fredag 7 februari 2020

Livet i Ekorrhjulet

Oj! Då var det fredag redan! 

Vardagarna bara flyger förbi i en rutin som gör att det inte finns så mycket att skriva om just nu förutom att livet är just det, en rutin. Och den får mig att gnissla lite extra just nu...

Om jag tänker tillbaka så har mitt liv ALDRIG varit en rutin innan jag flyttade tillbaka hem till mindre ort i Dalarna och började jobba heltid som de flesta andra. Nej, mitt liv har varit spännande och varierande och enormt innehållsrikt och jag har levt ett liv där jag haft en massa valmöjligheter att lägga upp dagen efter eget behag, och jag vet att det inte mottages på bästa sätt av många men jag kan bara konstatera att upplägget jag hade före livet i ekorrhjulet är att föredra varje dag i veckan hela året runt. Punkt slut! 

Jag kan inte låta bli att undra för mig själv hur man ens kan gå runt och vara nöjd med att ha det så här ett helt liv egentligen. För det är precis vad folk gör, och det spelar ingen roll hur mycket man trivs på jobbet för man sitter ju fast i yrkeslivet och är därmed inte fri. Man äger inte sin egen tid när man måste sälja den för pengar. 

Folk håller på så här ett helt liv till de går i pension, och då finns det folk som inte vet vad de skall göra av livet, när de äntligen är fria. De är alltså rädda för egen-ägd fri tid. Det är nästan som när man släpper ut en vacker fågel ur en bur och fågeln flyger upp och sätter sig på buren för att den inte vet vart annars den skall ta vägen. Den vet inte vad den skall göra med sin frihet för den har aldrig haft någon, och därför flyger den inte iväg ut och njuter av friheten. En del fåglar flyger till och med in i buren igen och sätter sig på pinnen, för där känner den sig trygg eftersom det är det enda den vet. 

Jag tror faktiskt att det är svårare att stå ut i rutinen, vardagen och ekorrhjulet när man har varit helt fri innan. Men jag får se det som så att jag redan vet exakt vad jag skall göra med mina fria dagar när jag kliver av ekorrhjulet för gott inom snar framtid. 

Vad gör jag nu ens? Jo, jag vaknar på morgonen och gör mig i ordning och åker till jobbet. Sedan är jag på jobbet hela dagen och kommer hem tidigas halv fem. Då brukar jag vara trött och hungrig och så behöver Lando gå på promenad. När alla dessa behov är tillfredsställda så goar jag ner mig i soffan och orkar inte så mycket mer. Ja, och så vips så är det läggdags och så vaknar jag igen och så REPEAT. Sedan kommer helgen och den går blixtsnabbt förbi. Man blinkar till och så är det måndag igen. 

Så där är det meningen att vi svenskar nu skall hålla på tills vi fyller 67 år, men egentligen så tror jag inte att det är så det skall vara egentligen. Livet skall inte behöva vara ett ekorrhjul eller rutiner, men det blir lätt så automatiskt. Innan man vet ordet av det så är man där liksom och springer för glatta livet. 

På vinterhalvåret i mörkret och kylan är upplägget lite tristare än när dagarna är långa och varma. Det  gör något med psyket och det finns liksom lite mer liv i gemene man när dagarna är längre och man kan sitta ute en ljummen vårkväll och umgås tills det börjar skymma. 

Ju äldre jag blir desto mer inser jag att det blir svårare och svårare att hantera mörkret och kylan och tomheten på vintern. Därmed vet jag att ett boende på mycket varmare breddgrader i ett annat land finns där i mitt framtida liv och jag håller på att visualisera det för fullt nu. Planerar och kollar upp platser och kostnader och har hur kul som helst när jag gör det. Om inget annat så är det ett alldeles förträffligt sätt att få vinterkvällarna att gå. 

Jag har dock tagit extra D-vitaminer hela hösten och vintern och jag tror faktiskt att det har varit min räddning eftersom jag absolut inte har kommit i närheten av den trötthet och håglöshet som jag kände förra året under samma tid. Jag har varit piggare och gladare har jag märkt och det är verkligen guld värt!


I dag efter jobbet köpte jag med mig en bukett tulpaner hem. 

#fredagsbuketten





Ett glas Prosecco efter en så kallad "varierad" dag på jobbet, som en kollega så fyndigt kod-ordade dagen till. Den svenska skolan är en exakt spegel av det svenska samhället just nu, precis som det historiskt har varit genom alla tider, på gott och ont, och numera mest ont. Vi har stora utmaningar att ta i tu med samtidigt som resurserna till skolan kapas rejäl och vi står inför stora besparingar. Tur att jag har helt fantastiska kollegor.

Ha en riktigt fin fredagskväll!

måndag 3 februari 2020

Focused and not finished



Så många planer, så många tankar...Men just nu är livet lite av en transportsträcka kantad av delmål och åtgärder som skall ta mig mot själva målet. Till exempel mitt totala köpstopp hela året som går hur bra som helst kan jag konstatera. Jag har inte ens varit frestad, för nu är fokus på frihet det allra viktigaste 

Livet får bli så här ibland, en förberedelse inför något annat.  Ja, nästan som när man pluggar och väntar på examen och att det hela skall börja på riktigt liksom. Det tar tid, det måste det få göra eftersom det hela är en process. Men jag känner mig otålig och vill att det som måste få ta tid, för att det hela skall fungera, skall ske på stört. 

Under tiden gör jag listor och kalkyler och lite research där jag letar information som skall göra mig riktigt på-läst och skarp. Det är ju faktiskt också väldigt roligt att få drömma stort och göra planer. Redan befinna sig där i fantasin liksom, och jag gillar verkligen både mitt framtida liv och mitt framtida jag. Sedan är det laserfokus som gäller, för det är nämligen så att det man fokuserar på växer. 


Lando och jag på promenad vid sjön. 

Tur ändå att det inte finns så mycket annan distraktion här än naturen, och den är helt gratis. 








Vacker turkos is på Orsasjön. 


Vilken konstig vinter vi har. Mina vårlökar i landet börjar redan kika fram.

Jag blir ju orolig och vill bara säga åt dem att de ska vänta ett tag till :-)

Men de verkar lika otåliga som jag. 



Ha en fin måndagskväll! 

onsdag 29 januari 2020

Lönesamtal, sovrum och vildhästar...

I dag hade jag lönesamtal med min chef på skolan. Ett samtal som inte skall vara en löneförhandling av något slag, får man tydligt veta innan, och man får heller inte reda på där och då vad man får i löneökning, den siffran får man i ett brev vid senare tillfälle. 

Personligen så tycker jag att både medarbetarsamtal och lönesamtal är lite awkward, som man säger på engelska, för man förväntas att sitta där och ta upp en massa saker som är bra med en själv, och så skall man svara på frågorna Var är jag? Vart ska jag? Hur gick det? Typ. Haha. Det är väl de enda gångerna jag har tid att fundera på det i skolan, just inför dessa båda samtal, så jag får snabbt försöka komma på något varje gång. Det är en onaturlig situation på något vis. 

Själv tycker jag att det där med personliga mål och personlig utveckling inte är så mycket jag vare sig har tid att tänka på eller ägna mig åt aktivt på dagtid i skolan, eftersom tiden knappt räcker till som det är. 

I ärlighetens namn så ligger inte fokus på mig utan det är eleverna och ämnet och undervisningen som har mitt fulla fokus. Därmed blir det svårt att ens komma på hur jag skall utveckla mig själv personligen när jag får den frågan. Jag kan faktiskt rentutav känna att jag blir lite stressad av blotta tanken att jag ens skall ha tid med det också. Satsa på personlig utveckling av mig själv samtidigt som jag har 200 högstadie elever i engelska. 

Har man tur utvecklas man kanske omedvetet under resans gång i och med att man får mer erfarenhet och blir bättre på att hantera elever, situationer och upplägg etc. Man får ju hoppas på det. Men det är svårt att ens veta hur man skall tänka runt det där ändå på något vis. 

Ja, men nu är det gjort i alla fall, lönesamtalet 2020. Nu är det bara att hoppas på ett riktigt bra tillskott i kassan. Det skulle vara trevligt. 


Äldsta dottern och hennes Philip fortsätter att inreda nya lägenheten som ligger på bästa läget smack mitt i centrum med gångavstånd till typ allt och med utsikt över Siljan. Så här fint blev det i sovrummet. Jag gillar hur hon valde att sätta gardinerna över hela väggen. Det ger lite av en hotell-look. Nice! 

Ralph Lauren lamporna i blå-vitt porslin på sängborden har Emilia släpat med sig hela vägen hem från Kalifornien när vi var där sist. De var riktiga kap från The Home Goods Store! Underbart. 

Själv håller jag inte på så mycket alls med inredning nuförtiden. Det var ju ett stort intresse förr, men nu är jag mätt liksom och jag har det jag har och det är som det är och det trivs jag ypperligt bra med. Jag har ju en väldigt klassisk och tidlös stil och följer därmed inga trender precis vad gäller heminredning. Men jag gillar att titta och det är förstås superkul när döttrarna håller på. 


På tal om superkul...De här bilderna skickade min amerikanska sister-in-law, Monica som bor i Kalifornien, i går. 

Det är bilder på så kallade Mustangs, vilda hästar som hon råkade på när hon körde genom  Carson City, Nevada. Tänk att det finns vildhästar i USA. Jag förundras! Vilda och vackra i The Wild, Wild West. Häftigt! 

Just nu är jag förresten inne i en fas där jag längtar innerligt och intensivt till Kalifornien. Jag är ju en California girl at heart, och är vansinnigt lycklig varje gång jag är där. Snart....kanske. Det har varit mitt hem i flera år och jag har för alltid lämnat en stor del av mitt hjärta där, vilket resulterar i en mycket svår längtan med jämna mellanrum. Suck! 


I morgon är det torsdag redan! 

Ha en fin kväll. 

måndag 27 januari 2020

Ekonomisk frihet och om att leva "Off the Grid"


Jag följer med stort intresse andra bloggar, både svenska och amerikanska, där skribenterna också har som mål att någon gång i framtiden bli helt ekonomiskt fria och därmed kunna kliva av ekorrhjulet om de vill. 

Det är faktiskt häpnadsväckande många människor som målmedvetet sparar så mycket som möjligt varje månad och lever på mycket mindre än vad de tjänar för att istället för att konsumera och leva upp pengarna investera så mycket som möjligt i aktier och fonder som sedan skall bli deras så kallade penninga-maskin och generera en passiv inkomst att leva på. 

Vi snackar faktiskt ett helt internationellt community av människor här, en så kallad FIRE-movement, där FIRE står för Financial Independence Retire Early, och där det tillsynes först handlar mest om pengar och investeringar men där målet egentligen inte alls har något att göra med pengar utan bara handlar om FRIHET. Frihet att alltid kunna göra vad man vill med sitt liv och framför allt om att äga sin egen tid. 

Det som är så kul med att följa olika FIRE-bloggar är att alla gör lite på sitt sätt och alla har lite olika planer och filosofier om hur de vill leva i framtiden och hur de skall ta sig i mål. En del kan tänka sig att leva på väldigt lite för att bli fria så snabbt det bara går medan andra vill kunna resa och unna sig lite i livet och därmed behöver bygga en lite större penninga-maskin innan de kan kliva av ekorrhjulet. 

Något intressant som jag dock nyligen upptäckt är att i strävan att uppnå ekonomisk frihet så blir många by default minimalister där de rensar bort och säljer en massa onödiga prylar och ägodelar samtidigt som de slutar att konsumera. I strävan att bli ekonomisk fri så lever man enklare  liv och kommer liksom på kuppen till insikt om vad lite man egentligen behöver och vad irrrelevanta materialistiska saker är i förhållande till lycka och frihet. 

Man är från början inställd på att göra stora uppoffringar, något man först ser som lite träligt och tråkigt, något nödvändigt ont, men som man liksom skall stå ut med under endast en begränsad tid där men lever som ingen annan i utbyte mot att senare längre fram verkligen kunna leva som få. Men där någonstans på vägen kommer man också till insikt om vad lite man behöver egentligen, och jösses vad befriande den känslan är. 

Ett annat fenomen jag har sett, och främst i USA, är att folk blir så självständiga och behöver så lite att de börjar bli intresserade av att leva under radarn totalt och av att kunna klara sig helt själva, inte bara ekonomiskt utan även vad gäller annat. De flyttar ut på landet och har egen brunn, egen vedbod och skaffar solceller och börjar odla så mycket egen mat det bara går själva. Annat köper man av bonden i byn, typ. 

På något sätt har intresset av att vara så oberoende som möjligt gjort att man helt ändrat livsstil så att man nästan skulle kunna klara sig själv helt och hållet, no matter what.  I och med det är man också off the grid. Väldigt fascinerande! Och miljövänligt på kuppen. 

Det här har faktiskt fått mig att börja tänka på vad skrämmande och totalt beroende de allra flesta av oss faktiskt är av ett helt fungerande samhälle och av alla samhällstjänster. Alltså hur länge skulle vi egentligen klara oss utan el till exempel? Inte länge. Vi skulle till exempel efter ett tag inte ha tillgång till rinnande rent vatten och vi skulle inte kunna inte tanka bilen eller köpa mat eftersom vi inte kan swisha ellet ta ut pengar från en bankomat och affärernas betalterminaler ligger nere. Och samhället är till största delen kontantlöst så vi har inga kontanter hemma som vi skulle kunna använda på de ställen där det går. Hur skulle vi klara oss? Vi är en hjälplös skara om något händer faktiskt. 

Folk som min pappa som kan fiska och som är jägare med fäbodstuga där det finns egen brunn  och utedass och ved och vedspis och solceller och elverk och batterier till dessa elverk skulle klara sig ganska länge. 

Men hur beredda är gemene man egentligen på att klara sig i kris? Har vi bunkrat upp med batterier och stearinljus och tändstickor och konserverad mat och dricksvatten hemma så att vi klarar oss en längre tid? Troligtvis inte, och det här är en ganska skrämmande tanke att tänka faktiskt. 

Jag undrar om jag har själv har börjat tänka så mycket på det här i samband med att jag är ute efter ekonomisk frihet och oberoende från så mycket som möjligt i strävan efter just denna frihet? Så till den milda grad vill jag äga mig själv och min egen tid so no matter what så skall jag kunna det liksom? Med eller utan el. Med eller utan ett fungerande samhälle. 

Jag ser att många andra FIRE-folks också är inne på samma tankebana och jag börjar tro att det ena kanske föder det andra. Man har skalat ned livet och inser vad lite man klarar sig på, och så ger det ena det andra. Först ekonomisk frihet och sedan total frihet och oberoende. Själv är jag nyfiken på att ta reda på hur lite jag kan klara mig på egentligen och ändå vara fullständigt nöjd och lycklig i livet.

Personligen skulle jag nog inte uppskatta att leva för primitivt, för det är jag nog alldeles för bekväm för. Men däremot så skulle jag nog kunna leva länge utan konsumtion, något jag tror blir lättare och lättare eftersom jag inte längre anser att glädje är kopplat till ägandet av en massa saker. Nej, glädje är tid med mina nära och kära och glädje är hälsa och upplevelser och frihet. Glädje är oberoendet av ett allt mer galet samhälle och det totala ägandet av all min egen tid. 




Ha en riktigt fin måndag! 

söndag 26 januari 2020

Ny lägenhet och härlig helg!



Ljuset är tillbaka och i fredags efter jobbet tog vi en ljuvlig långpromenad längs vattnet och in i skogen. På isen pågick is-surfing och det såg så vackert ut i solnedgången.  


På helgerna blir det alltid lite extra gott till frukost. Här en riktig LCHF-variant eftersom jag försöker att ta bort sockret från min diet.

Målet är att slutligen bara äta ren KETO-kost men jag är inte riktigt där ännu. Livet är för jäktigt och dessutom är jag schemalagd att äta pedagogisk lunch i skolan och måste lista ut hur jag skall få till det med sockerfri mat där. 

I våra svenska skolor består maten numera tyvärr till största delen av kolhydrater (=socker). Enormt mycket "mjöl-mat" varvat med stora mängder pasta och potatis. Jag klagar inte. Jag bara konstaterar, och jag är förstås enormt tacksam över att ha förmånen att få äta lunch med mina elever varje dag. Men det blir ett knepigt läge om man nu skall försöka undvika kolhydrater. 


Under helgen fick äldsta dottern och hennes sambo nycklarna till sin nya lägenhet. De har hittills bott väldigt gulligt och trevligt i en mindre lägenhet med ute plats, men nu hade hyresvärden en större lägenhet tillgänglig mitt emot biblioteket i Mora centrum med balkong och utsikt över Siljan samt med gångavstånd till precis allt. Klart att de sa JA på stört! Vilket drömläge för ungdomarna.  

I går fick jag följa med och titta på lägenheten och vi passade även på att börja flytta in några kartonger med kökssaker. Alldeles nyrenoverad efter den förra hyresgästen och med sprillans nytt kök. Bara såååå mysigt! Jag är så glad för deras skull. Gud vad roligt!  


Vardagsrummet med ett vackert äldre parkettgolv.

Nu har båda döttrarna super fina lägenheter mitt i Mora Centrum. 

Jag är så glad för deras skull, och speciellt i dessa tider då det är väldigt svårt för alla unga att hitta bostäder överhuvudtaget. Vi har verkligen haft en enorm tur och jag känner att vi är så välsignade. 

Ha en underbar söndagskväll! 

fredag 24 januari 2020

Snål eller Ekonomisk? Och tråkigt drag av ICA


Jag är ekonomisk och därför handlar jag mest på Willys! För Willys har nämligen i särklass den billigaste matkassen man kan få på orten. Det är galet egentligen om man börjar jämföra priset på olika produkter av samma märke. Ja, det kan skilja flera kronor mellan Willys och ICA faktiskt, och eftersom jag vill kunna spara och investera så mycket som möjligt varje månad så väljer jag att åka till det ställe där varan jag vill ha kostar minst. 

Ja, men visst kan jag hålla med många om att det är mycket roligare att handla på ICA MAXI!  För där är det ju lite finare och ser lyxigare ut och där har man annan belysning och snyggare golv och det känns faktiskt lite mer som en up-scale miljö på många sätt och vis. I alla fall här på orten. 

Vidare ser ju de andra kunderna ut mest som oss själva och där handlar ju dessutom alla som har råd att handla hur dyr mat som helst och som inte behöver titta på priser. Tror vi ja...

Och det här kommer från mig som älskar att handla i affärer med kristallkronor i taket. 

Men, vill man vara ekonomisk och verkligen spara pengar, och vill man att matbudgeten skall hålla så gör man klokt i att strunta i allt det där jag nämnde ovan och handla där man får mest för pengarna helt enkelt. Allt annat är ju bara dumdristigt om man tänker efter. 

Vidare har jag aktier i Axfood som bland annat äger Willys och Hemköp och då känns det ju extra viktigt och roligt att faktiskt vara Willys-kund. Det går bra för Axfood nu dessutom! 

En annan sak som jag just hörde på nyheterna i dag är att ICA skall börja nolla bonuspoängen på kortmedlemmarnas ICA Kort varje månad för alla kunder som inte handlar för över 2000 kr i månaden!

Tänk på alla fattiga ensamstående pensionärer som använder den där bonus checken som kommer lite då och då som välsignat tillskott i matkassan. Nu blir de utan rabatt checken för att de inte har råd att handla mat för över 2000 kr i månaden.

ICA använder ju våra bonuskort för att samla in viktig information om våra köpvanor och nu skall alltså bara människor som har råd att handla mat för över 2000 kr i månaden bli belönade för den informationen. Tråkigt ICA! Verkligen. 

Vissa här skulle kalla mig snål som jagar billiga matpriser, extraerbjudanden och kampanjer. Är jag snål? Nej, jag är inte snål, jag är bara ekonomisk, och det är stor skillnad ska ni veta. Snål är dåligt medan ekonomiskt är bra.

Att vara ekonomisk innebär att man är medveten och väljer de mindre kostsamma alternativen och man gör uppoffringar i sina egna val för att spara pengar. Men mina handlingar och val som ekonomiskt sinnad går aldrig ut över andra. Anser jag att jag inte har råd med något eller inte vill spendera pengar på något så avstår jag och det drabbar bara mig.

Snåla människor däremot är ofta giriga och lever gärna på andras bekostnad. De lånar gärna av andra för att slippa köpa själv och låter sig gärna bjudas utan att någonsin bjuda tillbaka. Tänk Ove Sundberg, typ. De lånar din bli och lämnar tillbaka den med tom tank. (Har man lånat en bil så skall den FYI lämnas tillbaka med full tank som tack för lånet oavsett vad tank mätaren stod på från början).

Snåla splittar restaurangnotan 50/50 med dig utan att blinka även om de åt en dyr köttbit och du åt en billig soppa. Och det var just därför som de passade på att beställa den dyrare rätten. De försöker ofta att slippa undan att betala för sig och du kan ge dig på att de redan har lämnat baren när det blir deras tur att betala för drink-rundan. Då har de gått upp i rök. Snåla människor är pinsamma.

Jag kan vara ekonomisk och samtidigt vara generös och storsint. Snåla människor är inte generösa och storsinta för de vill slippa undan till varje pris och det går hela tiden ut över andra som får betala istället.

Det som inte folk fattar är att livets lag är så att du får det du ger och därför blir snåla människor ofta utan, på alla plan, och till slut står de där i ett tomt liv. För folk som inte ger får inget och nu menar jag inte bara pengar utan det gäller allt i livet. För man tröttnar på att alltid ge och aldrig få något tillbaka och så börjar man att undvika snåljåpar, och därmed drabbas deras relationer.

Jag tycker ganska illa om snåla människor och sätter ofta in dem i samma kategori som elaka och ogenerösa människor, och elaka människor är det värsta jag vet. Men det är samma karaktärsdrag på elaka och snåla människor, om man verkligen tänker efter. Det går inte att komma ifrån.

Viktigt: Att vara snål är inte samma som att inte ha råd. Jag vet massor av människor med begränsad ekonomi som absolut inte är snåla, och det intressanta är att det oftast inte är fattiga människor som är snåla, utan ofta folk som absolut inte har någon anledning att vara snåla.

Nej, så snål är jag då rakt inte. Däremot är jag medvetet ekonomisk för jag vill lägga mina pengar på Avfart Frihet och inte på dyrare matvaror på ICA som man kan handla flera kronor billigare på andra sidan gatan hos Willys.

När jag bodde i USA var jag en riktigt garvad bargain-hunter. En proffs uti fingespetsarna som aldrig betalade fullt pris för något i någon affär. När jag handlade mat hade jag alltid rabattkuponger för alla varor. Till och med när jag gick på SPA hade jag erbjudanden och rabatter. Jag får faktiskt en kick av att göra klipp och av att handla billigt. Det är sant. Jag skrattar hela vägen hem från mataffären ibland. Faktiskt. 



I dag är det fredag redan. Här bjuder jag på några bilder från gårdagens kvällspromenad. 

Ljuset över Orsasjön var helt magiskt. En religiös upplevelse...



Vart tog veckan vägen? 


Ha en helt underbar dag. 

onsdag 22 januari 2020

Sverige, Sverige, Sverige

Jag är väldigt bekymrad  över vart Sverige är på väg. 

Nu hör vi om nedskärningarna inom primärvården och om hur det drabbar hela sjukvården i Sverige. Läkare slår larm om läget på våra svenska akutmottagningar och medan både patienter och sjukvårdspersonal upplever brist på vårdplatser, brist på personal, brist på medicin och oacceptabelt långa vårdköer så menar politikerna istället att det råder arbetsbrist bland sjukvårdspersonalen och väljer att skära ned och varslar hundratals sjuksköterskor och läkare om uppsägning från våra svenska sjukhus och vårdcentraler.


Men sanningen är den att det råder absolut ingen arbetsbrist inom sjukvården, tvärtom så fattas det enormt mycket vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor och läkare! Det är ju det här som gör vårdköerna så långa och som leder till vårdplatsbrist på landets sjukhus. 

Den verkliga sanningen har inget med brist på arbete att göra, nej sanningen är att det är i statskassan som det brister och budgeten räcker inte längre till för att hålla de svenska skattebetalarna med den standard av sjukvård som de blivit lovade i utbyte för sina inbetalade skattepengar.

Därmed anser jag att staten begår avtalsbrott gentemot de svenska skattebetalarna. Vi har ett avtal. Vi har betalat in pengar för att få samhällsservice i utbyte, men vi får inte längre det vi blev lovade att få för våra pengar.

Sanningen är att välfärden håller på att urhålkas totalt eftersom det saknas pengar till att fortsätta att ha samma höga nivå på välfärden som vi svenskar har haft tidigare och som vi förväntar oss. Pengarna har betalats in, men vart tog de vägen? Varför pratar ingen om det? Nej, för det är inte PK att ens nämna, så det tiger vi så lydigt ihjäl. Och åsiktskorridoren i Sverige är numera så trång och befolkas mest av åsiktspoliser från den självutnämnda vänstereliten och den tredje statsmakten. 



Vidare är jag enormt bekymrad över säkerhetsläget i Sverige, och nu tänker jag gnälla på gemene man i Sverige lite, och den som känner sig träffad får gärna ta åt sig:  Tror ni verkligen på fullaste allvar på att det inte finns någon främmande makt som är intresserad av Sverige? Tror ni inte att det vistas en hel del människor här som spionerar på Sverige och av en anledning? 

Det finns ju inte ens någon riktig koll på vilka som befinner sig här på svensk mark egentligen, och detta gynnar även organiserad brottslighet och terrororganisationer, och gör Sverige till ett drömland för sådant pack. Varför tror ni att man nu stärker den svenska försvarsmakten? Jo, för vissa vet något som de inte talar om för oss vanliga svenskar, av en giltig anledning, men de svenskar som fattar lite på egen hand vet vad det hela handlar om. 

Sverige är det land i Norden som lägger minst pengar på försvaret. Den svenska försvarsmakten står tunn i jämförelse och det fattas både utrustning och personal. Samtidigt så finns det ett stort antal länder som dagligen spionerar på Sverige så pass omfattande att det utgör ett stort säkerhetshot. För att inte nämna de säkerhetshot som vandrar omkring mitt ibland oss i samhället. De individer som av SÄPO anses utgöra ett så pass stort säkerhetshot mot Sverige att de belagts med utvisningsbeslut, men som ändå får fortsätta att vistas i landet. Hela situationen är en tickande bomb. Det är tyvärr bara en tidsfråga.


Sedan har vi det här med stora brister i landets IT-säkerhet, eller Cyber Security som det heter på engelska. Det är ju skrämmande vilket dåligt skydd det finns och hur lätt information kan stjälas, manipuleras och missbrukas, samtidigt som allt skall digitaliseras. För att inte tala om hur vi hela tiden kartläggs som medborgare, något som skulle kunna utgöra en livsfara om känslig information hamnar i fel händer och i värsta fall hos en utländsk makt. Till detta elände hör också det där med att vara ett kontantlöst samhälle. Vilket min-fält och jättemisstag! 


En tredje sak som oroar mig rejält är den otroligt slapphänta politik som den sittande regeringen för på alla kritiska områden just nu och som har gjort att de fullständigt tappat kontrollen över Sverige. Just den politiken och det här läget som vi befinner oss i nu föder och göder högerextremism, och det är livsfarligt! 

Hallå! Var är vår statsminister ens, för honom ser man aldrig! 

Är man helt okunnig i ämnet historia eller förstår man inte konceptet lessons learned och har man glömt bort vad som hände efter första världskriget i Tyskland som sedan gjorde att Hitler kom till makten?

Jag ser tyvärr dragen i vårt svenska samhälle nu, och det är tyvärr inget annat än en back-lash på den politik som den sittande regeringen för just nu. För svenskarna vill inte ha det så här och det är makthavarnas fel att det blåser lite mer är lovligt många höger-extrema vindar i vårt svenska samhälle just nu. För folk vill inte ha ett Sverige som det ser ut nu. Det här är ett praktexempel på varför det är så viktigt att vara påläst i ämnet historia.

Vidare har vi familjer som lever i fattigdom i utsatta områden som är så farliga att  inte ens blåljus personal åker dit där kriminella gäng har tagit över gatorna och mördar och spränger och säljer knark och lever på organiserad brottslighet. Familjer som knappt törs gå ut. I SVERIGE!! 

Vi har flickor och kvinnor i våra svenska samhällen som lever under hedersförtryck och efter sharialagar där de kontrolleras av familj och släktingar och där blotta önskan att vilja vara som svenska flickor och kvinnor är förenat med fara för livet. Vi har barn som försvinner från den svenska skolan under sommarlovet för att giftas bort med en vuxen man i hemlandet. Och vi svenskar tillåter detta hedersförtryck i toleransens namn eftersom vi tydligen är så svårt förtjusta i det multikulturella och under täckmantel av religionsfrihet, vi tycker att det är så fint, oavsett vad det innebär tydligen. I SVERIGE! Och vad gör makthavarna? INGENTING! 

Vi vill ha lag och ordning, och ordning och reda, och inte en massa sprängningar, mord, våldtäkter, rån, inbrott, hot och knark, och hedersförtryck. När till och med BRÅ mörkar, ja då vet vi att det är illa. 

Vi vill ha bra sjukvård och bra skolor. Vi vill ha trygghet. Vi vill inte att kriminella och farliga människor ska få vistas på fri fot i vårt samhälle och begå den ena brottsliga handlingen efter den andra utan konsekvenser. Och straff, det finns ju knappt, och det vet de kriminella. De får härja ostört 

Vidare vill vi inte att bidragsfuskande och bedragande människor skall kunna få sätta i system att lura av den svenska staten alla de pengar som vi har betalat in för att bygga upp en stark, trygg och välfungerande välfärd med. För det är just detta som är en av de stora anledningarna till den penningabrist i statskassan som gör att vi tvingas göra nedskärningar i både våra svenska skolor och inom vård och omsorg.

Pengarna som skulle ha gått till välfärden äts nu upp av det kaos som regeringen för länge sedan tappat kontrollen över. För det kostar till exempel staten multum att ge bidrag till folk med trippla samordningsnummer som inte ens längre bor i Sverige. Till och med Iraks utrikesminister var skriven i Sverige och levde på svenska bidrag samtidigt som han bodde flott och verkade som utrikesminister i Irak. Och vet ni varför han gjorde det? För att han kunde, och tusentals andra med honom. För det finns ingen koll. Välfärden har blivit en Bankomat för brottslingar!

Det Sverige som en gång varit och som jag har skrutit så mycket om under alla mina år utomlands finns inte längre. Sverige är förändrat för alltid, samtidigt som alldeles för många svenskar tror att det bara går att fortsätta som förr och som om inget har hänt. Det är ju nästan barnsligt naivt att ens tro det. Folk fortsätter med sina liv som om att inget av detta gäller dem. Men snart kommer detta att gälla oss alla, och då kan det vara försent.

Från att förr ha varit en förebild i andra länder så används Sverige nu som avskräckande exempel utomlands!  

Och vad säger den sittande regeringen om dessa saker jag har tagit upp här? 

Antagligen: Vi såg det inte komma. 

Jag är bekymrad. Väldigt bekymrad. Och det borde ni också vara.

Det finns inte pengar så att det räcker till skolan, vården, polisen eller andra viktiga samhällstjänster längre. Vi har blivit lurade att ge ifrån oss en massa skattepengar för att finansiera luftslott, något som inte finns men som alla går runt och låtsas att det finns.

Det känns onekligen lite som Kejsarens Nya Kläder. 

Och kalla mig för Guds skull nu inte för populist, för jag är en realist. 

Sorry, över att behöva leverera denna dystopi i detta inlägg,
men det kändes nödvändigt att få skriva ur den ur skallen,
för där sitter den annars bara och gnager. Oron är stor.

Nu misshandlar man och rånar barn som är påväg hem från skolan och brott mot äldre ökar. Nu blir 92-åriga gamla tanter halvt ihjälslagna och rånade i sina egna hem. Andra åldringar luras i hundratal att lämna ifrån sig sina bankuppgifter och får sina konton länsade på sina livs besparingar. Vad är det som händer?! Så här har det inte varit förut.

Hemma hos oss pratar vi seriöst om att man absolut inte skall äga något av värde längre. Alltså rånare och inbrottstjuvar skall kunna gå in hemma hos oss utan att hitta något som ens är vårt att stjäla. Våra TV-apparater är alldeles för gamla, lika så våra mobiltelefoner och datorer. Vad skall tjuvarna ta med sig? Våra Ektorp-soffor, sängkläder eller elvispen? Lådan med juldekoration kanske? Seriöst!

Vidare skall man se till att köra en äldre bil med någon repa här och där som inte har något som helst attraktionsvärde för biltjuvar. Man skall i princip inte ha något som någon annan vill göra sig mödan och besväret att stjäla. Det ska bli vårt nya upplägg :-)

Och ni som försöker spela ned läget i Sverige som det ser ut nu, genom att säga att Sverige är tryggare än någonsin, vad är ni från för planet egentligen? Gå och säg det ni till barnen som blir rånade och skurna i ansiktet på väg hem från skolan eller till den 92-åriga tanten som blivit blåslagen i sitt hem. Ni kommer knappast att få medhåll. Om inget ändras snarast så är Sverige ett förlorat land. 

Jag är verkligen väldigt bekymrad.

Jag försöker att släppa det här. Jag försöker att leva i min egen lilla goa bubbla i mina Dalaskogar och stänga allt detta ute, men vet ni att det går faktiskt inte. Jag hör och ser alldeles för mycket dagligen för att kunna låta bli att tänka och tycka och känna. Den här texten är skriven i ren förtvivlan. Vad är det som händer med mitt älskade Sverige? Hur vänder vi skutan? 

Hur gör ni andra för att stänga detta ute. Jag menar, hur gör ni för att låtsas om att detta inte finns. Att det inte är så här? Hur gör ni för att oberörda fortsätta som vanligt och utan att oroas av detta? Ska man bara låta bli att läsa tidningar och titta på nyheter? Ska man bara låta bli att titta på samhället runt omkring sig varje dag? 


Ha en fin onsdag!

Andas, andas, andas.....

Varm kram. 

tisdag 21 januari 2020

About last night



Orsasjön - Så makalöst vackert! 


Jag har som mål att motionera minst 5 km varje dag och efter jobbet i går blev det en rejäl runda med Lando. 

Det kändes så otroligt skönt att få rensa skallen och att få fylla lungorna med frisk och krispig kvällsluft efter en lång dag inomhus. Det gjorde susen helt enkelt. 






Ha en helt underbar tisdag! 

måndag 20 januari 2020

En NOLL-baserad budget & Köpstopp!


När jag påbörjade min resa mot ekonomisk frihet insåg jag att det absolut första jag måste göra var att ta full kontroll över min ekonomi. Jag fick lov att ta reda på exakt hur mycket pengar som kom in på kontot varje månad och sedan ta reda på exakt vart vartenda öre tog vägen.

Vid den här tidpunkten var jag nog som de flesta andra som tittar på kontoutdraget någon vecka före nästa löning och undrar vart fasiken pengarna har tagit vägen. Det var ett mysterium varje gång liksom. Först satt det en ganska bra summa på kontot, en som jag absolut tänkte att jag kunde leva på,  men vipps så var pengarna borta. Vad sjutton!! Läcker det någonstans? Det måste det göra, som ett soll....

När jag förbryllad gick igenom kontoutdragen så upptäckte jag snabbt små summor här och små summor där. Inköp och uttag som inte såg så farliga ut i sig själv men som tillsammans när man la ihop dem blev till ganska stora summor pengar. Inte undra på att pengarna tog slut. Varje månad.

Det var som om att pengarna kom in på kontot och försvann och jag kände mig jäkligt trött på att leva från löning till löning, och framför allt då jag insåg att jag tjänade alldeles för mycket pengar varje månad för att vara så här PANK flera dagar innan nästa löning.

Ett stort misstag som jag snabbt insåg att jag gjorde var att jag hade fortsatt att leva den livsstil jag hade levt under alla år som amerikansk hemmafru utan att ta hänsyn till att mina förutsättningar faktiskt såg helt annorlunda ut nu när jag var en skild, ensamstående och heltidsarbetande tvåbarnsmamma.



Jag hade helt enkelt fortsatt att leva efter gamla vanor och i en livstil där jag kände mig hemma och bekväm och utan att förstå att det inte skulle vara hållbart i längden. Vansinne! Men jag såg det tydligt nu när jag verkligen började syna ekonomin i sömmarna.

När jag väl hade bestämt mig för att det fick lov att bli en ändring, om jag någonsin skulle kunna kliva av ekorrhjulet, så satte jag mig ner och började skriva en lista på alla mina fasta avgifter varje månad. När jag sedan tog summan av min lön minus mina fasta levnadskostnader så var det en bra slant över, en summa som alltså under en längre tid bara hade vandrat iväg och försvunnit spårlöst på en massa spontana inköp och oplanerade kostnader, som jag hade noll koll på.

Horribelt! Och jag kände mig så dum. Jag, en annars så ansvarsfull och medveten person hade ingen koll på mina egna pengar! Usch så pinsamt! Jag fick riktig ångest bara jag tänkte på det. Men nu skulle det alltså behöva bli en ändring, för utan en ändring skulle ju resultatet bli det samma som förr månad efter månad. År efter år i all oändlighet.

Efter lite research på nätet bestämde jag mig för att göra en noll-baserad budget, alltså en budget där jag gav varenda krona en specifik uppgift innan pengarna ens hade kommit in på kontot varje månad. För nu var det på tiden att jag gjorde en plan som bestämde vart varenda krona skulle ta vägen för annars så skulle pengarna fortsätta att bara vandra iväg vart de ville varje månad och försvinna.

Jag började med att ta reda på vad jag hade för fasta utgifter varje månad och sedan bestämde jag mig för vad jag realistiskt spenderade i andra kategorier. Från början så såg den här listan annorlunda ut men nu ser den ut så här efter att jag har trimmat bort allt som jag anser onödiga utgifter. Nu har jag följande budgetposter:

Nödvändiga fasta kostnader: 

  • Boende (lån & amortering) 
  • El
  • Vatten och sophämtning
  • Internet
  • TV
  • Mobiltelefon
  • Hemförsäkring
  • Olycksfallsförsäkringar (mina och flickornas som jag betalar så länge de pluggar) 
  • Bilförsäkring 
  • Bilkostnader (däckbyten, vägskatt, underhåll) 
  • Yngsta dotterns häst (hö, stallhyra, hovslagare)
Kostnader där summan baseras på val av livsstil: 
  • Mat
  • Bensin
  • Förbrukningsvaror (tvätt- och städprodukter, hygienartiklar, smink och hudvård etc.) 
  • Nöjen (bio, hockey, böcker, fika, restaurangbesök etc.) 
Det är viktigt att förstå att en noll-baserad budget absolut inte innebär ett förbud att spendera, tvärtom så innebär budgeten ett tillstånd att spendera en viss summa pengar i varje kategori varje månad.


Men när jag verkligen började brinna för drömmen att bli ekonomiskt fri och att kunna pensionera mig inom bara några år så blev det så att jag ville spendera så lite pengar som möjligt i varje kategori för att istället kunna lägga så mycket pengar det bara är möjligt varje månad på min resa mot friheten. 

Sagt och gjort: Jag började trimma ner på mina levnadskostnader så mycket det bara gick. I dagsläget har jag till exempel superkoll på matpriser och planerar och handlar när det är kampanjpriser och kortpriser. Visst handlar jag det vi vill ha, men medvetet. 

Jag har även sett över alla abonnemang och har letat upp billigare alternativ där det varit möjligt. Vidare har jag sagt upp alla dyra prenumerationer och gör nu allt i min makt för att få så mycket pengar över som möjligt varje månad till Avfart Frihet. 

Vidare har jag alltid en buffert på ett konto som inte är kopplat till mitt betalkort, för att det inte skall vara så lättillgängligt så jag någonsin skulle frestas att ta av det och köpa en snygg kappa till exempel :-) och som är för nödfall om något händer, som när kamkedjan på bilen gick sönder för en tid sedan. Då var jag glad att jag kunde betala för den reparationen kontant och utan att den gjorde ett alldeles för stort hål i min ekonomi. 

Om jag behöver ta av buffert-pengarna så bromsar jag sedan tillfälligt in på sparandet tills jag har återställt bufferten igen. Bufferten är till för nödfall och för att jag skall slippa ta av pengarna i min noll-baserade budget för att kunna klara oförutsedda utgifter. Jag kan varmt rekommendera en sådan buffert även om det kan ta tid att spara ihop en, för utan en sådan blir man lätt offer för vad jag kallar Murphys Lag (när allt skit som inte får hända händer) och så plötsligt och utan att man vet ordet av det så har Broke, Dumb, & Stupid flyttat in i gästrummet, om ni förstår vad jag menar. OBS! Jul är inte en oförutsedd händelse :-) 

Summan man behöver i en buffert varierar från familj till familj utifrån behov, men just i detta skede ska min buffert bara kunna täcka absoluta nödfall som innebär en oväntad utgift. Som om bilen eller frysen går sönder till exempel. Alltså något man måste åtgärda för att livet skall fungera.

När jag är Ekonomiskt Fri, alltså när jag har kommit så långt att jag har en passiv inkomst som täcker mina fasta avgifter och levnadskostnader varje månad så är min plan att bygga upp en större buffert i storlek 6-8 månaders levnadskostnader. För man vet aldrig vad som händer. 

Viktigt här är att förstå att jag inte menar summan av 6-8 månaders lön, för så mycket behöver jag inte, utan faktiska levnadskostnader. Det mitt liv kostar att driva varje månad alltså. 

Nu 2020 har jag tagit steget fullt ut och belagt mig själv med totalt KÖPSTOPP vad gäller kläder och prylar, och det är därför jag inte har budgeterat för vare sig kläder eller saker (förutom förbrukningsvaror) i min budget, vilket jag normalt skulle ha gjort om jag inte hade KÖPSTOPP. Då hade jag alltså gett mig själv en speciell förutbestämd summa pengar att spendera i de kategorierna. 

Det finns två orsaker till varför jag har bestämt mig för att ha totalt KÖPSTOPP: 

1. Jag vill kunna lägga maximalt med pengar på AVFART FRIHET för att accelerera processen. Jag vill kunna kliva av ekorrhjulet så snabbt det bara går. Och inget plagg eller pryl är så fint och värdefullt som att sedan kunna ta Avfart Frihet kommer att kännas. 

2. Jag blir faktiskt smått äcklad av den enorma konsumtion som så många av oss kontinuerligt sysselsätter oss med, som om det vore en självklar fritidsaktivitet, och jag tycker dessutom att det här med materialism har gått över styr i samhället. Nej, nu räcker det liksom. Vi förstör miljön för våra barn och barnbarn och vi distraherar oss själva och går vilse och missar det som verkligen är viktigt i livet. Inte saker! Don't ever confuse what you have for what you are! 


Det här har också gjort att jag har börjat att rensa ur mitt liv på både prylar och kläder. Jag vill äga så lite som möjligt och de prylar och kläder som får stanna kvar i mitt liv är sådant jag absolut älskar. Allt annat gör jag mig av med. Jag älskar de ägodelar och kläder jag redan har och är så nöjd att jag inte vill fylla på med något. 

Jag har faktiskt upptäckt att jag redan har mycket finare kläder i garderoben hemma och mycket vackrare saker i mitt eget hem än något av det i de sortiment som jag ser i affärer. Tänk den känslan! Jag tittar i en affär och ser mycket som är fint, men inget som är lika fint som det jag redan har och därmed inget som jag ens vill ha. Det hände senast i lördags och det är en enormt befriande känsla att inte behöva eller vilja ha något, och jag tror att den infinner sig automatiskt efter ett tag när man väl har bestämt sig för att inte handla mer. Otroligt skönt. Jag är inte ens intresserad helt enkelt. 

Att leva med KÖPSTOPP och att följa en NOLL-baserad budget där varenda krona har en förutbestämd uppgift innan lönen ens kommit in på kontot varje månad är nyckeln till ekonomisk frihet för min del. För alla pengar som inte går till att betala för mina förutbestämda levnadskostnader varje månad går direkt mot AVFART FRIHET, och desto större den summan är varje månad ju snabbare kommer jag att ta mig dit. Snacka om megastor morot! Ekonomisk frihet och tidig pension.....Here I come!

MÅLET NU är att komma upp i så hög sparkvot som möjligt och då är det lätt att ha köpstopp. 

Mitt framtida liv innehåller en massa upplevelser och egen-ägd tid, inte en massa prylar att damma...


Ha en helt underbar måndag! 

Stor varm kram. 

söndag 19 januari 2020

Nej tack!


I går följde jag med hockeytränaren till Leksand och Tegera Arena där laget han tränar skulle spela match. Vi var där i god tid för det var ju samling och uppvärming och allt det där, men eftersom det var så kallt i hallen så kände inte jag för att sitta på läktaren i flera timmar och vänta på att matchen skulle börja så jag tog bilen och körd in till centrala Leksand och gick runt lite där och tittade. 

Det var länge sedan jag var i Leksand och jag kunde konstatera att flera affärer stängt eller flyttat. Men en gammal pärla till affär som funnits i Leksand länge och som heter LANTLIV låg dock kvar. Kul, då det är en affär med både tyger och kläder och heminredning. 

Eftersom jag har köpstopp på kläder och prylar så hade jag egentligen inget direkt ärende i affären men eftersom jag behövde bedriva tiden i någon timme så gick jag in och tittade. 

Affären hade en massa fint, men jag kände att inget av det som fanns i affären var något som jag skulle vilja ha med mig hem. Nej tack! Jag är mätt på saker och kläder, och jag kände verkligen det.

Om man tänker efter så är det ju egentligen en välsignelse att ha den känslan att inget lockar, för tänk om man skulle ha köpstopp i ett helt år och behöva gå runt och lida och sukta. Men så är det alltså inte för mig tack och lov. Jag behöver inget och vill inte ha något, trots att det finns en massa fint. 

Dock köpte jag med mig några ljus hem till ljusstakarna i köket. Det visade sig nämligen att den gråa färgen på ljusen som jag letat efter på hemmaplan men som varit slutsålda fanns inne på Lantliv. Men ljus faller under kategorin förbrukningsvaror i mitt hushåll och är därmed helt OK att inhandla. Jag bryter alltså inte mot mitt köpstopp när jag köper ljus. 

Nu först behagar min amaryllis som jag köpte innan jul blomma. Milda makter och titta vilka blommor! Blodrött sammet ser det ut som. En väldigt mörkröd färg som jag aldrig har sett på en amaryllis förr faktiskt. 

Det kommer tolv stora blommor från tre knoppar. Ja, välkomna då! Får man väl säga till dessa  vackra late-bloomers. Men det hade varit kul att haft er över julens helger. Nu får ni istället förgylla vardagen :-) 
Annars är det ju tulpaner som gäller nu. Underbara blommor! 

Här är fredagsbuketten. 

Ha en riktigt skön söndagseftermiddag. 

I morgon börjar årets fattigaste vecka. 

Är ni redo för den? 

torsdag 16 januari 2020

Att leva drömmen

Den här veckan jobbade en av mina kollegor sin sista arbetsdag som lärare och jag beundrar henne något alldeles enormt för det hon skall göra nu.

Hon slutar nämligen att jobba som lärare nu för att göra det hon brinner för, det som är hennes största intresse och passion, på heltid. Hon skall leva sin dröm helt enkelt. Och nej, hon går inte i pension på långa vägar, så det är inte därför hon slutar nu, hon skall precis fylla 40 år i år. Jag är svårt imponerad! 

Men tänk den tanken bara. Att få säga upp sig på sitt jobb för att istället få ha det som är ens största intresse och passion som inkomstkälla. Helt underbart! Heja henne. Hela hennes situation är IKIGAI helt enkelt, och hon är en stor inspirationskälla. Verkligen! 

Jag drömmer intensivt om att kunna få göra som hon en dag. Att bara få syssla med det jag brinner för på heltid och i egen kapacitet utan att vara anställd och behöva rätta mig efter en arbetsgivare. Jag drömmer om att vara helt oberoende för då vet jag att jag är som mest kreativ. Vidare vill jag aldrig vara beroende av någon eller något för min egen försörjning utan vill kunna vara helt fri att styra mitt liv alldeles själv. Det kommer. Jag kan se mitt framtida jag och jag älskar redan mitt framtida liv. Svårt förtjust över att få leva drömmen. Att få befinna mig i IKIGAI. 

Vad drömmer ni om? Vad skulle vara IKIGAI för er? 
Vad innebär det för er att Leva Drömmen? 

Skulle vara kul att få höra. 


Ha en underbar dag! 

Stor varm kram. 

onsdag 15 januari 2020

Nu har jag lovat mig själv

att motionera minst 5 km om dagen igen! 

Japp, nu gäller det att ta sig i kragen och JUST DO IT ✔ Jag var så duktig hela våren, sommaren och hösten men sedan kom kylan och mörkret och vintertröttheten och det har bidragit till att jag har slarvat en längre tid. Orken och lusten har inte funnits där alls. Tur att jag har hund, för annars hade jag nog legat kvar i soffan som värsta soffpotatisen.


Men nu när vardagen väl dragit igång inom alla områden och vi går mot ljusare tider är det dags att återställa ordningen igen alltså. En rejäl power walk på kvällen efter jobbet gör verkligen susen. Jag har varit väldigt bra på att hålla mitt löfte till mig själv de senaste dagarna och det känner jag mig rätt nöjd med. Nu får jag bara hoppas att det håller i sig...

Ja, som sagt, nu har vardagen dragit igång igen och vi har klivit på Ekorrhjulet där jag skall springa nu fram tills sportlovet. Men det känns helt Ok faktiskt och idag kom jag på mig själv med att ha riktigt roligt på jobbet. Det är ju faktiskt helt underbart att jobba som lärare, och det handlar faktiskt inte alltid om hur vi har det utan mest om hur vi tar det. Inställningen är A och O om man skall orka jobba i den svenska skolan så som den ser ut nu på många håll. Och har man en bra inställning så kan det bli hur bra som helst! Tur att man är lite av en Cheerleader :-)


Get up!
Get dressed! 
Get on with it! 
Jag ska nog skaffa mig ett riktigt rött läppstift tror jag :-)
Eller ska jag låta bli? 

I dag är det onsdag redan. 

Ha en underbar dag!