När man råkar ut för repressalier som visselblåsare

Jag har varit en så kallad vissel blåsare i en situation, och det har verkligen inte varit lätt. Det är absolut inte att rekommendera om man är rädd av sig eller om man är en sådan som fruktar repressalier.

Jag har inte varit ensam om att slå larm men av någon anledning blev det jag som liksom fick stå som anmälaren i det hela. Antagligen för att jag är både bestämd och tydlig. Det har jag visserligen inget problem med för jag är inte rädd och jag vet att jag har agerat rätt. Hade jag agerat annorlunda eller låtit bli att agera hade det varit fel.

De högsta ansvariga tog tag i det hela på ett ytterst professionellt sätt och gjorde en opartisk och grundlig utredning. Det visade sig att det var alldeles rätt av oss att reagera och agera och flagga för en opassande situation. Man vidtog åtgärder. Allt frid och fröjd, allt utrett och klart. Kunde man tro.

Men nu visar det sig att jag har råkat ut för repressalier för att jag slog larm och gick till de högsta ansvariga med mina observationer. Nu vill man underminera min trovärdighet genom att försöka sig på ett karaktärsmord mot mig som person, och det är inte vackert.

Jag har alltså råkat ut för ett fenomen som är väldigt känt och som det finns en hel del forskning om, nämligen Visselblåsar Syndrom, där de som agerar visselblåsare får betala ett personligt pris, och få utstå repressalier för att de påtalade fel och brister.

JAG FÖRSTÅR PRECIS VAD DET ÄR JAG RÅKAR UT FÖR JUST NU, och jag förstår varför. Jag förstår vad man försöker göra emot mig. Jag har ingen anledning att oroa mig för jag har inte gjort något fel men ändå, jag har en stor klump i magen. Det här kommer inte att bli kul. Man kan tro att jag är stark men jag är väldigt känslig som person och tar förstås väldigt illa vid mig.

Det kommer att ta ett tag att ta mig igenom det här och och ut på andra sidan och det kommer vare sig att vara lätt eller vackert, men jag tänker: This too shall pass.....

Men fasiken vad onödigt! 

Det här är faktiskt en av mina allra största WHY till FIRE. 

Man skall fasiken vara helt ekonomiskt oberoende för då kan man bara ställa sig upp och gå. 

Eller vad säger ni? 

Alltid vid min sida. Min vapendragare: Lando. 

Ibland blir jag bara så trött på människor.
Tur att det finns hundar, och fäbodar på berg i skogen. 

Have a lovely day! 

Go do the right thing. 

What to wear Wednesday

På väg till jobbet häromdagen...

Galet förtjust i denna färgkombination:  Beige-ljusblått. Bara så snyggt! 

Beige tunn dunjacka - Benetton 

Ljusblå tröja - Gant

Jeans med franskant - DAY Birger et Mikkelsen 

Beiga mocka loafers- Marzio

Det här kommer jag att ha på mig på dopet i Stockholm nästa helg. 

Underbart mjuk rosa omlott-tröja med puffärm - ICHI 

Skir rosa kjol i helsiden - Ann Taylor (USA)

Super sköna mocka pumps - Tamaris

Jag bestämde mig för att skippa den gröna klänningen för det var alldeles för svårt att hitta ytterplagg och skor som matchade och som var min stil. 

Allt som skulle kunna funka med den var inte riktigt jag liksom....Men den lyxiga rosa sidenkjolen och super mjuka omlott tröjan med puffärm ovan är definitivt jag :-) 

Här är en annan variant som skulle ha funkat men den kändes lite för alldaglig på något sätt så den skippar jag. Det här kan jag ha någon annan gång, samt både kjolen och koftan för sig. 

Rosa tunn kofta med guldknappar - Holly White Lindex

Lila-rosa klockad kjol med fickor - White House Black Market (USA)

Supersköna mocka pumps - Tamaris

Vad händer annars då? 

Terminen har dragit igång på allvar och det är väldigt roligt att jobba med eleverna varje dag även om jag är nästintill overkligt trött på kvällarna. Dessutom undervisar jag i ett nytt ämne nu, nämligen spanska och det är bara så kul! 

Jag är också väldigt glad över att Jan Guillou just precis har släppt sin tionde och sista bok i romanserien Det Stora Århundradet där boken Brobyggarna inledde historien om familjen Lauritzen som nu alltså avslutas i 1990-talets Stockholm under titeln Slutet på Historien, och den grottar jag ned mig i just nu. Jag försvinner in i den världen på ett sätt som bara människor som läser kan förstå. 

Även om jag absolut inte sympatiserar med Jan Guillou politiskt så är jag svårt förtjust i hans sätt att hantera det svenska språket och att uttrycka sig.  Hans stil är fantastisk. Jag är ju en riktig språk-nörd och suger därför på både ord och uttryck i alla hans böcker som om de vore karameller. Underbart! 

Några bilder från min morgonpromenad tidigt i morse. 

Morgonen är min tid och soluppgångar är tusen gånger bättre än solnedgångar i min värld. Medan solnedgångar signalerar slutet på något, det som har varit är över och är därför vemodigt vackra och lite sorgsna, så står soluppgångar för hopp, glädje och pånyttfödelse på något vis. En ny dag, new beginnings. En chans att starta om något nytt. Tänk typ What a Wonderful World med Louis Armstrong. 

 Ha en riktigt fin onsdagskväll!

I Dalarna, i Dalarna...

...har man fäbodar, alltså ställen dit man tog boskapen på sommaren så att de skulle få vandra på sommarängar och i skogarna och beta fritt. Våran fäbod norr om Orsa i Dalarna har funnits i familjen på min mammas sida i över hundra år. 

Här finns ett underbart boningshus som mamma och pappa renoverat upp rejält vad gäller standard och komfort, och här finns stall, ladugård, vebod, och vallstuga. 

I vallstugan höll vallkullorna till och här gjordes också bland annat smör och småost och mesmör. Ja, allt det där man gjorde förr i tiden när man var bonde alltså. Min morfar och mormor var bönder och de hade förutom bondgården nere i Orsa alltså också en fäbod. 

På bondgården i Orsa bor min morbror och han är precis som Grabben i Graven Bredvid. Har ni sett den filmen? Har ni det så vet ni. Det är precis som i Grabben i Graven Bredvid. Det är helt sant. Likheterna är slående och när jag såg den filmen första gången skrattade jag så att tårarna rann just därför. Igenkännings-effekten var så stor :-) 

I helgen hade vi bestämt oss att vi skulle städa ut den gamla ladugården eftersom den var full med saker från min morfars och mormors tid plus annat bråte som stuvats in där genom åren. Det är lika bra och rensa ur och köra allt som man inte använder till soptippen. Och jösses vad med bråte! 

Ladugården mitt under rensningen. Morfars gamla timmersläde som hästarna drog och som han körde på vintrarna när han jobbade och högg trimmer och ved i skogen var bland annat där inte. Vi hittade också gamla fönster, ett gammalt säte i järn som hör till plogen och så pallen som man satt på när man mjölkade korna. Mamma hittade också några av min morfars gamla verktygslådor av trä med hans verktyg i. 

Vi fyllde en hel släpvagn till max med sådant som skall till soptippen. 

Oj då. Lando råkade hamna på fel sida gärdesgården, alltså inte på samma sida som jag :-) 

Han sprang runt tills han hittade ett hål att ta sig ut igenom. Han skall ju alltid vara där jag är.

Den här fina grinden har min pappa gjort. 

Själva boningshuset som bland annat drivs på solceller. 

Väl hemma så drog hockeytränaren till Mora ishall där det var hockeyträning för hans lag medan jag bestämde mig för att det verkligen var dags att stortstäda huset. Det var väl lika bra att fortsätta städa...medan man ändå var igång tänkte jag. 

Det blev en riktig storstädning. Jag hade inte städat på två veckor eftersom jag varit så trött efter jobbet varje dag att jag stupat och somnat i soffan varje kväll. 

Men nu tog jag tag i saken och dammade varenda pryl i huset innan jag skrubbade badrummen, bytte lakan i sängarna, körde två tvättmaskiner, dammsög och torkade alla golv. 

Jag älskar att ha ett nystädat hus, och det var helt heavenly att vakna i ett helt nystädat hus i morse. 

Pelargonen som jag fick av mamma förra året blommar och blommar. Den är makalös i år. 

I morse blev det en rejäl PW i extra snabb takt. 

Jag är svårt förtjust i skorts. Alltså shorts-kjol. Mina är från Nike. 

Just Do it ✔✔

Ha en riktigt fin söndagseftermiddag. 

Ekorrhjulet

har börjat spinna igen. Det går snabbare och snabbare nu men till mitt stora förtret så känner jag att jag har tappat konditionen och springer i otakt och snubblar fram. Jag är väl ovan och stupar i soffan av utmattning på eftermiddagarna. Lando puttar på mig och vill ta sin kvällspromenad och jag låtsas sova...synd att det inte går att lura hundar :-) 

Det är intensiva dagar och jag undervisar totalt nästan 200 högstadie elever i ämnena engelska och spanska. Jag har alla niorna i engelska i år och nu gäller det att förbereda dem så att det presterar bra på de nationella proven som ligger både nu i höst och i vår. Jag klagar inte eftersom jag har världens bästa jobb. Jag bara konstaterar. 

Mitt grundproblem är nog det att jag är så oerhört engagerad, intensiv, social och utåtriktad. Egentligen är jag ju en ensamvarg och enstöring i grund och botten men jag är en mycket social sådan, en riktig människo-människa. Detta fenomen som för många förefaller utgöra en oxymoron gör mig helt utmattad då jag behöver en enorm tid för återhämtning efter att jag har varit i grupper med andra människor. 

Egentligen borde jag veta bättre och ta det lite lugnare men det ligger liksom inte i min personlighet. Jag pratar med alla, håller i programmet eller tillställningen, eller som i det här fallet lektionen och tar ofta ansvar för alla andras sociala välbefinnande och trivsel. Ja, och det blir en riktig kraftansträngning. Jag tömmer hela mig på energi för det går nämligen åt en enorm mängd bränsle för att hela tiden vara så enormt social och utåtriktad. 

Innan jag råkade ut för min utmattningsdepression då jag gick in i väggen och brände ut mig totalt för några år sedan behövde jag nästan ingen som helst återhämtning efter att jag umgåtts med andra. Men nu blir jag helt slut ganska fort och har faktiskt aldrig återhämtat mig till den energinivå som jag låg på innan. Nu är jag mycket oftare trött och har nog därför också blivit en ensamvarg som drar mig undan andra. 

Dessutom har jag utvecklat sociala fobier sedan jag råkade ut för grov arbetsplatsmobbing av en kvinnlig mellanchef på en tidigare arbetsplats. Det kan vara så att jag inte orkar prata i telefonen eller att jag drar mig undan sociala tillställningar eller går omvägar för att slippa möta och prata med folk som jag känner ibland. Jag bara orkar inte och vill bara existera i kravlösa sammanhang under min fritid. Jag vill liksom inte att ansvaret skall ligga på mig för att andra ska trivas och ha det trevligt. 

Det här är väl också kanske den stora anledningen till att jag älskar att vara i Stockholm till exempel.  En stor stad där det händer massor och där man kan existera i ett folkhav utan några som helst krav. Jag älskar att vara bland en massa människor som inte känner mig och som därmed inte heller förväntar sig något av mig. Det är bara så heavenly....

Ekorrhjulet till trots så är det bara att bita ihop några år till medan jag lägger in högväxeln mot avfart frihet. Samtidigt känner jag en enorm tacksamhet för att jag har ett sådant fantastiskt bra jobb på en arbetsplats där jag trivs så otroligt bra. Tack för det! 

Skor från favorit skoaffären italienska Marzio på Nybrogatan i Stockholm. 

Ha en riktigt fin torsdagseftermiddag! 

Girls in their summer clothes

Det är ju fortfarande sommar och rekordvarmt ute och jag gräver djupt i mina proppfulla garderober och hittar en röd härlig klänning från Max Mara som säkert är sju år gammal eller så. Jag älskar att plocka fram en gammal klädklenod som håller än. Det är ju så det är med klenoder. De slår aldrig fel och står sig alltid. 

Det här är verkligen ett snitt på klänningar som jag fullkomligt avgudar; kvinnliga, färgglada och lite flörtiga. För man skall flörta med livet minsann, istället för att ta det så grav-allvarligt hela tiden. Så ös på! 

Och så har jag klippt mig! 

Kors i taket. 

Jag tog äntligen mod till mig och beställde tid på en frisörsalong mitt i byn, skräcken för småstadsdrottningar till trots (LoL), och oj vilken proffsig frisör jag fick. 

Hon var verkligen super duktig och jättetrevlig och jag känner mig så otroligt lättad. 

Nu törs jag gå till frissan igen, för nu har jag verkligen hittat rätt. 

Eftersom håret var väldigt slitet så klippte vi av en bra bit och det blev lite kortare än vad jag är van vid. Men jag trivs så otroligt bra i min nya frisyr. Jag tycker att den är söt :-) 

#girlsintheirsummerclothes #theladyinred #fiftyandfabulous

Sedan har jag börjat fundera lite på det här med ålder och klädsel. Finns det vissa kläder man inte kan ha nu bara för att man har fyllt femtio? Jag måste tänka lite mer på den saken faktiskt men jag tror inte att jag ligger i riskzonen för någon olämplig eller opassande klädsel då jag redan sedan innan har en ganska klassisk, traditionell och tidlös stil. Lite tantig kanske någon tycker (jag gillar ju till exempel hattar) men det bjuder jag på i sådana fall. 

Trasiga jeans och huvtröja är nog plagg jag aldrig någonsin i livet skulle sätta på mig. Jag har aldrig haft sådana kläder någonsin. Jag gillar det inte på ungdomar och ännu sämre på vuxna. Det är inte min stil helt enkelt. A big No, No i min stilbok.  

Men jag har nog bestämt mig för att fortsätta att klä mig i sådana kläder som jag tycker om och trivs i och som gör mig glad. Helst i plagg som strålar av glädje förstås. Klädklenoder :-) 

 Förresten: Mer färg åt folket! 

Ha en helt underbar tisdag! 

Nu skall jag gå och träffa mina elever för första gången efter sommarlovet och det skall bli så kul.

Jag är klass-ansvarig för 9A i år och det är ett gäng helt förträffliga ungdomar. 

Lucky me! 

Varm kram. 

Några bilder från helgen som gick...

helgen då sommaren kom tillbaka precis lagom till skolstarten. Men bättre sent än aldrig. Vi får passa på att njuta på kvällarna efter jobbet och under helgen så länge det varar. Krama ut det sista av sommaren. Varje droppe :-) 

Den vackra pelargonen som jag fick av mamma förra året blommar så otroligt fint. 

Kvällspromenad

I lördags kväll hälsade vi på mamma och pappa på fäboden norr om Orsa. 

Det var en sådan otroligt vacker och varm kväll. 

Den här sommaren känns det som om att bilderna här i bloggen är lite same same, men eftersom vi har varit hemma nästan hela sommaren så har variationen inte varit något att ringa hem om precis. 

Vi har rört oss i samma miljöer i närområdet på mindre ort i Dalarna och dessutom har jag helt saknat lust, ork och inspiration att ens piffa hemma i sommar. Det är väl en period jag är i där jag inte är så intresserad av heminredning längre...Materialistiska prylar står mig i halsen helt enkelt. 

Bella badade i Siljan. Det gjorde hon rätt i. 

I morgon drar vi igång höstterminen på allvar för då kommer eleverna. 

Ha en fin måndagkväll. 

Det här med åldersdiskriminering

och nedmonteringen av den svenska äldreomsorgen. Läget i Sverige gör mig rasande! Jag morrar av ilska bara jag tänker på det.

Så här är det: Jag har bott och verkat i olika länder över nästan hela världen i nästan hela mitt vuxna liv och jag har aldrig varit med om ett annat land som åldersdiskriminerar lika grovt som man gör i Sverige. Diskrimineringen sitter så djupt rotad, är så skrämmande institutionaliserad, så chockerande accepterad och så lite ifrågasatt att jag blir mörkrädd. 

Ibland undrar jag vad är det här för land egentligen? Präktiga Sverige. Ett land där vi tydligen åtnjuter bland den hösta levnadsstandarden i hela världen men där äldre människor devalveras och avpolleteras som om att de vore stinkande avfall hemmahörande på en soptipp och som om det är den självklaraste saken i världen att särbehandla och diskriminera någon bara på grund av hög ålder. 

På många arbetsplatser är man inte mycket värd som äldre och många arbetsgivare skulle aldrig ens nyanställa någon över 50. Vidare nekas oerhört många välutbildade, kompetenta, behöriga och skickliga yrkesmänniskor chansen att fortsätta utöva sina yrken som de älskar och som de jobbat med ett helt liv bara för att de har fyllt 65. Det är inte helt ovanligt att arbetsgivare väljer bort en äldre medarbetare och anställer yngre arbetskraft även om det innebär att de anställer en obehörig person som saknar legitimation. Blir du som 50 plussare arbetslös har jag hört att det är nästintill omöjligt att hitta en ny anställning. 

Men allra väst ställt är det inom äldreomsorgen och äldrevården. Tusentals äldre dör helt i onödan och i förtid i Sverige på grund av undernäring, felmedicinering, felbehandling samt av den grava diskriminering de utsätts för när de nekas den tillgång till sjukvård som alla svenska medborgare har lika rättighet till oavsett ålder. Äldre som i själva verket hade kunnat leva flera år till som välfunktionerade äldre människor och med en hög livskvalitet. 

Läkare från andra länder är svårt chockerade över hur illa den svenska sjukvården och äldreomsorgen behandlar de äldre. Chockerade över hur de ofta behandlas som en grupp som får  nöja sig med färre resurser och som verkar ha mindre rättigheter till adekvat sjukvård än resten av landets befolkning. 

Jag anser att diskrimineringen och felbehandlingen av äldre under coronapandemin där många äldre som insjuknade inte ens fick träffa en läkare och därför avled kan klassas som mord av kommunerna, landstingen och staten. Detta är inte falska rykten eller påhitt eller medias osanna skriverier, det är fakta och sanning och verklighet och det hela är anmält flera gånger om till IVO. Inspektionen för Vår och Omsorg. 

Det har även visat sig att många av de som jobbar inom äldreomsorgen inte besitter adekvat kompetens i geriatrik och att man därför felbehandlar äldre på daglig basis och på ett sätt som i värsta fall får en dödlig utgång. Många läkare har inte kunskapen om hur man medicinerar äldre på rätt sätt vilket får förödande konsekvenser för många då det leder till onödigt lidande, dålig livskvalitet, svåra biverkningar samt i värsta fall för tidig död. 

Jag blir rasande bara jag tänker på hur äldre behandlas i Sverige. Men kanske mest arg blir jag när jag inser att de flesta svenskar varken bryr sig eller protesterar mot den groteska situation som många av våra äldre bara får finna sig i att leva med. 

Fy skäms på oss alla som inte kräver stora förändringar inom detta område! Tänk på att vi alla skall bli gamla en dag och har vi otur så är det vi som nekas den vård vi har laglig rätt till som svenska medborgare som har slitit och betalat in skatt till det svenska välfärdssamhället under en el livstid. 

Lyssna på Sommar & Vinter i P1 där Yngve Gustafson, professor i Geriatrik ger en mycket ögonöppnande rapport om hur det är ställt inom äldreomsorgen i Sverige. Horribelt och vi borde skämmas allihop för att vi inte gör något åt det och kräver en stor förändring. 

Själv är jag enormt intresserad av frågor som rör äldre och har bl. annat läst flera kurser och studerat olika aspekter av gerontologi på University of Maryland som en del av en examen i socialvetenskap. Det är ett mycket intressant ämne som tyvärr intresserar alldeles för få och det är synd det. Speciellt med tanke på att vi alla skall bli gamla en dag. 

Tänk lite nu. Gör något om ni kan. Det här angår oss alla. 

Ha en fin söndag! 

P.S. Av förekommen anledning vill jag tydliggöra att jag absolut ingenstans i detta inlägg vare sig menar att det är illa ställt och att äldre felbehandlas överallt på alla vårdinrättningar och boende eller kritiserar den beundransvärda personal som dagligen jobbar och sliter på inom äldreomsorgen där de gör så gott de kan med de få resurser de har. Nej, det hela handlar om ett systemfel och där ligger hela ansvaret på huvudmannen. Det är den svenska staten och våra makthavare som bär skulden. Tack för att ni läste. 

Det här kan faktiskt vara

en av de allra vackraste klänningar jag någonsin sett. 

En riktig klädklenod. 

Villhöver så det förslår. 

Jag som älskar färg och kanske mer än något annat röda klänningar. 

Suck :-) 

Jag tänker ibland när jag ser sådana här underbara skapelser att de absolut inte passar in i mitt nuvarande liv och som jag lever nu. Det kan ju lätt bli så här på mindre ort i Dalarna att man är All Dressed up and Nowhere to Go. Så har jag känt många gånger faktiskt och det kommer onekligen med en sting av sorg i hjärtat. Lever jag ett mindre glittrigt liv nu än förr? Ett liv där man nästan aldrig får tillfälle att klä upp sig som förr? Jo, så är det nog. 

Här kommer folk till jobbet i T-shirt och badtofflor minsann (och mitt amerikanska jag sätter förstår då omedelbart morgonkaffet i halsen :-). 

Klädklenod från By Ti Mo 

"Modern romantik möter tidlöst hantverk"

Ha en fin lördag! 

Vad är det som har hänt?

Alltså, jag hinner ju inte ens blogga nuförtiden och det känns så trist. Tiden bara springer iväg  och jag efter. Dagarna har varit fyllda med förberedelser inför skolstarten där vi lärare har suttit i en massa möten och planeringsgrupper dagarna i ända. Jag är rätt slut när jag kommer hem på eftermiddagen måste jag erkänna. 

Eleverna kommer först på tisdag nästa vecka och vi börjar med två så kallade schemabrytande dagar vilket betyder att det kommer att vara specialaktiviteter för eleverna de dagarna och att det ordinarie schemat, som ingen av oss lärare på skolan faktiskt fått ännu, inte kommer att börja förrän på torsdag. 

Man annars så har det varit väldigt trevligt att återse gamla och nya kollegor igen och vi ser fram emot att få träffa eleverna nästa vecka. 

Jag har "corona-profat" klassrummet enligt instruktioner men eftersom jag har ett ganska litet klassrum och som mest 33 elever i en klass så blev det som det blev. Inte jätte optimalt kanske men vi gör så gott vi kan och så är det på alla svenska skolor har jag förstått. 

Eftersom det inte serveras någon lunch på skolan nu innan eleverna är på plats så har vi lärare ätit ute hela veckan och det har ju varit supertrevligt. I går åt jag lunch med Emilia på Zorngården mitt i Mora. Jag bara älskar den miljön att få sitta i makarna Zorns prunkande trädgård mitt bland allt det vackraste vi har här och bara njuta....Priceless. 

Jag fick just veta att kungaparet var där för ett par dagar sedan och åt lunch. Intressant, då jag trodde att de satt i säkert coronaförvar på något lantställe någonstans. Men tydligen gör de som så många andra av oss svenskar har gjort i sommar, de Svemestrar och det gör de rätt i tycker jag. 

Här kommer några vackra bilder från igår från min alldeles egen hometown Mora :-) 

Ha en helt underbar fredag! 

Det skall visst bli högsommar hela helgen.