lördag 8 mars 2025

Ett år har gått

 ...idag sedan våran älskade Lando fick somna in 13 år gammal.

Saknaden är stor. 

Det blev ett djupt och tomt hål. 

Tur att vi får låna Bellas hundar Bengt och Mila ibland. 

Att förlora en kär hund kan vara precis lika svårt som att förlora en närstående människa, och för vissa av oss stod hunden närmare än någon annan. Det kan ha varit så i mitt fall. Lando vek aldrig från min sida.  

Han stod bredvid mig stadigt, lugnt, lojalt och tryggt under några av mitt livs svåraste stunder med ovillkorlig kärlek. En fin vän, en trygghet, en tröst. Otroligt intelligent och inkännande. Han läste av mig som en öppen bok. Vilken otrolig hund. Kärleksfull och livsglad. Tack ännu en gång älskade Lando. Jag vet att du väntar på mig vid regnbågsbron, och där ses vi igen.

 
Alltid vid min sida. 
 
Min kompanjon och ständige följeslagare.


 
Lando the snow dog. 

 
Lando the world traveller. 
 
Han flög över Atlanten ett par gånger och har ju bott i Kalifornien i USA med oss.  

Där tog han sig en simtur i Stilla Havet varje morgon. 
 
Jag minns att han förvånades första gången av saltvattnet.  
Han var ju van att simma i Dalälven och i Orsasjön.



 
Lando the beach boy. 

Han älskade att kasta pinnar och att bada i sjön.


 Lando, mamas boy. 

Alltid vid min sida.

Good boy Lando!

Du fattas oss. 

Rest easy and run free sweet boy !


6 kommentarer:

  1. Jag vet hur det känns och nu minns jag mina egna,trogna,fyrfota följeslagare som inte längre finns. En liten tår i ögonvrån känner jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,
      Ja, saknaden och sorgen kan bli stor. Det blir så tomt och våra fyrbenta familjemedlemmar representerar så otroligt mycket villkorslös kärlek, lojalitet och livsglädje.
      Jag är så ledsen för din skull som också förlorat dina fyrbenta följeslagare.
      Tack för din kommentar och ha det så gott.
      Anneli

      Radera
  2. Åh, vad jag förstår dina känslor, och jag vet precis hur ont det gör att förlora sin fyrfota vän, jag har själv förlorat 2 hundar, en vid 12 års ålder och en vid 13 års ålder, och trots att åren har gått är det fortfarande så smärtsamt att tänka på det. Min äldsta tjej jag har nu är 11 år (också nu i mars) men fortfarande väldigt pigg och alert tack och lov, och hänger med på allt <3 Min yngre är 2 år och det känns förstås väldigt skönt :)
    Mina hundar betyder oerhört mycket för mig så jag relaterar 100 %
    Stor kram till dig <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Sara,
      Ja, du som jag är en hund-mamma, och ja, man blir så fäst vid sina fina hundar. Jag är så ledsen för din skull. Att du har fått gå igenom den sorgen ett par gånger redan. Man känner i sitt hund-mamma-hjärta. Även om sorgen och saknaden finns så får vi känna en djup och innerlig tacksamhet för att vi har fått ha haft sådana fina varelser i våra liv. Jag har haft två fina schäfrar, men nu lånar jag dotterns hundar som jag får passa när hon jobbar eller reser. Det är en tröst för den här hundmamman. Så fint att din 11-åriga hund fortfarande är så pigg och hänger med. Man kan stötta upp leder med glukosamin på äldre dagar.
      Ha det gott och njut av vovven.
      Varm kram och tack för dina kommentarer här hos mig.
      Anneli

      Radera
  3. Våra fyrbenta vänner kan vara lika mycket saknade som vanliga människor.
    Kram Carin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Carin,
      Precis. Jag såg ett inslag om det på TV för ca. ett år sedan med en psykolog som hävdade just det. En stor förlust för många och ett sorgearbete att ta på allvar. Saknaden blir stor.
      Njut av eran fina vovve.
      Varm kram,
      Anneli

      Radera

Thank you for visiting.

Have a lovely day!