Vad händer på gården?

 Godkväll i Stugan!

 

Pelargonerna blommar så otroligt kraftfullt och vackert på gammelstugebron. 

Man blir lycklig! 

Det är min morbrors pelargoner. Han har haft dem i flera år och hade övervintrat dem i sitt garage, som han gjorde varje år. I våras tog jag fram dem, städade till dem och planterade om dem i ny jord i större krukor.

Vilken färgprakt. 

Min morbror hade varit så stolt över sina pelargoner.

Pelargonen längst fram är en doftpelargon som luktar citron. 

 

Trädgården på gården har vi inte alls hunnit ägnat oss åt så mycket i sommar, annat än att klippa gräset och trimmat runt buskarna och byggnader för att det skall se snyggt och välvårdat ut.

Förutom en massa bärbuskar, äppel- och körsbärsträd så växer det en hel del spännande gamla växter på landen. Det finns även jordgubbar och ett fint växthus, men det fick min systerdotter använda i sommar och där inne ser jag att det nu växer gurkor och tomater och kryddväxter.

Jag är riktigt urkass på trädgård och växter. Ja, jag tror rent utav att jag har så kallade bruna fingrar, alltså motsatsen till gröna fingrar. Jag fullkomligt älskar prunkande vackra trädgårdar fulla av blommor, men hittills har det varit någon annan än jag som har skött om dem. Dock tänker jag att det är något jag måste sätta mig in i, nu när jag plötsligt står här med en av byns allra största trädgårdar till mitt förfogande. Jag minns ju till exempel min mormors köksträdgårdsland där man bland annat kunde plocka de sötast smakande morötterna som fanns. Barndomsminnen...mmmm.

Samtidigt som jag tänker på allt det här inser jag vilka tvära kast livet kommer med, konstant.

 

Inne har vi täckt golven i vardagsrummet med skyddspapp och är redo för tapetsering och målning. Lite skruvar och spik skall bort från väggarna och så skall klockan och gardinstångshållare plockas ned. Väggklockan tillhörde min gammelmorfar Emil och den är från 1890-talet.

Jag slås av vad gammalt det här huset är, hur många generationer som har bott här och vad många saker som fortfarande finns kvar på gården, i vissa fall sedan över ett par hundra år tillbaka i tiden. 

Mäktigt...och samtidigt lite skrämmande eftersom jag är rädd för att mycket kan gå fel, typ som med elen, som small och brann och som behövdes bytas ut det första vi gjorde. Man fasar och undrar vad nästa katastrof skulle kunna bli? Jag vet till exempel att taket på boningshuset måste bytas ut. Men gården har ju stått sig hittills i flera hundra år, och då kan den väl stå sig ett tag till tänker jag. I alla fall så länge jag lever. Jag vet också, i mitt hjärta, att min morbror ville att gården skall kännas som en välsignelse och inte som en börda. Jag skall försöka hålla mig i den känslan...Välsignad och otroligt tacksam.

Den här delen av vardagsrummet, som förr var kammaren, skall bli tapetserad med Morris-tapeten nedan. Sedan skall vi plocka ur den mörkaste nyansen av beige ur tapeten (dock en ljus beige färg) och måla den stora delen av rummet i just den färgen. Så lilla delen skall alltså ha en ljuvlig tapet medan den stora delen av vardagsrummet skall få målade väggar. Taken skall även de målas kritvita.

 Morris & Co - Pure Honeysuckle & Tulip

Nedtill, närmast golvet, skall det bli en vitmålad bård med en dekorlist, precis som på bilden nedan som jag har som inspirationsbil och har lånat från ett jättefint Instagramkonto som heter Sandnejlikan. Jag plogar ju förstås igenom alla Instagramkonton jag kan hitta som handlar om gårdar och hus i sekelskiftesstil på jakt efter bra tips.

Foto: Lånad av Sandnejlikan. 

Ja så mycket att tänka på...

Det är nästan svårt att somna på kvällarna när jag har huvudet smockfullt av ideer och planer. 

Men nu skall jag gå och lägga mig! 

Jag vill bara säga: Tack för alla kommentarer där ni som läser talar om att det nu går att komma in i min blogg på det normala sättet igen och utan att ofrivilligt bli omdirigerad till tveksamma web-sidor. Så skönt! Nu kan vi pusta ur.

Good Night Sweethearts!

Nu fungerar bloggen igen!

 Good Morning Lovlies! 

Jag är så glad och lycklig! Min blogg funkar som den ska igen! 

Tusen tack till alla som har informerat mig, tipsat och försökt komma med lösningar.

Jag har varit så ledsen och frustrerad hela sommaren eftersom någon har planterat in buggar i min blogg som har resulterat i att alla läsare, och jag själv, omedelbart blivit omdirigerad till en massa andra konstiga och tveksamma sidor så fort man har gått in på min blogg. 

Det har känts oerhört ledsamt och förstås dödat blogg-glädjen totalt. Vidare har jag ju inte alls förstått vad som pågick. Har jag blivit kapad? Vilken annan information kan ha blivit kapad? Ni fattar. Jag har känt mig så osäker och då är det inte ens roligt att starta datorn. Jag har faktiskt varit på väg att både köpa en ny dator och starta en helt ny blogg. 

Det är bara själva startsidan på bloggen som omdirigerat alla. De har alltså gått att vara inne på själva sidorna där man skriver sina blogginlägg, alltså de sidor som man endast som bloggadministratör når, där man skapar själva innehållet. Jag har alltså kunnat skapa inlägg men vad hjälper det när själva framsidan på bloggen sedan omedelbart, typ på två sekunder, omdirigerat alla läsare till andra sidor som handlar om bitcoins och spel och ja, till och med porr har jag fått veta. Usch! 

Men nu är det alltså löst och det är tack vare bloggaren bakom den fina bloggen Fröken Grön. Jag är så otroligt tacksam! Fröken Grön råkade nämligen för exakt samma sak i början av sommaren. Ni läsare tipsade mig om detta och genom hennes blogg kunde jag sedan förstå hur man skulle lösa problemet och det skall jag skriva om här nu, utifall någon annan också råkar ut för samma situation: 

Om startsidan på din blogg omedelbart omdirigerar läsare till andra sidor så har den blivit kapad av buggar som någon har lagt i en eller flera av de olika så kallade "gadgets" som  du har i din blogg-layout. Gör då på följande sätt. I instrumentpanelen i din blogg, gå in under layout, där går du sedan in och kollar upp varenda gadget som du har lagt till i din bloggs layout. Klicka på dem en efter en och kolla upp att de stämmer, att de är vad de ska vara. 

Jag hittade inte mindre än två bugar inplanterade i två av mina gadgets. Det stod btcoin.se eller något sådant när jag klickade på gadeten. Då klickade jag på ta bort och rensade alltså bort de gadgets där buggarna låg, och vips så fungerade bloggen igen. 

Om du nu hittar en bugg, sluta inte leta, utan gå igenom varenda gadget du har i din layout eftersom det kan finnas flera buggar. Både jag och mina läsare kommer nu in på startsidan utan att bli omdirigerad till andra websidor. Jag är så otroligt lättad. Nu känns det kul att ha en alldeles egen blogg igen. Lyckan är total! 

P.S. Jag vill lägga till att vissa läsare kom in som vanligt och helt utan problem hela tiden genom iphone-appen och genom vissa webbläsare. När jag bytte webbläsare kunde jag komma in som vanligt, trots problemen med omdirigering på andra webbläsare. Jag kan inte tillräckligt om den digitala världen för att förstå detta fenomen men det kan ha att göra med styrkan på virusskydd och brandvägg. Kan jag tänka. Men jag kan ha fel.

Jag är också väldigt glad över att ha kommit över en burk lokal honung. 

Bästa sorten.

I går åkte vi upp till fäboden för att ta en eftermiddagsfika med mamma och pappa och för att säga hejdå till Anita som tar tåget till Stockholm där hon skall vara i en vecka och njuta lite av vår vackra huvudstad innan hon åker hem till Grekland.

Hejdå Anita! 

Tack för i sommar!

 Lando intar bästa placeringen.

Grillmiddag på flankstek och smashad nypotatis i ugn. Till det en enkel capresesallad.

Mums, mums. 

 

Enkla grillmiddagar på altanen hör sommaren till.  

Man kan varva med lite pasta någon gång ibland. 

En riktigt krämig och stark pasta pappardelle med lövbiff, schalottenlök och svamp.

 

Jag har också hunnit med att storstäda friggeboden. Dammat, dammsugit, torkat golvet, tvättat sofföverdrag och bytt sängkläder. Det är så mysigt i friggeboden. Jag tycker om att ligga på sängen under en filt och titta på TV när regnet öser ned ute och det smattrar på taket. Mys, mys.

 

Bella jobbar och jag hämtade hennes golden Bengt på hunddagiset. 

 

Han älskar att bada och simma och simmar långt ut. 

Jag trodde nästan att jag skulle behöva ge mig ut i vattnet och hämta in honom. 

Seriöst, han ville inte komma upp :-) 

 

Vi summerar upp juli, som passerar förbi i en rasande fart, som en ovanlig kall och regnig månad, vi har mest haft typ 14 grader och regn. Det är väldigt blött i skog och mark vilket måste vara lysande för allt som växer, tänker jag och klagar absolut inte. 

 

The road less traveled...

 

Min morgonpromenad-stig. 

I dag är det lördag! Hej-hopp. 

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram

 

Den värdelösa materialismen

Good Morning Lovlies...

Nu börjar jag morgonen med att ta upp det här med döden igen. För det så att Grabben i Graven Bredvid (som jag kallar min morbror, även när han var frisk och levde) har lärt mig massor, inte bara om döden utan också om själva livet. För det finns inget som gör att man kommer närmare livet än döden. 

Min närhet till döden under det senaste året har genererat stora insikter om livet och framför allt när det kommer till vad som egentligen är viktigt på riktigt och vad som helt saknar värde. Sådant som man tror att man förstått fullt ut, speciellt i min ålder, och redan lever. Men icke. Det är först nu jag inser hur det ligger till, och sådant jag redan visste har blivit tydligare än någonsin. Jag tänker på det mera medvetet.

Det som blir väldigt påtagligt i dödens väntrum är att vi är många som slösar bort våran tid här på jorden med att fokusera på helt fel saker, nämligen yttre värden så som pengar, materialsim och yta. Det är sorgligt faktiskt, för när man står där inför döden så är det just de där yttre värdena som man har lagt så mycket fokus och tid och energi på i livet det som spelar minst roll av allt. Det är totalt värdelöst faktiskt. 

Jag tror att min erfarenhet av döden kan ha orsakat en personlighetsförändring hos mig själv. För att bara nämna några exempel: Jag har utvecklats andligt, har blivit mer spirituell och lever ett mer autentiskt liv där jag har lättare för att vara mig själv fullt ut i alla situationer. Jag lever mer med hjärtat, mycket mer empatiskt, samt existerar i något slags ljust och kärleksfullt lugn.

Förändringen är inte bara mental utan även fysisk. Numera känner jag mig till exempel mycket bekvämare i mitt eget skin. Nu vill jag säga till alla kvinnor: Vi ska älska våra gudinnekroppar som bär upp våra gnistrande själar, oavsett rynkor och extra kilon. Älska din friska kropp och säg: -Tack fina kropp för att du så säkert och tryggt transporterar min själ under detta jordeliv och gör det möjligt att jag får uppleva livet. 

Vi skall krama om oss själva ibland och vara tacksamma för att våra kroppar fungerar och att vi får vara fiska och rörliga. Tacka för att vi kan kliva ur sängen och ställa oss upp varje morgon och kliva ut i livet. Vi behöver inte alltid vara så vältränade och sminkade och välklädda och välputsade, för vi är värdefulla och perfekta och duger bra precis som vi är. Jag tänker aldrig mer gömma mina lår, som jag har skämts över hela livet, och jag tänker aldrig mer bada i vassen. Bara en sådan sak...Jiha! 

Jag går ofta till jobbet helt osminkad och känner inte att jag måste se ut på ett visst sätt för något annat än för min egen skull de gånger jag känner för det. Hur trevligt det än nu är att se riktigt snygg ut. Vill jag vara lite snygg så piffar jag naturligtvis till mig, det höjer onekligen humöret, men det är inte helt nödvändigt längre, för det är insidan som räknas, och framför allt hur man behandlar andra människor. A person who is not nice to the waiter is not a nice person, period! 

Man skall möta alla människor med vänlighet, empati och kärlek. Man skall vara generös i sitt sätt. Behandla alla med respekt, för alla människor är precis lika mycket värda. Spelar ingen roll var de kommer ifrån, är påväg eller befinner sig i livet just nu. 

Man skall inte döma människor, inte ens människor som är dömande själva, för man vet aldrig var de kommer ifrån, vad de upplever eller vad de har varit med om. Jag vet nu med all säkerhet att ursprunget i hur andra behandlar mig inte har ett dugg med mig själv att göra, utan att det är en produkt av hur andra människor tänker och av hur de upplever sin egen verklighet. Därigenom filtreras nämligen allt, utifrån vår egna upplevda position i livet. Utifrån den bildar vi oss sedan uppfattningar om andra. Jag tar därför inget ansvar över hur andra reagerar på mig som person och på det jag tycker, skriver och gör. Så skönt när man kan släppa det. 

Det här betyder inte att man skall vara en dörrmatta som accepterar allt eller att man skall stå ut med elaka och osorterade människor bara för att vara snäll. Nej, man behöver inte vara öppen för det. Sådana personer kan man absolut undvika utan att ha dåligt samvete. Respekt innefattar ju även att freda och skydda sig själv mot elakheter, negativitet, galenskaper och grova övertramp av olika varianter. Det är väldigt viktigt att komma ihåg. Att värna om sig själv. Att inte vara öppen för allt och alla. Ett viktigt eget-ansvar. Ibland måste man få tänka: These are not my monkeys, and that is not my circus! Jag inser att jag tänker så oftare och oftare i livet. Jag vägrar att delta i något drama, och sådant finns det mycket av. 

Nu fokuserar jag ofta på vad jag vill ha i livet, och framför allt på hur jag vill leva livet och tänker sällan på det jag inte vill göra eller ha. Det blir så mycket trevligare då...Prova så får ni se. 

  

 Det jag vill i livet: 

Umgås med nära och kära. 

Sprida glädje, kärlek och ljus. 

Hjälpa och lyfta andra. 

Leva med hjärtat. 

Resa och vistas i naturen. 

Göra och uppleva. 

Ha det roligt och trevligt. 

Lära mig nya saker.

Läsa, lyssna, tänka och skriva. 

Ha spännande och intressanta samtal.

Blogga. 

Äta och dricka gott...

...och kanske vara lite snygg i håret och ha något fint på mig när jag gör det :-) 

Man är ju bara människa, eller hur? Det skall vi alla komma ihåg och inte döma oss själva för hårt om det bär iväg lite väl mycket åt det hållet ibland. Även om det materialistiska i grund och botten egentligen saknar betydelse och inte är värt något alls när vi står inför döden så är det bara mänskligt att tycka om vackra ting och att vilja vara fin. Estetik ger glädje det med. Det är bara det mänskliga med att vara människa i en materialistisk värld. Men, det viktiga i det hela är att ha super-koll på sina värderingar, det är väl det jag vill säga. Man missar så mycket här i livet om man bara utgår från fasader och utseenden. Hur mycket någon väger, vad de har på sig, vad de tjänar, vilket slags hem de har eller vilken bil de kör. 

På väg på lunch-date med en av livets favoritpersoner, tidigare i somras, när jag började skriva detta blogginlägg :-) 

Råd från nära och kära på dödsbädden som jag vill dela med mig av här: 

Älska din friska kropp. 

Nära relationer betyder allt. 

Slösa inte bort livet med att löne-jobba för mycket och för länge. 

Få det gjort. Det där du drömmer om att göra i livet. 

Få det sagt, det där du skulle ha sagt. 

I ljus, kärlek, värme och glädje...

Ha en riktigt fin dag. 

Varm Kram

Är planerna ändrade?

Good Morning Lovlies....

Livet är så föränderligt och så förunderligt. 

Här går man och planerar för total downsizing. Ja, man tänker på det så pass mycket att hela konceptet minimalism börjar låta tilltalande. Äga så lite som möjligt. Slänga, sälja, skänka bort sådant man egentligen inte behöver. Färre ägodelar som kräver mindre plats och mindre tid och mindre pengar att underhålla. Ett koncept som friar upp både tid och pengar alltså. Tid och pengar som man kan använda till att till exempel resa och uppleva istället för att slava vidare i ekorrhjulet tills man blir gammal och trött och sliten, eller som vi har varit med om, dö i sjukdom innan man ens når pensionsåldern. Leva mer med mindre, helt enkelt. Men så står man här plötsligt med hus, lägenhet och gård. 

Jag har fått frågan om detta faktum på något sätt ändrat min färdplan mot Avfart Frihet och svaret på den frågan är NEJ. Jag har fortfarande samma mål i siktet men färden dit har fått sig en liten omväg kan man säga och den kommer nu att gå via gården istället för via funkislägenheten. 

Yngsta dottern får husera i funkislägenheten så länge, vi säljer huset vid sjön och flyttar in på gården. Perfekt lösning. Inte alls som vi hade planerat, men jag litar på processen och följer med i flödet. Allt faller på plats. Allt blir som det ska vara, och allt är bra. 

Renovera ett sekelskifteshus får bli vårt nya fritidsintresse helt enkelt. Samtidigt som det innebär en massa jobb så är det ju onekligen superkul att få hålla på med val av tapeter och målarfärg, lister, bröstpaneler och golv, eftersom det till största delen kommer att handla om renovering av ytskikt. 

De stora kostnaderna kommer, förutom elen, som vi fick lov att göra om och jordvärmepumpen som vi fick lov att reparera (ingen rolig början), att vara nya yttertak på både hus och uthus (svindyrt), samt kök och badrum. Vi kommer inte att göra några stora utsvävningar, men både kök och badrum behöver åtgärdas för att fungera för oss. 

Höjden på arbetsytorna i köket är från 1800-talet då folk var kortare, och så är köket väldigt slitet. Köket fick sig någon slags renovering för ca. 65 år sedan och då satte man in Bernadottes virrvarr bänkskivor på befintlig köksinredning från sekelskiftet, samt nya skåpluckor. På 1980-talet fick sig köket sedan en riktig ful-renovering, enligt mig, med hudfärgad korkmatta och gula 80-talstapeter med bård. Inte snyggt! Ja, där finns en del att göra. Som tur var kan vi göra mycket själva. 

Angående kök så finns det en snickerifirma i Orsa som specialiserar sig på kök. Fantastiskt hantverk. Ett litet familjeföretag med far och son. Vi har kök från den firman både på fäboden och hemma här i huset vid sjön. De kommer på hembesök och gör sedan förslag på en ritning utifrån önskemål. Jag kommer att be dem om att göra ett kök i sekelskiftesstil. Här skall det absolut inte renoveras sönder någon tidsstil, som det så ofta görs. Det kommer att bli så bra. Mormor och gammelmormor kommer att gnugga händerna av förtjusning där uppe i himlen över det nya köket. 

Instruktionerna från min nu avlidne morbror var glas-tydliga: Sälj fordon och annat lösöre på gården och använd sedan de pengarna till reparationer och upprustning. Gården skall vara kvar i familjen! Yes, Sir! Så gör vi. 

Bilder från mina morgonpromenader de senaste dagarna. 

Då var det solsken och blå himmel men nu har det regnat i flera dagar. 

Det är vackert att bo så här nära sjön också och jag undrar om vi kommer att ångra oss om vi säljer huset och flyttar vidare i livet? Nu har vi 80 steg från ytterdörren till sjön. Men ska man vidare kan man inte tänka så. Jag har mål och framtidsplaner....

Ån...så fin den med. 

Gården är full med bär: Hallon, svarta, röda och vita vinbär samt krusbär. 

Det finns också blommor och buskar som jag inte ens vet vad de heter. Men det skall jag ta reda på. Man skall inte gå runt oinformerad. Nej, här gäller det att sätta sig in i saker och ting. 

Trädgården får vi ta tag i och göra fin framöver, och jag som har så bruna fingrar och som är så enormt dålig och osäker på det här med allt som växer står plötsligt som ägare till en av ortens allra största trädgårdar, som hockeytränaren skrattande påpekade häromdagen. Ja, livet är så förunderligt. Det här var ju en fungerande bondgård och här var man förstås seriösa odlare. Det finns till och med en enorm potatisåker bortanför hagen. Den ligger i träda nu, men jag kommer ihåg potatisskördar där när jag var liten. 

Det regnar och regnar...

Jag tänder ljus och myslampor inne och får nästan lite höstkänslor. 

Även om det här sommarlovet har gått vansinnigt snabbt så har vi hunnit med rekord-mycket. Vi har jobbat och slitit på gården och ordnat med så mycket. Lagat el och jordvärmepump. Till och med påbörjat renovering lite smått. Slipat och hårdvaxoljat golv. 

I går hann jag även med en riktig storstädning här hemma i huset vid sjön. Det har ju inte varit någon vidare prio på det eftersom vi har jobbat så mycket på gården hela sommaren. Men nu har vi ett skinande rent hem också, och jag som älskar nystädat hus. Mmmmm. 

När det regnar och ruskar ute så tänder jag ljus inne.

Jag är svårt förtjust i svensk klassisk design som till exempel Hallon ljuslykta och skål från Orrefors som syns på bilden ovan. Allt sådant behåller jag förstås när jag rensar och gör mig av med saker och ting. 

Köket vi har nu, på bilden nedan, är tillverkat av det lokala snickeriföretag som vi kommer att anlita till att bygga nytt kök på gården. 

Nu skall jag ta en morgonpromenad med Lando. 

Ha en riktigt fin dag! 

Varm Kram

Kammar'n, salen och verandan...

Godkväll i stugan! 

Men vilket sommarväder. Dramatiskt värre emellanåt. Solen skiner och så plötsligt drar regnet in och så blir det åskväder. Ja, så har det hållit på i flera dagar i rad nu. Det är riktigt bra jobbväder med andra ord, samtidigt som jag glädjer mig åt alla bönder som får det regn de behöver för att allt skall växa. 

Vi jobbar och sliter på gården. Hittills har det till största delen handlat om att tömma huset och rensa och sortera saker. Vi har kört 12 släpvagnar till soptippen och massor till återbruket. Nu är huset tömt och det betyder att vi så smått kan börja med renoveringen. Bara så spännande. Jag har ju så många planer men det är viktigt att fokusera på en sak i taget och inte börja riva överallt, för då kanske någon ringer till Arga Snickaren :-) 

Vi har lagat elen och dragit in ny sådan. Sedan blev det problem med jordvärmepumpen och vi fick ta dit en firma för det. Stora kostnader redan innan vi ens har fått nytt tak på huset som från början var prio ett. Men elen måste ju fungera, likaså varmvattnet...Ja, så det var bara att blunda och betala. 

Det vi kan göra själva planerar vi att sätta igång med. Nu är vi därför i färd med golven i vardagsrummet. I går hyrde vi en slipmaskin på färgaffären och nu är golven slipade. I morgon skall vi stryka dem med vit-pigmenterad hårdvaxolja. Bara så spännande. Vi vill ljusa upp golven ljusa för att själva rummet skall bli så ljust som möjligt. 

Häromdagen hade jag möte med Stephanie från Dalkullans Måleri, som skall måla och tapetsera rummen i huset. Det var hon som målade och tapetserade i funkislägenheten som blev så otroligt fin och bra. 

Stephanie kom till gården och vi tittade igenom huset och pratade golv, väggar och tak. Tapeter och färg. Verkligen kul. Hon har så många bra tankar och tips, och mycket erfarenhet Jag tycker om att jobba med riktigt kunniga och kompetenta människor. Hon sa något när hon var där som gjorde att jag blev så glad. Hon sa: - Det är ju sådana här hus som är roligast av allt att jobba med. Men underbart! 

 

På nedervåningen av huset...

Bilder från den delen av vardagsrummet som vi kallar för kammaren. Dörren till höger går in i köket och från början var det just en kammare, som man sa förr. Det satt nämligen en vägg där man ser plankan i golvet och den här delen var alltså inte en del av vardagsrummet från början. När mamma var liten kallade man vardagsrummet för salen. 

I kammaren är ljusinsläppet ljuvligt på morgonen och förmiddagen. 

Jag tror faktiskt att det är min favoritdel av huset. 

Verandan på övervåningen är också ett fint utrymme med utsikt och mycket ljus. 

Vy från kammaren och in mot salen. 

Man ser tydligt i golvet där väggen mellan rummen var förut. 

Golvet blev så fint när det gulaktiga lacket blev bort-slipat. 

En rolig detalj: I salen är golvet gjort av furu och i kammaren är det av gran. 

Till höger i bilden ser man där vi tillfälligt har stoppat igen hålet i muren där den gamla braskamien gick in i väggen. Vi plockade ned och sålde den gamla kaminen, som inte hörde till gården från början skall jag tillägga, eftersom vi skall sätta dit en ny och effektiv braskamin. En som vi kan elda i och som kan värma upp stora delar av huset om vi vill det. Vi har också tillfälligt plockat bort kopparplåten som annars skall ligga på golvet där kaminen skall stå. 

På övervåningen...

Ja, då går vi upp för trappan till husets övervåningen...

Svänger man ut där till vänster där man ser den gula tapeten så kommer man till den delen av huset som alla i familjen kallar för verandan. Förr i tiden var det nämligen husets glasveranda. Gammelmormor och gammelmorfar använde det som ett pyttelitet finrum. Nu senast använde min morbror det till sitt kontor. 

Dörren till höger leder in till ett stort sovrum, dörren rakt fram som man ser på bilden nedan leder in till ytterligare ett stort sovrum (som förr i tiden var husets andra kök) med balkong ut mot hagen och trädgården. Innanför det sovrummet ligger det ännu ett till litet sovrum. 

Husets originaldörrar, där speglarna var överbyggda är nu tillbaka i sin forna form. Men tänk att man byggde över speglarna på sådana här fina dörrar förr i tiden så att de blev helt platta! Nu är det bara grundfärg på dörrarna, men vi skall måla dem och återställa dem till sin fora glans. Det kommer att bli så fint. 

Golvet på övervåningen är i en mörkare ton och det tycker jag är jättefint, 

så det rör vi inte. Det får vara så. Skönt att något kan vara som det redan är. 

Golvet på verandan på övervåningen. 

Haha...Jag blir lite full i skratt. Så många namn på alla rum och byggnader: 

Kammar'n, salen, verandan, skafferiet, skrubben....osv. 

Och ute heter det: 

Stallet, lagg'årn (ladugården), snickarboa, hönshuset, lidret, liderrummet, ladan osv. 

Det gäller att hänga med :-) 

Utsikt från sovrumsbalkongen på övervåningen. 

Nu skall jag gå och lägga mig. Jag är overkligt trött. 

Det är hårt kroppsarbete från morgon till kväll här. 

Ha det gott. 

Good Night Sweethearts! 

Inte undra på att man åldras...

När livets dagar passerar förbi så rasande snabbt! 

Godkväll i stugan! 

Sommarlovet bara blixtrar förbi känns det som. Ja, inte undra på att åren går och man bli äldre och förhoppningsvis lite visare och klokare, medan man ändå är i farten :-) Känner ni att ni har blivit klokare med åren? Visare? 

Jag kan känna att livet har lärt mig så mycket ibland och att dessa insikter och erfarenheter i sin tur resulterat i ett helt annat fokus, en helt annan riktning, framför allt i och i ett helt annat lugn än vad som funnits i mitt liv förut. 

Närhet till döden under det senaste året, då kära familjemedlemmar dött i cancer, har lett till något som jag nästan upplever som en personlighetsförändring där jag numera lever mer autentiskt än någonsin och uppskattar livet på ett djupare plan än aldrig förr. Men om det ska jag skriva i ett eget blogginlägg längre fram. Tills dess konstaterar jag att det är mycket JOMO - Joy of Missing Out - som gäller, i motsats till den FOMO - Fear of Missing Out, som alltför många är drabbade av i vårt galna och speedade samhälle nuförtiden. Man kan rätt och slätt säga att jag är glad om jag slipper och det gäller både det ena och det andra. 

Jamen, vad gör vi då hela dagarna på våran hemester? Jo vi tillbringar mesta delen av tiden på gården där vi håller på att plocka ur och rensa. Vi har kört åtta hela täckta släpvagnar fulla till bredd och höjd med skräp till soptippen och en massa saker till återbruket. Huset är nu nästan helt tömt förutom lite småsaker som jag skall plocka igenom och bestämma vad jag skall göra med. Sedan har vi tagit oss ann uthusen, gamla förråd och tvättstugan. 

Jag har också börjat plocka ut sådant som skall slängas från gammelstugan men där var det så mycket avföring från möss att jag tänker att jag skall ha en mask på mig nästa gång jag rensar där så att jag inte drar på mig någon pestsjukdom. 

Det är hästgöra vill jag lova att rensa som vi gör och vi kommer hem trötta och svettiga och smutsiga och somnar kl. 20 helt utmattade och sover som stockar till kl. 8 nästa morgon. Stel i ryggen och träningsvärk har jag också var och varannan dag nu på grund av en massa tynga lyft och ovana rörelser. Vem behöver gymkort liksom!? 

På tal om gymkort så har jag nu äntligen lyckats pricka in det så att jag inte missade deadlinen för att säga upp mitt medlemskap denna gång. Yes, yes, yes!!! Två år i rad nu har jag nämligen missat detta och därmed har årsmedlemskapet, där man binder upp sig i ett helt år för att få ett bättre pris, förnyats automatiskt. För mig är det ju en enormt onödigt kostnad eftersom jag inte har satt min fot på gymmet på över två år. Hoppla! Men nu så. 

Mellan städ-och-rensar-varven unnar jag mig lite fina blommor. 

Och det skall vara färg! 

Färg på kläder, färg på blommor, färg på inredning...You name it. 

Häromdagen satte jag på mig ett par byxor som jag kände jag jag blev lite extra glad av.  

Tröjan ser rosa ut på bilderna men den går i svagt lila. En så ljuvlig färg. Puderlila. 

I solen och värmen växer naglarna så att det knakar och de är stenhårda. Jag har aldrig haft några konstgjorda naglar eller gel eller något liknande. Inte riktigt min stil. Jag gör också alltid mina egna naglar, och gillar klassiska färger och former. 

Sedan Åhlens tråkigt nog stängde ned sin butik här för några år sedan så finns det inga självklara ställen där man kan handla nagellack. Jag har dock kommit på att Apoteket har ett mycket bra sortiment och det var där jag hittade sommarens färg från Idun. Ja, jag känner mig nöjd. 

Lite kort om vardagslivet...

Det blir också många promenader i skog och mark och längs sjön och utmed älven. 

Lando badar varje dag. 

Hockeytränaren har fyllt år och han firades med vackra blommor och god mat. 

Jag åt torskrygg och den var supergod. 

När det regnar ute tänder jag ljus inne och myser med en kopp eftermiddagste....

...och så grillar vi ofta och gärna något gott och okomplicerat till middag. 

En outfit när det regnar och man ska ut på lunch. 

Så skönt klädd - Min nya linje. 

Jag är störtförtjust i så kallad ankle-pants av alla sorter och måste nog också säga att den här enkla ljuslila collegetröjan har blivit min sommarfavorit. Supermjuk och skön är den också. Bästa kombinationen i min bok. 

Om hudvårdspordukter...

Emilia kom hem från sin semester i Spanien och hade tagit med sig två hudvårdsprodukter som jag hade bett henne köpa till mig. 

"It is an innovative product made with 100% organic pure aloe gel, biologically processed from fresh Aloe Vera Barbadensis leaves and obtained by cold extraction. The extraordinary quality of the pure Aloe Vera gel allows you to use this product for various uses, thanks to the well-known beneficial properties of Aloe Vera".

När vi var på Kanarieöarna i vintras och jag hade svåra eksem, framförallt runt ögonen så blev jag tipsad om dessa två hudprodukter på plats baserade på Aloe Vera, 100% ekologiska och tillverkade lokalt. De var klockrena, verkligen, och eksemen la sig efter bara ett par dagar. Jag är så glad att nu ha fått lite påfyllning av serumet till ögonen och dagkrämen till ansiktet. Nice! Dessa två produkter kan jag varmt rekommendera. 

Om att se till det där med hälsan...

Under våren har jag varit i min absolut värsta fysiska form på väldigt länge av olika orsaker och nu försöker jag att återställa det eländet lite. Reparera skadan så gott det går, men ändå äta gott. Det blir mycket sparris, sallader, avocado, hallon och blåbär. Till det någon form av protein. Alltid ägg till frukost. Mycket vatten och absolut ingen skräpmat. Fokus på frisk luft, sömn och motion. Något glas Cava slinker dock ned ibland, det är ju ändå sommar och semester. 

Frukost. 

Blåbär i en av livets skålar. 

Nästan alla mina skålar har en historia. 

Den här har jag köpt i Japan, i en söt liten keramikaffär i en trång gränd i Yokosuka. 

Inte bara en vacker skål utan också ett kärt minne från livet. 

Ett år av sorg och saknad...

Ja, så har vi också tagit oss igenom årsdagen sedan vi miste våran fina Maria. 

Helt otroligt att hon har varit borta ett helt år nu, och att hon aldrig någonsin kommer tillbaka. Döden är så definitiv för oss som blir kvar, och mitt hjärta värker för hennes Martin och deras unga döttrar. Så tungt och så outhärdligt sorgligt. Det blev så tråkigt och så tomt här utan våran solglittriga, vackra och varma Maria. Fuck Cancer! Vilken vidrig sjukdom. Att behöva dö ifrån sina barn måste ha varit en otrolig vånda. Vilken panik. Jag kan inte ens få mitt förstånd och mina tankar runt hur det måste ha varit. Hjärtskärande tragiskt. 

Allt det här har förändrat hela min syn på livet, hur vi lever det och vad som är viktigt på riktigt.  Fler borde tänka på det. 

Det blev lite av varje i det här lite röriga blogginlägget, precis som det är med livet just nu. Hoppas alla som läser det här har det riktigt bra och att ni passar på att njuta av sommaren och att ni får lite ledighet. 

Ha en riktigt fin kväll! 

Varm Kram