Mitt liv är så annorlunda nu.

 Godmorgon i Stugan!

Men är det verkligen redan fredag igen?! 

Tiden springer på fortare än någonsin och jag har svårt för att bestämma mig för om det är bra eller dåligt. 

 

På gården är det höst och vi har haft massor att göra. 

Det skall både förberedas inför vintern och så har vi saker som vi måste hinna med innan vintern, som till exempel isolera väggen mellan sadelkammaren och lidret med ett extra lager isolering eftersom det sitter vattenrör längs väggen inne i sadelkammaren, och de exploderade förra vintern när det var så kallt ute, vilket ledde till översvämning inne i sadelkammaren. Nej det vill vi undvika till varje pris. Vi har även isolerat själva rören för att vara på den säkra sidan.

 

Utsikt från altanen på framsidan och utöver trädgården och hagen. 

 

Härbret, som är en riktigt fin gäststuga. 

Men som behöver fixas i ordning och bland annat få ny el. 

Vi behöver också snickra en ny trapp eftersom den gamla hade ruttnat sönder. 

Vi trodde att vi skulle hinna det i somras men det får vänta till nästa sommar.

 

Baksidan av tvättstugan. 

Förra helgen klättrade jag upp på höskullen för att inspektera taket som läcker som ett soll. 

Det var inte lika illa som jag hade föreställt mig, men illa nog ändå. Min morbror hade ställt ut ett antal hinkar där taket läckte, precis som på boningshusets vind, och de var ju förstås överfulla med vatten. Ja, taket läckte alltså redan då. Stackars min morbror. Nu måste det åtgärdas. 

 

Vi måste byta tak och det kommer att kosta ca. 200 000 kronor. Japp. Just do it. En supertrist utgift men helt nödvändigt om vi vill kunna ha kvar uthusbyggnaden överhuvudtaget, och det vill vi ju. Så det är bara att bita i det sura äpplet. Blunda och betala. Resan mot Avfart Frihet får därmed ta sig en liten de-tour. Men shit happens.

 

Så mycket gamla saker här uppe. 

Man påminns verkligen om att det är är en jättegammal gård.

 

Insidan av taket på höskullen. 

Så här byggde man tak förr i tiden.

 

 Ja, mitt liv är så annorlunda nuförtiden. 

 

Jag håller på med riktiga bondgårdssysslor. 

Jag tittar längtansfullt efter Ida Sjöstedt, By Malina och Birger et Mikkelsen och undrar om vi någonsin kommer att ses igen. För nu hänger jag mest med Helly Hansen och Didriksson. Livet är så föränderligt och förunderligt.

 

Jag har också hunnit med att göra fint i trälådorna utanför ladugårdsfönstren. 

 

Redo för vinter. 

 

 Mamma och jag har också gjort vinter på gravarna. 

Det här är den mest ofattbara graven. 

Mamma, pappa och son - Alla lämnade oss för tidigt. 

Men Bengt är med mig här på gården och i huset. Det känner jag. 

Han säger: Det här klarar du. Och så skrattar han lite fint. 

Nu måste jag skynda mig till jobbet. 

Trevlig fredag. 

Varm Kram.

Att se sitt hem med andras ögon

 Good Morning Lovlies...

 

 Vi tog vägen ned mot stranden...

 

När våra amerikanska vänner var här på besök så ville vi ju förstås försöka att visa dem runt i våra hemtrakter och i det vackra höstvädret passade det så bra att ta med dem på den promenad som Lando och jag har vandrat i många år. Genom byn, längs Orsasjön och så tillbaka genom skogen och tallåsen.

 Bella mötte upp oss med med sina hundar nere på stranden.

Bengt badade flera gånger under promenaden som gick en bra bit längs stranden och förbi flera bra badplatser. Man tar det här för givet när man är härifrån, men jösses så vackert vi bor här på mindre ort i Dalarna egentligen. Våra amerikanska vänner sa att de här ställena här skulle kosta massor att bo på om det var i Kalifornien. Jamen tänk va.

 

Där uppe på höjden ligger min farbrors vackra timmerhus med vidunderligt vacker utsikt över sjön. 

Om man tittar riktigt noga så ser man att han har en trappa ned till stranden där på mitten. 

 

I bland är det nyttigt att bli påmind om hur privilegierade vi egentligen är som har så här mycket vackert runt knuten och så tillgängligt. Att få se sitt hem med andras ögon och inse ännu en gång hur otroligt bra vi har det. Jag som kan känna mig lite gnällig emellanåt får skärpa till mig. LoL.

 

Bad-Bengt. 

 

Ren och skär lycka som smittar av sig. 

 

Promenaden tog oss på rundan genom skogen. 

Jag är svårt förtjust i tallåsen. 

Här i närheten sprang Lando och jag på en björn en gång.

 

Det finns länder där sådant här kostar, det påminde våra vänner oss om. 

Inträden till parker och skogar förekommer i många länder.

 

Sedan var det dags att åka hem och vila lite innan kvällen.

Vi avslutade kvällen hemma hos oss där Toby och hans dotter Grace lagade en supergod pastamiddag.

 

Bella anslöt också och det var så trevligt. 

Hon och Grace är jämngamla.

 

Toby och Michelle. 

Så trevliga och lättsamma och härliga vänner.

 

Så kul att dottern Grace också var med på resan. 

Bella och hon hann bland annat med en ridtur tillsammans.

 

Mums, mums. Vacker och god mat som någon annan har lagat. 

 

Den bästa sorten. 

Det var bara att sätta sig ned och njuta. 

Vilken trevlig kväll och ett fint avslut på ännu en trevlig dag. 

 

Det är verkligen nyttigt att få se sin hemort genom andras ögon ibland. 

 

Jag har skrivit det många gånger förr: Det är naturen här i Dalarna som är guld!  

 

Vattnet och skogarna. 

Idag är det torsdag redan. Galet.

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram

Jag köper inget nytt...

 ...till huset när det kommer till möbler eller annan inredning utan jag använder det jag redan har. Mina antika mahognymöbler, persiska mattor och inredningsdetaljer från livet i Japan, Spanien, Italien och USA har därmed fått flytta in på en gammal bondgård i Dalarna, and I love it! 

Jag tänkte ett tag att det inte skulle passa så bra men nu har vi börjat boa in oss och stilen känns både naturlig och avslappnad, kanske för att den speglar mig så bra som person på ett sätt som sådana som känner mig väl förstår men som kan vara svårt att förklara för andra. Jag är nog en blandning av allt på sätt och vis. Opretentiöst. 

Lantligt och avslappnat men med stil är ledorden. 

Tittar man in i det gamla platsbyggda överskåpet i köket så ser man en timmerstock som skvallrar om att det här huset är ett timmerhus från början byggt på 1860-talet. Vi valde att ha kvar de gamla överskåpen eftersom de är av massivt trä. Vi målade dem i samma färg som övriga köket. Jag är glad över att vi har sparat de originaldetaljerna som fungerar och blandat dem med nytillverkat.

 Rosor i höstfärger på köksbordet. 

 

Färska blommor är den vackraste av heminredningsdetaljer som finns. 

Just nu har jag ett ganska nytt vitt köksbord och stolar från Mio i köket, men när jag får tid skall jag gå ut i uthusen på gården och leta rätt på ett av husets gamla köksbord i en mer lantlig stil. Till det bordet skall jag sedan använda min gammelmormors gamla köksstolar som visat sig vara i exakt samma gröna ton som köket. Underbar insikt!

 

Köksstolarna behöver lite TLC, alltså lite sandning och påbättrad färg. Jag trodde att jag skulle hinna det i somras men tiden rann iväg. För detta projekt behöver jag lugn och ro i själen precis som med bloggen. Vi får se till våren eller kanske till nästa sommar.

 

Från köket ser man in i kammar-delen av vardagsrummet. 

I kammaren bodde min mammas gammelmormor när min mamma var liten. På den tiden tog man hand om sina äldre familjemedlemmar och ingen behövde sitta ensam och bortglömd på ett ålderdomshem. Den socialdemokratiska modellen går ju ut på att alla vuxna i Sverige skall jobba heltid och dra in skatteintäkter till staten och därmed skall både småbarn och äldre numera checkas in på kommunal institution. Detta kallas sedan jämlikhet för kvinnor, för det låter bättre, och i Sverige skall förresten ingen behöva vara beroende av någon annan människa eftersom staten tar hand om oss och därmed är svenskarna i topp bland världens ensammaste människor. 

 

Är det fult att ta hand om varandra kan man undra? Är det fult att som familj vara beroende av varandra? Ja, i Sverige är det snudd på det faktiskt. I Sverige anses det numera onormalt att ta hand om sina egna barn och äldre släktingar. Jag tycker att det är hemskt. Jag har hört att många feminister tycker att det är fint. Det är ju nästan som om att många svenskar tycker att förskolepersonalen är mer kompetent att ta hand om barnen än vad föräldrarna är. Galet och skrämmande i min värld. Stor orsak till psykisk ohälsa enligt mig. Heltidsnormen för mammor är inget annat än en kvinnofälla, i jämställdhetens namn. Vi har blivit grundlurade.

Men oj så off-track jag hamnar ibland. Tänk vad en gammal kammare där en gammelmormor fick bo och fortsätta vara en del av familjen fram till sin död kan få en att börja tänka på. Tillbaka till huset...

Min morbror tog för några år sedan bort väggen mellan kammaren och salen, som man kallade vardagsrummet förr i tiden, och därmed fick huset en mera öppen planlösning. Men jag har tänkt att om någon gammelmormor behöver bo där i framtiden så går det att sätta upp ett draperi, eller snickra dit en vägg. Det har jag tänkt på faktiskt.

 

IKEAs Ektorp soffor och fåtöljer är för mig ultimata klassiker. 

De kan kläs om i olika överdrag efter smak och säsong. Perfekt! 

Jag funderar på att skaffa mossgröna överdrag till soffan och fåtöljen som jag har i kammardelen av vardagsrummet. Jag tror att det skulle bli lugnt och fint mot den gröna tapeten och de gröna tonerna i mattan. Men det blir inte än på ett tag eftersom jag nu skall använda mina pengar till tapeter och målarfärg till lilla sovrummet på övervåningen först. Men gröna överdrag står på kö :-)

Ett hörn av vardagsrummet där vi har placerat svängsoffan. 

Jag vill ha många sittplatser i vardagsrummet för ibland är vi många vill jag lova, och alla skall ha möjlighet att få sitta skönt. I vardagsrummet har vi nu förutom svängsoffan, en tresitssoffa och två fåtöljer med fotpallar. 

Nu är det bäst att hoppa ur sängen och in i duschen. 

Mina tankar är med mina vänner i Tampa, Florida. 

Orkanen Milton skall enligt prognos dra in över det område där vi hade vårt hus. 

Hunker down and stay safe! 

Varm Kram

 

 

 

En trevlig tur med mamma

 Godmorgon i Stugan....

Tänk vad tiden går. Tid som vi aldrig får tillbaka. Går den fortare ju äldre man blir? Det undrar jag eftersom det känns så. För trettio år sedan var jag 25 år och om trettio år kommer jag att vara 85 år gammal. Det känns som om att det brinner i knutarna. Jag har bråttom att leva och samtidigt försöker jag att njuta av varje stund. Ta vara på tiden varenda minut...

Något jag uppskattar enormt är tiden som jag spenderar med min mamma och pappa. De är så trevliga och vi har alltid så mysigt. För två veckor sedan följde jag med min mamma som ville hälsa på en väninna som har flyttat till Gävle för att bo närmare sin dotter med familj så här på ålderns höst. Klokt beslut. Nu bor hon två hus från sin dotter och har också både barn och barnbarn i samma stad.

Lördag morgon började vi på den lokala blomsteraffären där vi hängde på låset för att köpa med oss en höstbukett till mammas väninna. Titta vilken härlig bukett! Jag skulle bli jätteglad om jag fick en sådan.

När vi kom fram blev vi bjudna på lunch. 

Det blev en supergod fisk och skaldjurssoppa med saffran. Mmmmums! 

Soppa eller paj utgör den bästa bjud-lunchmaten enligt mig.

Mammas väninna bor i en nyrenoverad sekelskifteslägenhet med två kakelugnar och med en gjutjärnsspis kvar i ett hörn av köket. Så mycket mysfaktor på det. Hon berättade att det går att elda i alla tre. 

Mammas väninna som är 91 år gammal kommer från Finland. Hon och hennes man kom hit som arbetskraftsinvandrare när de var unga. Hon berättade om kriget i Finland. Pappan låg inne vid fronten och mamman avled i lunginflammation efter att ha jobbat i fukt och kyla på ett fält. De var fem barn och den äldsta brodern som var 16 år fick ta emot dödsbudet och sedan ta hand om sina yngre syskon. Tänk hur folk hade det förr. Vilka berättelser. Så intressant och samtidigt så tragiskt. Nej, vi har inget att klaga på.

Hejdå och tack för ett trevligt besök!

Jag avslutar med höstbild från gården. 

Det är vackert nu. 

Under helgen som gick så vintrade vi på gården och lyfte in alla utemöbler samt körde in hästfinkan och traktorn i ladan och lidret. Jag tog även bort sommarens blomsterplanteringar från fönster-lådorna längs ladugårdsväggen. Nu har jag plockat tallris i skogen och skall köpa ljung och plantera det inför vintern.

Oj, klockan går! 

Nu skall jag hoppa ur sängen och sedan hämta upp Emilia som skall åka med mig till jobbet. 

Emilia har varit i Oregon och Kalifornien och kom hem i går kväll efter att ha spenderat en vecka med sin pappa och farmor.  Familjen har en ranch i Oregon och Emilia har bland annat varit med på jakt och fiske.

Ha en riktigt fin tisdag! 

Varm Kram

Kärt besök från Kalifornien.

 Good Morning Lovlies!

Förra veckan hade vi vänner från Kalifornien här på besök. Det var så roligt och mysigt men ack så ovant att agera värd och försöka visa dem runt och samtidigt jobba som vanligt hela dagarna. 

Jag är ju som sagt ganska så slut när jag kommer hem från jobbet på eftermiddagarna, men nu fick jag tränga undan det till förmån för lite trevligheter kvällstid, och det gick bättre än vad jag hade trott. Jag gruvade mig lite innan men när vi väl satt där tillsammans så kändes det jättebra. Ja, vi har verkligen haft det supertrevligt. 

Det hjälper ju också en hel del att det är gamla, goda och genuina vänner som man känner så väl. Vi hade myskvällar i myskläder och jag behövde inte oroa mig över att ordna en massa då vi hjälptes åt och turades om. Kravlöst på alla sätt och vis. 

En eftermiddag besökte vi mamma och pappa uppe på fäboden där vi åt middag. 

Det blev pajer, sallader och färskt bröd med smör och ost. 

Enkelt och gott!

Mamma och pappa väntade på oss i en höstmysig stuga med eld i braskaminen och tända ljus.

 

 Efter maten tog vi en promenad och visade runt på fäboden.

 Det är vackra färger på hösten.

 

 

 

 Michelle.

 Michelle och Toby med dottern Grace i mitten. 

Grace är lika gammal som min yngsta dotter Bella.

 

 

 Efter promenaden bjöd mamma och pappa på kokkaffe och hembakat. 

Mums för kokkaffe och mammas lingonkaka.

 Min älskade pappa.

 Så mysigt på fäboden även på hösten.

Vilken trevlig kväll att stoppa i minnesbanken.

Så uppskattad av alla. 

Bonus blev det på vägen hem då en älg kom och korsade vägen mitt framför oss just när vi skulle åka nedför berget från fäboden. Alltid kul när gästerna får se lite storvilt och då i form av skogens konung. Perfekt avslut på en mysig höstkväll på fäboden. 

I dag är det måndag. 

Dags att hoppa ur sängen och åka till jobbet. 

Jag har en lärarstudent just nu som gör sin andra VFU-period hos mig, och nu skall hon hålla i undervisningen ett tag framöver. Så skönt! Jag skall bara fokusera på att vara hjälpsam.Se till att hon har allt hon behöver och att eleverna uppför sig exemplariskt så att jag slipper skämmas för dem:-) Haha.

Ha en riktigt fin dag.

Varm Kram