Godmorgon i Stugan...
Mamma och jag tog en tur till den lokala handelsträdgården för att köpa pelargoner till köket och några penseer till den gråa gjuterikrukan ute. Det blev fyra rosa pelargoner i en mera cerise nyans, eftersom jag gillar färg. De kostade 125 kronor styck. Var det dyrt? Jag har sett att priserna skiftar från typ 49 kronor till nästan 200 kronor för en pelargon. Vad är det som gör skillnaden egentligen? Jag köpte också med mig några tomatplantor hem till växthuset men de får stå i tvättstugan tills det blir lite varmare ute.
Det blev riktigt fint i köksfönstren.
De vackra gröna krukorna har jag fått av mamma.
I dag är det fredag och jag har många tankar om vad som händer i Sverige och i världen, om jag skulle skriva om allt så skulle det bli ett mycket långt inlägg men helst av allt så ska man väl ägna sig åt självcensur nuförtiden, nu när EUs åsiktskorridor smalnar av och yttrandefriheten inte alls är lika självklar längre. Titta bara på Storbritannien och Tyskland. Men eftersom jag känner att jag behöver skriva av mig lite så kan jan inte låta bli....Det här är sådant som jag går runt och tänker på just nu:
1. Politiken är verklighetsfrånvända. Jag bor på landet och här finns det fortfarande några få mycket hårt arbetande bönder kvar som kämpar på, inte minst ekonomiskt. Det svenska jordbruket är en livsnödvändighet för Sverige, inte minst säkerhetspolitiskt. Vi måste ha en egen matproduktion helt enkelt. Vara självförsörjande med egna spannmål och egna mejeriprodukter och kött. Om man höjer dieselpriserna till 35 kronor litern som Miljöpartiet kräver, tror ni att svenskproducerad mat skulle bli billigare eller dyrare då? Tror ni att det blir lättare eller svårare att vara bonde i Sverige då? Tror ni att höga priser på drivmedel skulle vara med och bidra till att på sikt säkerställa att vi i Sverige blir självförsörjande på livsmedel? Skulle det gynna våra bönder?
2. Public Service är enligt min mening en enda stor vänstermegafon och bör därför absolut inte finansieras via svenskarnas skattemedel. Vilken människa som helst som gör en diskursanalys gällande hur nyhetsrapporteringen och andra programinnehåll ser ut kommer ganska snabbt fram till den slutsatsen att allt är noga utvalt och vinklat och lutar åt vänster. Kommer man inte fram till den slutsatsen så beror det nog främst på att man själv förespråkar en vänsterpolitik och därför tycker att det är helt i sin ordning och/eller inte vill kännas vid sanningen. Själv tycker jag att det är väldigt tydligt åt vilket håll olika media lutar mot. Glasklart faktiskt. I USA har vi till exempel motsvarigheten i FOX News som är en megafon för Republikanerna, det märker man direkt. Men problem uppstår när den ena politiska sidan får sin media betald med skattemedel, som ju även är fallet med amerikanska NPR och PBS i USA. Där vinklar man demokraternas politik på ett positivt sätt medan man håller en negativt diskurs gentemot republikanernas agenda allt medan de amerikanska skattebetalarna står för notan. Så ska det ju inte vara. Man ska få säga vad man vill men då skall det skall inte verksamheten vara finansierad med skattemedel.
3. Den nya amerikanska regeringen håller på att göra sig av med en praktik som kallas för DEI, Diversity, Equity, and Inclusion, och som har använts mycket flitigt inom både rekrytering och anställning till yrken samt vid antagningar till universitet och andra program under Biden administrationen. Denna praktik går ut på att man vid ansökningar om jobb eller studieplatser ger preferens till de sökande baserat bland annat på etnicitet, alltså hudfärg, och kön istället för enbart meriter. Detta förfarande missgynnar alltså vissa människogrupper vid anställningar eller antagningar till universitet och är därför i min bok ett rasistiskt förfarande. I svensk media översätter man ordet equity till ordet jämställdhet, men det är en helt fel översättning. Jämställdhet heter equality på engelska. Men om man som svensk media gör översätter equity till jämställdhet så kan man alltså också passa på att säga att den nya regeringen i USA vill ta bort jämställdheten i USA när det gäller anställningar och antagningar. Det passar mycket bättre i det noga utvalda och vinklade narrativet som svensken sedan sväljer hook, line and sinker. Även den mest källkritiske av oss. Galet, för den intensiva identitetspolitik som Biden-administrationen ägnade sig åt splittrade folket. Den delade upp människor i vi och dem. Det är aldrig bra när allt handlar om skinfärg, kön och sexuell läggning. Sådana skillnader hör inte hemma på våra arbetsplatser eller lärosäten. Där skall vi vara färg- och könsblinda, och allt detta trams med WOKE kostade demokraterna makten i det senaste valet.
Medan jag absolut är en mycket stark förespråkare för både Diversity (mångfald) och Inclusion (inkludering), anser jag att Equity, där man ger förtur och preferens baserat på bland annat hudfärg, kön, sexualitet och funktionsnedsättning, är rena rama diskrimineringen. Sådant skall bort omedelbart. Det är i min mening alltid den med de bästa meriterna och mest kompetens som skall ha anställningen, och eleverna med de högsta studieresultaten som skall få studieplatserna. Ett samhälle skall vara baserat på meritokrati. Alla anställnings- och antagningsprocesser skall vara helt färgblinda, fria från diskriminering och enbart baserade på begåvning, utbildning, kvalifikationer och prestationer. Därför måste DEI bort då det är både rasistiskt, förminskande och diskriminerande.
Jag tänker också att DEI kan orsaka stora problem och tråkigheter för individer som tillhör några av de grupper som får preferens enligt DEI eftersom de kan bli misstrodda och ifrågasatta i sina positioner då människor kan anta att de blev anställda genom DEI och inte baserat på sina egentliga meriter. Det skall enligt min mening alltid vara bortom all tvivel att platsen eller positionen skall gå till den mest kvalificerade individen. Med ett program som DEI blir det ju inte så.
Jag minns när jag var ny i USA i början av 1990-talet och pluggade på college i Kaliforninen och först fick höra talas om ett liknande program som hette Affirmative Action. Det var under en lektion i Statskunskap och jag skrek rakt ut, faktiskt. Det är mycket sällan i livet som jag gör det ska jag tillägga. Jag informerade högljutt min stackars lärare i Statskunskap, Professor Yamada, om att det var minsann det mest rasistiska jag hade hört talas om i hela mitt liv. Vad då!? Ska vi utgå från att till exempel färgade människor inte har någon kompetens och begåvning? Utan att de måste särbehandlas och få hjälp? Det var det värsta jag hade hört, jag höll ju på att trilla av stolen och speciellt eftersom jag känner en hel del färgade människor som är otroligt begåvade och har klarat av både avancerade studier samt att få riktigt bra jobb och höga positioner. Det kändes som om att det här med Affirmative Action var mycket nedvärderande för dem. Haha...Jag skrattar ibland. På den tiden visste jag ju inget om P.K. eller självcensur och bästa Professor Yamada tog det hela på ett mycket bra sätt och gjorde det till en konstruktiv diskussion. Han blev nog till och med lite road minns jag av den svenska elevens utspel i jämställdhetens och anti-rasismens namn med helt nya infallsvinklar på Affirmative Action. Rättskaffens som man är :-)
4. I Sverige har vi stora problem med dödligt våld. Varje vecka utsätts det svenska samhället för bombattentat och dödliga skjutningar. Vi har också problem med annan systemhotande brottslighet som till exempel välfärdsbrott där kriminella nätverk har infiltrerat både myndigheter och företag i välfärden vilket kostar samhället miljarder av våra skattemedel som skulle kunna gå till skolan, vården och äldreomsorgen. Förutom Uppdrag Granskning så är det här inte något som media vill pratar så mycket om det eftersom det inte är något som bör belysas. Regeringen verkar stå handlingsförlamad och i och med att det svenska polisväsendet inte längre äger våldskapitalet, det gör de kriminella nätverken, så lutar det ju åt att Sverige är ett förlorat land. Man blir ju mörkrädd. Eller hur skall man tänka? Det här är ju också ett mycket tabubelagt ämne som inte många svenskar ens vågar prata om på grund av vilka förövarna möjligtvis är som begår dessa grova brott. Det är förenat med stor risk att ens uttala sig i ämnet. Det vet alla och därför är vi fega och konflikträdda svenskar blir knäpptysta när frågan kommer upp. Titta bara hur det gick för kriminologen Leif GW Person när han belyste det faktum att etnicitet är kopplat till den sortens kriminalitet vi ser i Sverige nu. Det blev ett jäklans ståhej, för så får man då rakt inte säga på TV i Sverige, inte ens om man är professor i kriminologi. Fy skäms Leif GW Persson. Du får absolut inte säga att det är människor med invandrarbakgrund som begår dessa systemhotande brott! Nu lägger SVT ned programmet.
Tänker ni också på sådana här saker? Eller gör ni som många svenskar, och som jag själv gör emellanåt: Stoppar huvudet i sanden, stänger in er i eran egen lilla idylliska bubbla och låtsas om att det inte sker i vårt trygga vackra land? För det är faktiskt en strategi som till och med MSB rekommenderar. Man skall låta bli att titta för det mår man bättre av. Men det här är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Systemhotande.Vakna kära svenskar!
Ja, det var lite fredagstankar från mindre ort i Dalarna.
Det rinner iväg när jag väl börjar.
Ha en riktigt fin fredag!
