Tydligen så har det startats en trend där folk som bor i större städer nu flyttar ut på landsbygden. Allra främst så rör det sig om så kallade hemvändare, alltså personer som är från mindre orter men som tidigt i livet, oftast direkt efter gymnasiet flyttat till större städer för högre utbildning och välavlönade jobb som oftast inte finns att få på till exempel mindre ort i Dalarna.
Enligt kommunens största arbetsgivare så får man flera samtal i veckan från just denna kategori människor och som ringer för att höra sig för om det möjligtvis finns några arbeten att få på den gamla hemorten. Enligt våran rektor så blir han kontaktad av ca. två personer i veckan som undrar om det finns vakanser.
För mig är detta ett ganska intressant fenomen och man gissar att det hela har med den pågående corona-pandemin att göra. Folk som blir begränsade inne i större städer vill ha tillgång till naturen där man kan röra sig fritt. De vill vara nära skogen och sjöarna och bergen. Grönskan och växtligheten. De verkar vilja ha hus med trädgårdar och egna växthus, grönsaksland, bärbuskar, rabarber och fruktträd.
Jag kan också väl tänka mig att överlevnadsinstinkten har kickat in hos många och att man därför till och med kan tänka sig att bo helt självförsörjande långt ute på landet och där man har eget källvatten, brunnar och tillgång till sjöar att fiska i, skog att jaga i och ved att värma både hus och vatten med. Väldigt smart och om man tittar på vilka det var som fick gå hungriga under de stora världskrigen så var det ju sällan de självförsörjande bönderna på landsbygden.
Det är ju väldigt vackert här på mindre ort i Dalarna. Vi har skogen och ängarna och sjöarna och älven. Naturen är makalös och luften är krispigt ren och vi behöver aldrig trängas någonstans.
Samtidigt som jag är innerligt tacksam och får nästan nypa mig själv i armen över allt vackert som finns precis utanför dörren så tänker jag ofta att detta räcker inte för mig på grund av att jag saknar utbud av så mycket annat, mycket av det som finns i större städer. Valmöjligheten. Här har vi inte ens en kemtvätt på en radie inom 20 mil. Att lämna in en matta på tvätt kostar mer än mattan själv då den skickas iväg långt för att tvättas.
Jag vill vara här men jag vill inte vara här. Det känns som om att livet står still ibland och att this is it liksom. Det blir inget mer än så här. Det är litet och begränsat.
Jag funderar ofta över det perfekta scenariet. Hur skall jag konstruera mitt liv för att få det bästa av båda världar? En kollega som känner mig rätt väl sa en gång: "-Du! Du vill ju bo på landet mitt i innerstan!" Jamen, precis så är det ju :-)
En annan sak är det här med vädret. Vi har väldigt långa vintrar och jag tycker att det är kargt. På sommaren har vi inte alls samma prunkande blomster och grönska som i de mera södra delarna av Sverige. Nu alldeles strax så kommer hela naturen här att slå ut i blomster, runt midsommar. Men sedan blommar det över och vi får då mest bara grönt kvar. Gröna buskar och träd som blommat över och inte mycket till blomster någonstans som håller sig in mot hösten.
Jag saknar betydligt varmare breddgrader och tropiska blommor, träd och frukter. Jag är nog en varm-väder människa och har helt och hållet kommit bort från allt det här med vinter och allt vad vintersporter heter under alla åren utomlands på varma platser, och i och med det är jag ju på helt fel plats egentligen.
Men nu är det vackert här hemma. Jag vet att det bara varar en kort stund så det gäller att njuta till max.
I fredags efter jobbet blev det grillat kött och smörstekt sparris. Mums, så gott det blev.
Promenad med Lando. Det är så vackert vid sjön nu.
I går, lördag åkte vi upp till fäboden och firade mamma på mors dag, lite på avstånd och med fika ute i solen. Det var så otroligt vackert och fridfullt där uppe. Alldeles knäpptyst förutom fågelsången.
Så mysigt inne i stugan där mamma hade tänt en eld.
Stugan har funnits i familjen sedan 1800-talet. Mamma och pappa har renoverat upp den så att det går att bo där med alla bekvämligheter. El kommer från solcellerna som pappa monterade upp för några år sedan.
Så vackert vid älven i morse. Tänk att sitta här med sitt morgonkaffe i sommar :-)
I dag är det mors dag och alldeles strax kommer båda döttrarna hit på middag.
Ha en fin söndagseftermiddag.