Good Morning Lovlies...
Häromdagen fick jag ett meddelande av en vän i USA som hade råkat på boken The Gentle Art of Swedish Death Cleaning, som handlar om att död-städa. För oss som har råkat ut för att få död-städa åt någon annan, efter deras bortgång, låter en sådan bok som obligatorisk läsning för folket.
När jag städade och tömde huset efter min morbror så tänkte jag att så skulle aldrig någon behöva göra efter min bortgång. Nej, jag skall ta tag i saker och ting medan jag fortfarande är fullt levande. Sortera, organisera, rensa och förenkla. Man får ingenting ta med sig dit man går, och när du går över floden går du ensam, när du går över floden lämnas allt....som det heter i låtarna.
När min morbror var riktigt sjuk på slutet skojade vi om just detta. Han var väldigt självironisk och humoristisk och sa sarkastiska och roliga saker ända in i det sista. Många konstateranden och livssanningar. Angående alla hans saker och framför allt hans mans-ordning på kontoret på övervåningen så sa vi att det är oförskämt att dö när det ser ut så här.
I morse tittade jag in i ett av köksskåpen där vi bland annat förvarar dricksglas och råkade se att vi har ett tjugotal snapsglas! Vi som knappast dricker någon alkohol längre. De där glasen skall rensas bort tänkte jag på en gång. Det måste väl räcka om man behåller ca. 6 st. utifall att någon får för sig att det skall serveras snaps till jul- eller midsommarmaten.
Att renas kan kännas övermäktigt och därför tror jag att hemligheten i att orka är att ta lite i taget. Avgränsa sig till skåpet i köket eller byrån i vardagsrummet, och inte börja riva i allt på samma gång. Det är också bra att dela in saker i olika kategorier, de fyra S:n som jag kallar det: Skänka, sälja, slänga och spara. Jag har gjort det här övningen i omgångar och varje gång ryker lite fler saker. Gällande kategorin spara så ställde jag mig själv frågan: Älskar jag verkligen det här? Och bara om svaret var ett tveklöst JA så fick saken stanna kvar.
På tal om döden...
Efter att ha varit med om nära och käras alldeles för tidiga dödsfall på väldigt nära håll så har jag blivit ganska så omaterialistisk, osminkad, oparfymerad, ofrissad och oklädd (läs sällan/aldrig uppklädd) kan man säga. Nästan så att jag inte ens känner igen mig själv. Det är som att inget som handlar om yta känns viktigt längre. Intresset finns inte alls på samma sätt som förr. Jag har till och med fått svårt för allt som doftar. Hudvård, hårvård, tvålar och parfym. Jag som aldrig gick hemifrån utan en liten puff av Chanel förr har nu svårt för dofter av sådana slag. Jag sminkar mig nästan aldrig heller och tänkte häromdagen att i den här takten så kommer sminket i sminkväskan att räcka i flera år, samtidigt som jag började vrida och vända på produkterna för att se om det finns ett bäst före datum. Lite mineralpuder och mascara är definitionen av helsminkat för mig nuförtiden. Tänk vad livet är föränderligt och förunderligt ändå. Spännande.
Torsdag redan!
Ha en riktigt fin sådan.
🌷🌷🌷
Jag behöver verkligen röja och rensa. Jag har fått min mammas nostalgiska ådra och sparar på allt. Förutom om det är trasigt förstås. Då åker det ut snabbare än kvickt.
SvaraRaderaJa, sådant som är trasigt måste man slänga direkt, men även det tar ett tag att lära sig. Tänk jag sparade kaffemuggar där handtaget åkt av och tänkte att jag skulle limma. Men vem vågar sedan hålla i en sådan mugg med het vätska i? :-) Jamen LoL. Lycka till med rensningen. Man måste träna på det.
RaderaHa en fin dag!
Kramen,
Anneli
Det är otroligt skönt att städa och röja och få bort onödigt som man knappt visste fanns. Vi jobbar med ett stort förråd nu och det ska bli nästan tomt.
SvaraRaderaOch så viktigt som du säger att ta det lite pö om pö, inte för många timmar på en gång, vi blev verkligen trötta och har mer jobb kvar men tog en paus med trevligheter som Afternoon Tea på ett sörmländskt slott och firade min födelsedag, det var blev fantastiskt och nu laddar vi upp för nästa insats.
Vi kunnat ge kläder och bra saker direkt till behövande och vilken glädje de visade och vi blev glada själva, sen mycket till Hela Människan som tackar varmt och en del till nära som ville ha fina saker och sedan en hel del som slängs.
Jag städat ut föräldrahemmet med mina bröder och de hade då flyttat till ett mindre hus så även det slutstädades när de båda inte fanns med oss längre men det var inte särskilt jobbigt alls, mer alla minnen som väcktes och i stort sett alla möbler ville second hand ha och hämtade, tror det var Hela Människan också och där gjorde vi en miss men inom en timma var den värdefulla byrån såld. Det finns alltid folk som har koll på värdefullt och står beredda.
Men tänker nu att som vårt förråd är helt fel att lämna efter sig fullt och bäst att ta tag i det och mer när man orkar för jobbigt är det. Och nästan ofattbart jobbigt att ta över som ni, i allt annat dagligt jobb. Men ni fått det så fint.
Kram till dig.
När vi flyttade till Spanien så blev det verkligen en stor totalrensning som kändes bra.
SvaraRaderaGubben har svårt för att rensa men inte jag på både gott och ont. Har kastat saker många gånger som kanske inte skulle ha slängts om jag tänkt till.
Här är det nästan aldrig smink längre i mitt face. Det är om vi ska gå ut och äta eller är bortbjudna annars är det kliniskt rent förutom ansiktskräm på morgonen.
Kram Carin
Hej Anneli! Jag städar och röjer lite då och då! Det är alltid en skön känsla när det är gjort. Jag har lämnat in massor till "Ge för livet" bl.a. Att sminka mig kommer jag göra tills jag blir 90 bast! Hahaha... det är så mycket jag! Fram med lipglosset och sen en liten puff av en god doft!
SvaraRaderaKRAMAR till DIG! Anna
Jag har en annan tanke. Varför ska man behöva döstäda? Att efterlevande som du tex. tog reda på saker är ju ett sätt att minnas, hedra och ta del av livet från den bortgångna. Jag ska såklart försöka göra livet enkelt för mina anhöriga men kasta allt, aldrig. Spännande tankar Anneli. Kraaam Pia
SvaraRaderaHej hej! Nu testar jag att kommentera igen från macen igen vilken då alltid brukar låsa sig men håller tummarna. Därav bristen på kommentarer men du vet ju att jag alltid läser och uppskattar dina inlägg även om jag inte alltid håller med i allt haha. Dödsstäda är ett måste om man gillar kläder och inredning. speciellt det sistnämnda som här byts efter årstid och när det känns för.
SvaraRaderaJag har gjort det i alla år och allt det vi ”använder” är snyggt sorterat i ordning i skåp, garage, förråd och garderober bara den lilla detaljen att vi har för mycket förvaring!Hemma är det ok men vi har ett helt bohag i förråden i stan som jag nu äntligen har börjat ta tag i …..en låda per vecka är målet sen får vi ta möblerna där om ett par år . Halleluja för Winted säger jag bara. Må så gott och ha en riktigt mysig helg. Stor kram Bittan