I dag fyller min blogg 14 år!
Tänk att jag har dokumenterat livet i ord och bild i fjorton hela år.
Mitt allra första blogginlägg, 29 april 2010.
Jag bloggade på engelska fram till 2015 då jag kände att min röst blivit svensk.
När jag började blogga så hade jag ju förstås ingen aning om att det skulle vara ett av mitt livs bästa beslut och jag visste absolut inte just då att bloggen skulle bli ett av mina största intressen samt att bloggvärlden skulle få en sådan stor betydelse för mig. Ingen aning. Jag var helt clueless. Men oj vad glad jag är att jag har min blogg! So YES! It was a great idea!
Men apropå bloggar...
Ni vet väl om att det är ute att blogga nu, och att alla vi som envist klamrar oss fast i våra bloggar är omoderna. Trendiga människor har lagt ned sina bloggar för länge sedan och flyttat till Instagram, Youtube eller Snapchat. De lite äldre trendiga människorna som till exempel Charlotte Perelli börjar också runda av och lägger ned. Jag läser om det med jämna mellanrum. Alltså om någon känd bloggare som annonserar att de nu har tagit beslutet att avsluta sin blogg som de har haft i så många år eftersom den sociala media kanalen känns omodern och eftersom det inte finns så många läsare där längre. Ja, bara så ni vet: Vi är minsann ett omodernt gäng som biter oss kvar i bloggvärlden.
Jag tänker kanske att det främst är en viss kategori av bloggare som slutar att blogga. Nu ska man ju passa sig för generaliseringar men jag ser att det kanske främst är bloggare som har sin blogg som inkomst (alltså s.k. influencers) som väljer att byta kanal och därmed följer med sina läsare till andra forum, kanske då främst Instagram och Youtube. För mig är dessa forum så kallde fast-media, lite på samma sätt som trendiga kläder är fast-fashion. Själv är jag en kvinna som väljer stil över mode, min egen stil alltså.
I en värld där det scrollas hejvilt har folk även utvecklat en mycket short attention span. Det skall gå snabbt, det skall vara spännande och det skall vara oerhört kortfattat för att många ens skall orka läsa det som skrivs till punkt, om det nu ens finns text, och om folk ens läser längre.
Det är som om att många inte klarar av något med djup och substans. Titta bara på unga människor som inte ens läser böcker just av den anledningen. Det finns bara inte på kartan för många i den alltmer speed-digitala världen. Man väljer Youtube och Tik Tok över böcker, och som en som vet hur viktigt det där med att läsa böcker är blir jag mer än djupt bekymrad över hur det har blivit. .
För att något skall vara intressant överhuvudtaget skall det gå att skrolla och att läsa inlägg på mindre än några sekunder och helst skall det vara rörlig media (reels) med musik till. Knappt så man hinner läsa texten som finns på bilden. Är det någon mer än jag som ibland tar en screen-shot för att ens hinna läsa klart innan texten försvinner?
Jag håller med om att till exempel Instagram går snabbare och är lättare att hantera än vad en traditionell blogg är, men innehåller blir också mindre omfattande eftersom det finns begränsad plats för både bilder och text. Att blogga kräver oftast mer tid och jobb och ger också en helt annan upplevelse än Instagram. Jag bloggar på min dator och jag läser andras bloggar på min dator, medan jag har Instagram på min iPhone där det blir mindre bilder, vilket jag tycker påverkar upplevelsen.
Som en inbiten bloggare är jag självklart partisk i frågan. Bloggar överklassar alla annan media med råge. Jag älskar bloggvärlden.
I min blogg skriver jag så mycket mer och om helt andra ämnen än på Instagram. Min blogg är min dagbok där jag dokumenterar livet i ord och bild och också ett ställe där jag skriver av mig om mycket som händer på gott och ont. Jag har dock börjat ägna mig åt en hel del självcensur av olika anledningar och det är jag inte alltid så stolt över. Men åsiktskorridoren är väldigt smal i Sverige och åsiktspoliser finns överallt. Därmed har jag blivit riktigt ordentligt svensk som gör en riskanalys innan jag uttrycker mig i vissa ämnen. Jag som ogärna tar sprutor och som aldrig skulle rösta åt vänster, varken i Sverige eller i USA, måste passa mig om jag inte vill utsätta mig för drev eller hamna i diskussioner med människor som inte har förmågan att diskutera sakligt utan som istället ägnar sig åt personangrepp.
Jag tycker ändå att bloggvärlden har en så mycket snällare och artigare ton i kommunikationen mellan användarna än vad man ser på andra plattformar. Bloggare och bloggläsare är snälla och stöttar och hejar på varandra.
Som Marie, bloggaren bakom bloggen IME - Mittliv skrev till mig för en tid sedan, att i bloggvärlden är vi snälla mot varandra. Jamen så är det ju och jag håller helt med, men så har det ju inte alltid varit, inte på den tiden då det var inne att ha en blogg och i princip alla hade en blogg. Då kunde man råka ut för osorterade människor med ett mycket stort behov att vara elaka och oförskämda, helt anonymt förstås. Det var då jag ändrade till en inställning där jag måste godkänna alla kommentarer innan de publiceras. Bra för er att veta som ibland skriver till mig att era kommentarer försvinner. De finns där men syns inte förrän jag har läst och godkänt dem. Jag bestämde mig nämligen ganska tidigt i mitt bloggandet för att inte ge elaka, oförskämda och osorterade människor ett forum i min blogg. Oliktänkande JA! Sådant är bara kul och intressant om de kan diskutera sakligt. Men elaka NEJ!
Jag tycker också att man får en annan kontakt med andra bloggare genom bloggar än vad man får med människor bakom ett Instagramkonto. I kommentarsfälten skriver jag ganska långa och mer personliga kommentarer hos andra bloggare och det gör jag ju absolut inte i någon annan sociala media kanal.
Vilka är vi då som bloggar? Personer i medelåldern och äldre som tycker om att dokumentera livet i ord och bild, och som tycker att det är mysigt i bloggvärlden kan jag tänka. Vi är ju ett rätt så trevligt och glatt gäng som håller till här tycker jag. Jag tror också att det är människor med specialintressen och människor som vill kunna skriva lite längre texter med en djupare substans. Många finns ju också förstås parallellt på Instagram.
Jag använder Instagram främst för mina bilder, ja lite som ett lätt tillgängligt fotoalbum, men absolut inte alls i samma utsträckning som i min blogg. Min blogg är otroligt värdefull för mig just på grund av alla berättelser och foton från mitt liv, nu när vi inte använder fotoalbum på samma sätt som förr. Min blogg är också värdefull på grund av alla otroligt fina bekantskaper som jag har gjort med andra bloggare och bloggläsare genom åren som gått. Ni förgyller mitt liv och jag kan bara jämföra det med de brevvänner som jag hade förr i tiden.
Är det någon mer än jag som kommer ihåg att man kunde gå in på posten och hämta en liten tidning där man kunde hitta brevvänner runt om i världen? Det gjorde jag. Redan då kände jag att den stora världen utanför mindre ort i Dalarna kallade mig och jag kommer speciellt ihåg Sharon, en jämnårig flicka i Bath Avon i England, som jag brevväxlade med på engelska i många år från det att jag gick i klass 5 tills någon gång på gymnasiet då vi tappade bort varandra till andra intressen. Det var ju fantastiskt spännande att få ta del av hennes och hennes familjs och kompisars liv genom brev och bilder som hon skickade. Ungefär som med nutidens bloggar.
I dag fyller min blogg alltså 14 år. Ja, jag var nog lite sen på bollen 2010 när jag började blogga själv efter att ha läst bloggar sedan 2008. Att börja blogga är ett av de bästa besluten jag någonsin har tagit. Bloggvärlden är en helt fantastisk värld och den här omoderna och otrendiga medelålders kvinnan tänker nog hänga kvar här så länge det bara går. Bloggaren Dagny Carlsson från Solna som bloggade tills hon var över 100 år gammal är min förebild, och jag hoppas innerligt att ni andra bloggare gör mig sällskap här i bloggvärlden i många år framöver. Det skulle väl vara trevligt. Eller hur?
Yes!
Idag är det måndag.
Jag önskar alla fina bloggare och bloggläsare en riktigt trevlig kväll.
Ni förgyller mitt liv.
Varm Kram
Tur för oss att du är så "otrendig", så att vi anti-scrollers har ett mysigt och ombonat vardagsrum att vistas i. Bloggar kommer att bli inne igen och när kidsen fattar det, är vi bloggare retro och dessutom lika coola som Dagny! :-)
SvaraRaderaKram Fumlan
❤️
SvaraRadera❤️
SvaraRaderaGrattis till din blogg! Jag personligen tycker att bloggar slår andra sociala medier med hästlängder. Visst kan det vara trevligt att se vloggar på youtube men jag uppskattar mer att kunna läsa. Tyckte tex att Jonna Jintons blogg var helt fantastisk att läsa men hon slutade och började vlogga istället. Då tappar jag intresset.
SvaraRaderaTack snälla för att du nämnde mig ❤ mina bloggkompisar känns som vänner och jag blir lika glad varje gång jag ser ett inlägg, speciellt från dig, du skriver alltid så fängslande och intressant.
SvaraRaderaKram
Hej Anneli! Jag är så glad för dig och alla andra fantastiska kvinnor jag har mött här i cyberrymden! Ni är mina bästa vänninor. Min blogg är min öppna bilddagbok. Tänk så mycket vi har samlat under dessa år. En rikedom. Jag är inte ute här för att tjäna pengar. Det är inte mitt jobb som det är för "influensers". Min blogg är min tillflykt för återkoppling. Jag ser bloggen mer som en gammal klassiker som alltid kommer leva kvar. Inget slit och släng!
SvaraRaderaÖnskar dig en fin valborgsmässoafton och 1:a maj! KRAMAR Anna
Hurra och grattis på din årsdag! Jag har bloggat sen 2007, olika mycket under olika perioder av mitt liv. Jag håller med om allt du skrivit, men jag ser också att det är många bloggare som är yngre, som lever familjeliv och dokumenterar mycket med sina barn t.ex. Jag är glad jag hittat din blogg. Jag finns inte själv i sociala medier längre, det formatet passar mig inte. Dessutom vill jag äga mina egna bilder och min egen text, något jag tycker är allt viktigare. Ska genast kika in till Marie!
SvaraRaderaTur att det finns några kvar som vi då 😉😃.
SvaraRaderaGrattis till din blogg.
Kram Carin
Hej! Jag är en sån där omodern bloggare som hållit på sedan 2009. Fyller 59 i år så jag ingår verkligen i gruppen av de som hänger fast ha ha! För mig, förutom att lära känna människor som jag aldrig skulle ha gjort irl, har detta också inneburit att hålla en kontakt med mina kär i Sverige. Jag bor i Rom. Hit hittade jag den sista tiden och fråga mig inte hur. Keep it up! Det gör jag. www.marikautomjording.wordpress.com. Marika
SvaraRaderap.s skulle aldrig någosin rösta åt höger. Varken i Sverige eller Italien.
Så roligt att du orkar blogga, ett nöje att läsa! Trevlig valborg!
SvaraRaderaGrattis till bloggen och grattis till oss som får läsa dina underbara inlägg. Min blogg är 15 år men jag hade några års bloggpaus. Jag tycker mycket om att både skriva och läsa och då är scrollandet på tex instagram inte alls samma sak. Sen är det skönt att jag är lite halvanonym och skriver om min vardag. Kram Ulrika
SvaraRadera