På fäboden

 

Vi tog en tur upp till fäboden norr om Orsa. Jag levererade dit middag till Bella som var där uppe och slet som ett djur. Som tur var fanns inte en endaste knott eller mygga i sikte. Fäboden ligger högt på berget och det blåser för det mesta en liten lagom bris som brukar hålla sådant borta. 

Det var så vackert på fäboden och jag tänkte att här behövs då inga appar som lägger till prästkragar på bilderna. För här är det bara att sätta sig bland alla riktiga prästkragar i grönskan. Underbart!

Vår förra schäfer, den fantastiska Argos,  älskade att vara på fäboden. Han brukade gå och gömma sig och stå och kika fram bakom ett uthus när det var dags att åka härifrån. Nu ligger han begravd här uppe under sitt favoritträd där han brukade ligga i skuggan på somrarna och ha span ut över hela gården. 

Lando, han springer mest efter mig hack-i-häl och är nog rädd att jag skall åka ifrån honom. 

Lando....Min finaste 11-åring bland prästkragarna.

Bella, som skall ta upp sina hästar hit, jobbade hårt med att slå ner pinnar till en hage. Jag är full av beundran. Det är hårt arbete att vara hästägare, i alla fall om man som Bella utför precis allt arbete runt hästarna på egen hand. 

Vi vet många flickor i hennes ålder där det är föräldrarna som står för slitgörat. Men inte i den här familjen. Vilket ansvar och vilket slit. Bra jobbar av Bella. Tidiga mornar och sena kvällar, och så har hon en häst som gärna hittar på bus och som kan ta sig en liten rymningstur emellanåt. 

De vita pålarna som man ser på bilderna nedan skall bli hage. Sedan skall två nivåer av rep träs genom vartenda påle. Sedan har vi ju även en gärdesgård runt gården.

  

Det här måste vara en av världens vackraste platser tänker jag när jag går runt i försommargrönskan. Fåglarna kvittrar och björkarna susar och luften är ren och krispig. 

Tiden har stått stilla här på den plats där släkten i generationer haft kor och hästar på sommarbete. Min morfar åkte upp hit med alla korna varje sommar. Han åkte häst och vagn och alla korna var med i ekipaget. Den ko-vandringen måste ha tagit en hel dag. 

Vallkullorna har vallt korna genom skogar och över ängar här uppe och sedan har det tillverkats diverse mejeriprodukter i vallstugan som man ser längst upp på bilden nedan. 

Ibland när jag tänker att jag absolut vill lämna Sverige för ett boende på varmare breddgrader, på grund av att jag snart inte står ut med att bo på en plats där vi har vinter och mörker halva året, så tänker jag att här kan jag då bo hela sommaren då jag skulle vilja vara i Sverige. Vi har ju alltid varit hemma i Sverige på somrarna när vi har bott utomlands och det har varit ett perfekt upplägg. 

Anita, som annars bor i Grekland gör precis så. Hon kommer till Sverige i början av juni och stannar till slutet av augusti, och hon bor här på fäboden. Här har hon tillbringat sina barndoms somrar och här finns hennes hjärta. Det är dessutom ett perfekt sätt att komma undan de ibland alldeles för heta sommartemperaturerna i Grekland. 

Ja, man måste ordna det för sig så att man kan få det bästa av båda världar. Eller hur?

 Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram!