Helgerna bara flyger förbi

men jag stressar inte på med något utan tar bara dagarna som de kommer och gör det jag känner för och orkar. I litteraturkursen ingår ett antal obligatoriska skönlitterära böcker och de är faktiskt rätt bra allihop, så det som annars skulle kunna kännas påtvingat plugg är nu avslappnad och trevlig läsning.

Annars känns det faktiskt ganska lyxigt att vara ensam just nu för jag har ju friheten och tiden att göra vad jag vill, som att fika med en kompis i tre timmar på fredagseftermiddagen, ta en sen lunch och gå på stan med syster yster och yngsta dotter halva lördagseftermiddagen och sedan åka hem och mysa upp i soffan med boken och en kopp te. Somna i soffan framför TVn på kvällen. Jag känner mig lugn...som om jag kommit på något, för jag har faktiskt lagt om livet en hel del. Jag har på allvar slutat med sådant som inte fungerade för mig, kanske för första gången i mitt liv, och så tror jag att det är för många. Man vet till exempel att vissa vanor, sätt, eller människor i ens liv inte är de bästa eller mest hälsosamma men man bryter inte beteendet utan man fortsätter. Men inte jag och det är jag stolt över. Förändringarna fick lova att växa till sig först, jag visste vad jag fick lov att göra och  startsträckan var rätt lång, men nu är jag äntligen på en annan väg och det känns underbart. 

Det är helt sant att mycket av livet sitter i det egna tänket. Tankarna styr så kopiöst mycket och tar man bara kommandot över dem så kan man faktiskt styra in sitt liv på ett högre plan i många avseenden. 

Något som är viktigt är att man inte får låta någon ställa sig i vägen med sina värderingar, då får man faktiskt ryta till som ett lejon, och tro mig det behövs ibland då det kan finnas människor i ens omgivning som misstycker att man lägger om kurs och kanske därmed inte lever livet som de har tänkt sig och vill att man ska leva det, och därmed blir det gnäll :-) 

Men det är ju faktiskt inte deras liv. 

Jag fastnade för dessa fantastiska klokord på Jennys blogg 

eftersom det som hon skriver är precis det jag menar. 

"Min absoluta övertygelse är att den allra stadigaste, mest hållbara och tryggaste handen att hålla i genom livet finns inuti mig själv. Men känslorna står ibland i vägen för min förmåga att komma i kontakt med mitt inre. Negativa känslor kan ibland få mig att falla fritt och det i sin tur kan skrämma mig så mycket att jag vänder mig utåt, istället för inåt. 

Det är när jag slutar springa, vänder mig om och vågar titta på mig själv. 

Med kärlek, acceptans och ömhet. 
Det är där min resa kan börja på riktigt!"

 Fredag

 Lördag

Söndag

Have a lovely Monday!