Hon befinner sig närmare bestämt i vackra Monterey, i Pacific Grove där mitt första riktiga hem i USA ligger. Nu är huset turkost och någon annan bor där men när vi bodde där var det ljust gråblått. Annars ser allt precis likadant ut. Underbara ställe! En av de absolut vackraste platserna på jorden om man frågar mig.
Huset ligger precis vid havet. Framför huset går en liten gata och på andra sida gatan ligger Monterey Bay och Stilla Havet. Vi hade en helt makalös havsutsikt från de där fönstren på bilden och jag brukade älska att titta på alla sälar och sjölejon som låg och guppade ute i kelpen.
På den här bilden skymtar man Stilla Havet till höger.
På den tiden hade jag alltid rött läppstift och oftast blommiga klänningar :-)
Jag jobbade som flygvärdinna och pluggade samtidigt på Monterey Peninsula College dit jag cyklade.
Carporten, där vi parkerade bilen ligger uppför backen till vänster i bilden, mellan den och skorstenen finns ett gulligt spröjsat köksfönster, som skyms i bilden av det rundade trädet. Inne i vardagsrummet hade vi en underbart vacker öppen-spis, lika bred som skorstenen, och i den eldade vi på vintrarna. På bakgården blommade vita kallor (en slags lilja) och vi hade att alldeles eget lime-träd.
Ett helt perfekt hus där man skulle kunna bo resten av livet. Lätt! Gångavstånd till allt, precis som vi hade det på Coronado, vilket faktiskt är ganska ovanligt i USA.
Jag tänkte häromdagen att jag skulle faktiskt kunna flytta och bo var som helst. Jag är inte så djupt rotad och inget binder mig någonstans på samma sätt som jag ser att andra är platsbundna och därför aldrig skulle kunna tänka sig att flytta, inte ens till en annan by på samma ort.
Jag skulle kunna bo i Monterey eller på Hawaii eller i Florida eller i Spanien eller Grekland eller Italien eller i en lägenhet i Vasastan eller på Östermalm. Jag har det i blodet och jag har vänner på väldigt många platser i världen.
Men allt har sin tid och just nu finns det många anledningar till att jag bor på just mindre ort i Dalarna. Äldre föräldrar, en äldre hund, två döttrar som håller på att ta stegen ut i sina unga vuxna liv, ekonomiska mål och ett fast jobb som skall hjälpa mig att uppnå just de målen.
Men egentligen är jag helt felplacerad här på mindre ort i Dalarna och passar inte riktigt in, och det skaver i själen. Det här är ett ställe som en person som jag skall återvända till lite då och då för att hälsa på men absolut inte för att bo här för alltid. Det blir inte bra.
Framsidan av huset. Hörnfönstren till höger var gästrummet och där sov bl.a mamma och pappa när de hälsade på, med en riktigt fin utsikt på köpet.
Stilla Havet.
US Highway 1 - Den vackraste vägen i USA.
Ett tips: ÅK DEN!
Den går längs hela kusten ända upp till den kanadensiska gränsen.
Jag tackar Gud för att jag genom livet har fått kalla några av de absolut vackraste platserna i världen för mitt hem.
"But do not ask me where I'm going as I travel in this limitless world where every step I take is my home..."
Godmorgon Annelie! Så fint att få hänga med på dina berättelser från tidigare platser du bott på. Det ser verkligen fantastiskt ut och jag blir grön av avund när jag tänker på allt fantastiskt du måste få ha sett. Den vägen skulle jag vilja åka på. Får se om jag en dag kommer till USA.
SvaraRaderaHej Hanna,
RaderaDet var verkligen fantastiskt att få bo där i några år. Ja, jag är så otroligt tacksam för att jag har fått sett så mycket och varit med om så mycket i alla världens hörn.
Visst måste du åka till USA!
Varm kram,
Anneli
Livet är rätt svårbegripligt. Jag tänker ofta på att det är svårt att fatta och ta in allt man varit med om och gjort. Är det verkligen jag?
SvaraRaderaOch lite är det kanske att vi är en gäst och främling som det står. Tänker också på alla som lämnat sina länder för de varit tvungna och anpassar sig så gott det går. Fick i helgen lite frågor från en läkare som bott här i över 40 år men som sa att de är försiktiga med frågor om vissa saker för det kan bli fel. Nu känner hen mig så väl så vågar fråga om sådant som hen inte vågar till andra.
Och ja, det är så bra att ha vidgat vyerna, på alla områden, boenden och även att byta arbetsplats några gånger. Många är under 40 år i exakt detsamma och det kan vara förståeligt om inget annat finns men sååå många som också säger att de är rädda att vara nya någonstans och de särskilt bör tänka på hur de bemöter nyanställda själva som vågat ta steget.
Sen gör du klokt i att bo nära föräldrar, det är fint ändå för er. Roligt att dottern kunde resa nu och vad vackert det är.
Och här börjar det mycket jordnära livet för dig i skolans värld. Vi får se om det blir nya tankegångar kommande vecka för er. Det är synd om alla unga, så stor del av deras liv det hunnit bli med denna pandemi och osäkerhet och ovisshet om framtiden.
Och vad duktiga och kloka lärare betyder, och vad de utsätts för som ingen annan yrkesgrupp under denna pandemi. Och även elever och annan personal på skolorna, helt tyst från våra politiker, inte en stavelse får de till.
Ta hand om dig och ha det så bra du kan.
Hej Monica,
RaderaJamen visst är det så när man blickar tillbaka till livet. Precis, man tänker: Är det verkligen jag som har fått vara med om allt det där? Klockrent.
Ja, det där med att anpassa sig kan vara svårt. Men svårast har det nog varit för mig att komma tillbaka hit med alla mina erfarenheter, upplevelser, kunskaper och nya perspektiv som jag inte hade förut och sedan försöka anpassa mig till det begränsade livet på mindre ort i Dalarna. Det är vackert här och stora delar av min familj bor här men jag känner i mitt hjärta att jag kommer att flytta härifrån igen en dag. Det är som om att jag håller ut nu och befinner mig i ett mellanläge, på en startsträcka. Väntar in det som komma skall.
Tur att din vän läkaren har dig att fråga som är öppen och som gör att vännen känner att den kan ställa vilka frågor som helst. Guld värt!
Här hemma på mindre ort i Dalarna träffar man på många som alltid varit här och de har svårt att sätta sig in i min situation. Inget jag kräver heller men som du säger så kan kan de bli konstigt när man söker jobb och har 3 ggr så hör utbildning och 10 ggr så mycket erfarenhet som chefen och alla andra där. Man kan upplevas som ett hot, även om det enda man ha bara är ett vanligt hederligt jobb så att man kan försörja sig. Här hemma känner jag ofta som om att jag inte kan berätta HELA min historia av den anledning att folk inte kan hantera den, om du förstår vad jag menar.
Ja, det känns skönt att bo nära mor och far nu när de är lite äldre. Dottern hälsade på sin pappa, och det är bra att hon kan göra det. Han behöver att en av döttrarna tittar till även honom.
Haha, ja skolans värld är raka motsatsen till den värld jag har upplevt tidigare. Haha...Jag hyser inget hopp om att vi kan hålla avstånd etc. Många kommer att bli sjuka. Ja, vi lärare är andra klassens yrkeskategori. Får inte ens alltid jobba hemma fastän vi kan. Ja, knäpptyst från politikerna.
Tusen tack för din kommentar!
Varm kram,
Anneli
Underbar plats. Vilket gulligt hus du bodde i!
SvaraRaderaOch vilken utsikt!
Vi hade en god vän i Carmel, som varje nyårsdag
ledde en Sierra Club hike över Pebble Beach golfbana till Pacific Grove.
i var med minst 10 gånger. Det är så otroligt vackert.
Hej,
RaderaJa det är verkligen ett gulligt litet hus från ca. 1940-talet med en liten söt trädgård på baksidan också.
Carmel är så vackert, där var jag ofta. Och Pebble Beach är så fint och unikt. Kul att du har varit där. Då vet du att det är en av de absolut vackraste platserna på jorden.
Tack för din kommentar!
Anneli