Tisdagstankar

• Efter en hel dag på jobbet igår där jag satt på en stol och hade muntliga nationella prov i engelska med mina nior var nederdelen av min kropp svullen, spände och gjorde ont. Jag åket raka spåret hem och bäddade ner mig i duntäcket i sängen med benen i högläge. Vid halv sex på kvällen piggnade jag äntligen till och klev ur sängen för att äta mat och vara lite sällskaplig med hockeytränaren. Note to self: Det här kommer att ta tid. Det är inte kul med värk och stackars, stackars alla som går runt med ständig värk och är permanent ofärdiga. Min situation är förhoppningsvis bara tillfällig, men den får mig att inse hur vissa har det. Humble pie på det, verkligen. 

•  Jag ska nog dödstäda igen. Jag har gjort det ett par gånger förr och då organiserade jag upp alla mina papper och de flesta av mina tillhörigheter. Men så fort jag har piggnat till så är det nog dags att ta ett varv till. Rensa, sortera och organisera. Jag känner också att jag vill göra mig av med en massa saker. Synd bara att den lokala köp-och-sälj sidan på Facebook mest fungerar som en skvallersida här på mindre ort i Dalarna där folk har som nöje att av ren nyfikenhet sitta och titta efter vem som säljer vad och inte bara efter vad som säljs. 

• Jag är lite sugen på det här med minimalism och kapselgarderob. Allt för att förenkla livet och för att flytta fokus från materialistiska ägodelar till ett liv fyllt med upplevelser istället. Ju färre saker man äger desto mer energi och tid friar man upp till att leva. Samtidigt undrar jag om detta är en sidoeffekt av min resa mot avfart frihet eller att jag börjar känna att livet är skört och kort.
  

• På tal om saker: Man skall inte äga materialistiska ting av signifikant värde. I alla fall inget som skulle få någon att vilja bryta sig in när hela familjen är hemma för att komma åt dessa prylar. I mitt huvud går jag igenom allt jag har i huset och inser att det faktiskt inte finns så mycket att stjäla. Våra TV-apparater har flera år på nacken, min dator är så gammal att den är trög, och de flesta av mina smycken har redan blivit stulna när vi flyttade hem till Sverige från Japan. Nej, inget av signifikant penninga värde alltså, det mest är av känslomässigt värde, och så skall det få förbli. 

• På tal om brott så satt en kollega och förklarade att det här med kriminaliteten, våldet och skjutningarna i Sverige är grovt överdrivna och upp-piskade av media. Enligt kollegan så är det ju trots nästan ingen i Sverige som råkar ut för detta våld som media rapportera om varje dag. Bara en av fyra, enligt kollegan. Nu är inte jag någon mattelärare men om en fjärdedel av befolkningen i vårt präktiga Sverige råkar ut för våld, rån, inbrott, home-invasions, skjutningar och våldtäkter etc. så är det redan för mycket i min bok. Menar kollegan att så länge det inte drabbar oss i våran lilla trygga medelklassbubbla så finns det inget att oroa sig för? Jag vet inte. Jag var alldeles för chockad över kollegans uttalande och förminskande av vad som de senaste åren blivit ett samhällsproblem i vissa områden i Sverige för att ens fråga. Folks barn blir ju ihjälskjutna nästan varje vecka. I Sverige. Jag förundras över människor som vill förminska grov brottslighet som ingen i vårt land skall behöva utsättas för.
  

• Jag har insett för länge sedan att utbildningsnivå inte alltid korrelerar med förståelse av omvärlden eller med nivå av insikt och vishet på det sätt man skulle kunna förvänta sig. Det finns en enorm mängd människor som är välutbildade på papper men som ändå är riktiga nötter. LoL!

Ha en riktigt fin tisdagskväll. 

I morgon är det mitten på veckan redan. 

Varm Kram!