vanligt i år. För vem behöver inte lite extra ljus och glitter i dessa tider? 

Det blev så mysigt och fint. Jag kommer säkert att lägga ut hundratals bilder av samma motiv hela julen ut. Visst är det underbart när man gör det så mysigt hemma att man inte vill gå utanför dörren. 

 

Söndag 2:a Advent: Gick upp tidigt och tände precis alla ljusen. Bara så mysigt. Sedan lagade jag söndagsfrukost, utan sting, men med massor av gurkmeja. Sedan åkte vi upp till fäboden norr om Orsa för att ta en skogspromenad samt hämta hem lite granris och mossa. Det var halt och slirigt att ta sig upp på berget och väl uppe hamnade vi i ca. en decimeter snö.  

När jag kom hem satte jag granriset i den gamla bryggerilådan ute på altanen och satte i ljusslingor. Av det som blev kvar gjorde jag en hängande bukett. Mossan skall jag använda till de julblommor som jag kommer att plantera närmare jul. 

I dag är det måndag och tio arbetsdagar kvar till ett långt och härligt jullov. 

Den här veckan skall jag sätta betyg på runt 200 elever.

Ha en riktigt fin dag! 

Varm kram 

Fredag & USA

Tusen tack för alla de kommentarer jag får! Jag har precis suttit och svarat på alla där jag låg lite efter. Ibland blir det så. Jag läser kommentarer och blir så otroligt glad att någon ens läser det jag skriver och ännu mer över att någon ens tar sig tid att skriva tillbaka. 

Ja, jag läser och så ska jag svara senare, eftersom jag oftast är mitt i något, och så går tiden och jag skäms! Men stort varmt ödmjukt tack! Ni är bäst! 

 Fredag redan. Igen! 

Jag känner mig nästan paff att tiden går så snabbt. 

I går åkte min finaste äldsta dotter till södra Kalifornien. Hon kommer hem i början av januari. Lillasyster åker efter lite närmare jul. My world-travellers! De ska fira jul med sin pappa i år. 

Jag skulle också väldigt gärna vilja åka iväg till solen och värmen och ljuset just nu, och är så glad för flickornas skull som får byta miljö och se och uppleva lite annat nu mitt under den mörkaste tiden på året. Men oj vad jag känner att jag längtar efter våran vackra blommande ö i södra Kalifornien....

Emilia hörde av sig från Tyskland och berättade att hon satt alldeles ensam på sin rad i flygplanet och att ingen satt precis framför eller bakom. Vidare hade alla munskydd på sig och i säkerhetskontrollen och gaten var de stränga med att se till att resenärerna höll avstånden. 

Vi flyger ofta med Lufthansa till USA. De är så smidiga och har dessutom toppenbra service. Läs: gratis alkohol hela vägen :-) 

Här bjuder jag på några bilder från verkligheten: 

Så här ser en riktigt sliten mosig medelålders skolfröken ut i slutet av veckan :-) 

Nyss hemkommen från jobbet med lite lagomt med påsar under ögonen och bara 

så redo att hoppa ur jobbkläderna och i mysbyxorna. 

Är det någon mer än jag som känner sig lite lätt glåmig och blåblek nu? 

I kväll blir det den nyaste Bäck filmen, något gott att äta och ett glas bubbel i soffan. 

Man får rappa på med fredagsmyset innan man somnar utslagen före halv nio:-) 

Emilia skickade precis denna bild från San Diego. 

Hon sitter på Cass Street Bar & Grill i Pacific Beach och äter den utan tvekan godaste kycklingsalladen i hela världen (Tro mig. Jag har ätit i alla världens hörn). Jag åt den för första gången 1992 och blev såld från första tuggan. Hook, line, and sinker. 

Sedan dess, 1992 alltså, har jag aldrig varit i San Diego utan att äta just denna kycklingsallad på Cass Street Bar & Grill. Oriental Chicken Salad heter den på menyn och skall helst avnjutas med en immigt iskall Corona (no pun intended :-) med en ned pressad lime-klyfta. Om ni är i krokarna gå dit och ät! Och ja, beställ en extra portion dressing redan från början vet ja. Den är bara såååå smarrig. Nom, nom, nom...

Det är bra att man får vara med i härliga Kalifornien genom bilder i alla fall. 

Ha en toppenfin fredagseftermiddag! 

Varm kram! 

Guld värt...

...att ha den första lektionen kl. 10.00 på torsdagar i kombination med att vi nu får jobba digitalt hemifrån på all vit tid, alltså all planeringstid då vi inte har lektioner. 

Tidigt i morse satt jag och myste med morgonkaffet framför nyheterna i soffan och kollade mailen och tittade igenom TEAMS innan jag la in lite friskvård i form av en timmes riktigt rask PW med Lando längs sjön. 

Det är verkligen guld värt att få börja dagen så. Jag tycker faktiskt att vi skulle kunna ha samma upplägg jämt, vare sig det råder en pandemi eller ej. 

Eftersom jag är en enstöring så gör det mig absolut ingenting alls att inte vara omgiven av en massa kollegor, och jag måste erkänna att jag faktiskt får mer av jobbet uträttat hemma i lugn och ro än på skolan där jag ofta blir störd när jag äntligen kommit igång och till exempel börjat grotta ner mig i elevarbeten. För det är ju mycket mera rofyllt och skönt att sitta hemma i bästa mys-fåtöljen insvept i en mjuk filt och rätta prov eller läsa argumenterande elevtexter än på en gammal o-ergonomisk stol (som bäst-före-datumet passerat på för länge sedan) vid ett skrivbord på skolan.  

Det är inte bara jag som myser av lite extra tid på morgonen. 

Tända ljus ska det vara på morgonen. 

Min mysigaste hörna. 

Ha en riktigt fin eftermiddag! 

När man hittar något väldigt bra

...så finns det oftast ingen återvändo. 

Jag provade Maria Nilas HEAL Shampoo och Balsam för ett par månader sedan och det förändrade allt. 

Först var jag väldigt tveksam till att lägga så mycket pengar på ett shampoo, men efter att flera av er som läser min blogg hade kommenterat att det faktiskt var lika viktigt att ha kvalitetsprodukter i håret som i ansiktet så slog jag till. Twist my arm, liksom :-) 

När jag använde produkterna så kändes håret genast så mycket renare och blev både glansigare och friskare på något vis. Läs: Mindre risigt. Ja, det kändes verkligen att jag hade en kvalitetsprodukt i håret. 

När den första omgången av shampoo och balsam från Maria Nila tog slut så återgick jag till det gamla vanliga, typ det som finns att köpa på ICA, mest på grund av att jag fortfarande tyckte att det var lite väl lyxigt att tvätta håret med så många hundralappar. 

Jag upptäckte dock att mina vanliga shampoon (som kostar runt 30 kr) gjorde att jag fick tvätta håret oftare eftersom det inte kändes lika rent och glansigt och friskt längre. Nej men hallå, tänkte jag, det här går inte! 

Det får bli Maria Nilas Heal shampoo och balsam hädanefter. 

Eftersom inget av den kalibern finns att köpa på mindre ort i Dalarna, med undantag av lilla Vansbro då där ju självaste Lyko ligger, så beställde jag det därifrån. PÅ REAn förstås. Jag beställde även en hårinpackning på REA i samma märke som jag skall prova nu. Spännande! 

 Jag läste också precis att det finns ett REPAIR shampoo och balsam i samma märke och det kanske man skulle behöva varva med ibland eftersom jag har ganska torrt hår. 

Vidare såg jag att man kan använda Argan Oil för att få håret att se lite glansigare ut. Men jag undrar hur man gör då? Blir det inte fett av olja i håret? Det var i alla fall min spontana tanke. Om någon av er som läser detta har erfarenhet av Argan Oil så får ni gärna dela med er hur det går till. 

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan är det off to work. 

Nu är det december huxflux och nedräkningen till jullovet har börjat på allvar. 

Thank you God for blessing me so much! 

Ha en strålande fin dag. 

Varm kram! 

Jag har blivit med knytblus och unna-mig-kappa

Jag läste ett jättebra uttryck häromdagen som jag snodde direkt rakt av, ett uttryck som är perfekt att använda för det där lite extravaganta plagget, det där man egentligen skulle klara sig helt utan men som är grädden på moset och som man köper ändå. Man unnar sig Ett unna-sig-plagg helt enkelt. Bra uttryck, eller hur?! 

Alltså denna kappa från Ida Sjöstedt. Suck så underbar. En riktig klädklenod. 

Knapparna riktigt sprakar och gnistrar. 

Tyget är silkeslent (70% ull) och pälsen är fusk som sig bör, men ack så fin. 

Den blir helt perfekt att ha som ytterplagg utanpå min lika gnistrande klänning från Ida Sjöstedt som jag knep till brakpris på januari-rean 2017. 

Jag har också blivit med knytblus. Jag tycker att det är så himlans snyggt nämligen. Long gone är tiden då jag ville ha cleavage (The hollow between a woman's breasts when supported, especially as exposed by a low-cut garment.) Nej tack! Jag vet inte ens vad det heter på svenska men jag fryser bara jag tänker på det. Dessutom har jag har sett så otroligt många snygga knytblusar på väldigt stilsäkra personer på sistone så det var bara att slå till på REAn som Stenströms hade på Black Friday. 

Jag gillar egentligen modellen där man knyter högre och med större rosett, men eftersom jag måste börja tänka lite mer på vad som egentligen passar i mitt verkliga liv (där mest helt vanliga vardagskläder passar) så valde jag en lite nedtonad modell där man knyter lite lägre ned och med mindre tyg i rosetten. Jag tror denna blir bra. Den kan jag ha under en tröja eller kofta eller kavaj men även utan något till ett par snygga byxor eller till och med jeans. 

Nu tror jag att jag har nästan allt faktiskt. LoL! 

Och därmed är det nog dags att sluta investera i garderoben och istället återgå till att investera i Avfart Frihet. Men ibland så får man lov att ge sig själv tillstånd att unna sig lite, även om det verkligen är grädden på moset. Skulle jag ha en blogg om handlade om kläder så skulle nog namnet på den vara: "Bland klädklenoder och unna-mig-plagg" LoL! Egentligen behöver jag ju absolut ingenting. 

Den här lilla lappen har jag i hörnet av min spegel. 

Men jag bör nog tänka mer på budskapet nedan...

Note to self: 

Har ni fyndat något på Black-Friday-REAN? 

Lady Diana is back!

På 80- och 90 talet var hon min stora idol. Jag ville se ut som henne, ha samma kläder och kunde absolut tänka mig att flytta till England och gifta mig med en prins. LoL! Det var The Stuff that Fairytales are Made of helt enkelt. Jag minns ännu i dag chocken när jag fick veta att hon hade omkommit i trafikolyckan i Paris i augusti 1997. 

Vi bodde i Spanien då och min svärfar ringde från Kalifornien tidigt på morgonen, jag tror vid fyra-tiden, och berättade den fruktansvärda nyheten. Först trodde jag inte på det. Han måste ha missförstått tänkte jag. Han hade säkert fel. Men tyvärr var det inte så. 

Resten av dagen satt jag som i trans framför TVn där jag växlade mellan BBC och Sky News, som sände non-stop om händelsen, och grät ögonen ur mig. Vilken tragedi. Jag såg förstås även begravningen live. Så gripande och speciellt hjärtskärande att se de unga sönerna, William och Harry, vandra bakom sin mammas kista längs vägen från Buckingham Palace till Westminster Abbey. Helt ofattbart. 

Den 29 Juli 1981 hade jag suttit lika klistrad framför TVn och följt vigseln mellan Lady Diana och Prins Charles live från London. När jag gifte mig 1993 hade jag en mycket liknande brudklänning som Diana, fast i mindre skala, samt samma ingångsmusik i kyrkan som Diana hade när hon gifte sig, A Trumpet Voluntary. Så pampigt! 

I och med att Netflix nu sänder säsongen av The Crown där Lady Diana kommer in i det Brittiska Kungahuset så är det faktiskt som om att hon har uppstått lite. Min äldsta dotter som följer serien, och som aldrig fick uppleva fenomenet med Diana när det begav sig, är oerhört förtjust och häromdagen tittade hon på en dokumentär om Prinsessan Diana och blev fascinerad. 

Ja, visst är intresset för Diana som nyväckt. Hon är tillbaka helt enkelt och tar världen med storm ännu en gång. Jag ser också med stor förtjusning att många av de plagg hon bar då nu har blivit moderna igen. Jeansen och blusarna med volang, kjolarna, pullovers, lammulls tröjor, blommiga klänningar och kjolar etc. Ja, ni vet den där looken som well-bread unga kvinnor hade på sig alldeles i början på 80-talet och in till mitten av 90-talet. Jag har faktiskt ett par riktigt snygga sno-stilen klänningar i bästa Diana-stil precis från tiden då hon hade separerat från Charles. De måste jag plocka fram. Haha...Undrar om jag ens kommer i dem. 

Bilderna nedan är några av mina absoluta favoritbilder av Charles & Diana. Nyss hemkomna från sin smekmånad ser de så avslappnade och nykära ut uppe i Skottland. Det är som om att Diana har en helt ny glow, och Charles (säga och tro vad man vill om honom och Camilla) ser riktigt genuint kär ut på dessa bilder och det tror jag faktiskt att han var också. 

 Lady Diana is back! 

You go girl! 

Ni tittar väl på The Crown?