torsdag 19 oktober 2017

Masjävlar

Det finns ju en anledning att det finns en film med det namnet. Det var någon regissör som tycke att det fanns så pass mycket stoft av otyg och pikanta beteenden som härjade rampant på mindre ort i Dalarna att det till och med gick att göra en hel film av det, som folk sedan såg på bio och på TV i hela Sverige.

Ja, vissa saker händer bara på mindre ort i kretsar av mindre människor som är stora fiskar i en mycket liten damm och som besitter makt inom sitt lilla, lilla område och därmed kan agera utifrån ett personligt agenda, på en offentlig post och betald av offentliga medel, och kommer undan med det. För här ifrågasätts inget ostraffat. Det vet jag och det vet andra. Det de håller på med skulle de inte komma undan med i en endaste sekund i större sammanhang. Men där skulle de inte sitta där de gör nu för det hade man aldrig tillåtit. Men här har vi brist i kompetensförsörjningen, alltså det är svårt at hitta utbildade människor med kompetens, och då hamnar de mest osannolika människor på poster där de absolut inte har något att göra, ofta för att de känner någon. Tragiskt men sant.

Jag börjar bli jävligt trött nu faktiskt. Rentutav sliten. Enormt besviken på passivt aggressiva kvinnor på mindre ort i Dalarna som sätter käppar i hjulet och gör allt i sin makt för att förstöra för en annan kvinna. I detta fall mig. Det är inte första gången det händer och både jag och andra börjar se ett mönster nu. Det är totalt oacceptabelt. Jag kommer att skriva mer om det i detalj, nästa år. 

Fy skäms! 
Inte OK.

Tur att jag tar mig runt det hela på egen hand. Genom att vända mig åt ett annat håll där jag med hjälp av goda, starka, sunda och välvilliga kvinnor grejar det ändå. 

Folk säger att man inte skall bränna några broar men det håller jag inte med om. Jag vet nämligen att det finns mer än ett sätt att ta sig över till andra sidan. Så det så. 


Naturen här är i alla fall vacker. 

Ja, suck ja. 

6 kommentarer:

  1. Att saker och händelser får uppmärksamhet i mindre orter är ju inte så märkligt eller konstigt. Det märks och sticker ut. I stora städer händer det förmodligen samma lika men ingen bryr sig, det försvinner i mängden. Vad som är bäst vet jag ingenting om, men när dåliga saker kommer till ytan och uppmärksammas så kan det ev, ske en förändring/ förbättring. I stora städer bara sker det i det tysta dag ut och dag in. Ja det är min personliga reflektion. Hoppas du kommer till bukt med det trista omkring dig. Låt kvinnorna skämmas och försök tänka på att du är en vinnare. Styrkekram/ Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Pia,
      Tusen tack!
      Ja visst är det så. Små saker blir större på mindre ställen. Men vad gäller kompetensförsörjning, alltså att hitta bra och väl kvalificerade personer att sätta på viktiga nyckel poster så tror jag att det funkar bättre i större städer, faktiskt. Här kan fel person få klättra och få en tjänst bara för att det inte finns någon annan.

      Ha en fin dag!

      Kram, Anneli

      Radera
  2. Du är verkligen opp och ner. Förra inlägget - allting var hunkydory.
    I dag - helt annorlunda.
    Tjusigt foto iaf - Läste nånstans, att det snöat i Siljantrakten?

    Ruth i Virginia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Upp och ner precis som livet Ruth! Men när jag har skrivit av mig så börjar det också rinna av. Men vissas ageranden är så onödiga. Tur att jag kan kliva över och förbi, förö det kan ju faktiskt inte alla.

      Ha en fin dag!

      Mvh, Anneli

      Radera
  3. Min långa kommentar försvann, men jag försöker igen. Dina döttrar har en fantastisk förebild, för du vågar dela med dig av livets upp och ner.
    Dessa tragiska människor kommer stå kvar och stampa i sin tragiska tillvaro där det inte finns viktigare saker att lägga sin energi på än att försöka förstöra för andra. De har inte bättre kompetens och hyfs än att de missbrukar sin position på detta vis. De är förlorarna, de som är tragiska individer med trångt sinne och äts upp av sin egen avundsjuka.

    Jag önskar dig en underbar helg!

    Kram Annica

    SvaraRadera
  4. ^^^^ Håller helt med Annica!! Dina döttrar kan verkligen se upp till dig och vara glada att de inte har en mesig mamma som tar all möjlig skit här i livet. Det verkar vara något stort som har hänt och jag hoppas det löser sig, dvs att du tar dig igenom det med huvudet högt. Och det tror jag du gör. Och det där med att man inte skall bränna broar - det håller jag helt med om! Ibland får man hitta en helt ny väg och njuta av röken från bron :D

    stor kram!

    SvaraRadera

Thank you for visiting.

Have a lovely day!