Diverse en fredag

Då blev det vinter igen här i Dalarna. 

Det gäller att inte låta sig luras av våren när den kikar in som hastigast och hälsar ibland. 

Här måste man vara beredd på att det kan komma en decimeter snö ända in i maj. 

Varför bor man ens här? 

Jo, för att man är född här och för att familjen bor här och har bott här i byn i flera hundra år. Vi har till och med ett gårdsnamn: Frost. Det sätter man före sitt förnamn. Mina döttrar heter Frost Isabella och Frost Emilia. Min pappa heter Frost Anders och hans bröder heter Frost Matts och Frost Olle. Farfar hette Frost Carl och hans farfar hette Frost Matts Mattsson och var grundaren till armaturfabriken FM Mattsson som fortfarande finns här i byn med ca. 500 anställda och som är ledande tillverkare av kranar.

Farfars farfar Frost Matts Mattsson

Träffar man på inflyttade och frågar varför de flyttat hit så är det oftast för att de är helt galna i vintersporter som skidåkning, skridskoåkning och eller hockey. Och galna är de faktiskt och tillbringar en hiskelig massa tid i svettiga skidkläder och springer sig svettiga i skogen och svettas på cyklar och deltar i alla varianter som finns av Vasaloppet. 

Holländare och tyskar flyttar hit för att få närheten till naturen och vill leva ekologiskt friluftsliv och startar firmor som håller älgsafarin för turistande tyskar och holländare. Men gillar man inte sport och långa vintrar så kan det vara rätt outhärdligt här i trakterna från november till maj. Sommaren däremot är en helt annan historia. Då är det så otroligt vackert här på ängarna, i skogarna, vid sjöarna, längs älven, och på fäboden att man blir helt lyrisk. 

Lando, min vinterbadare.

 Han badar varje dag, från islossning tills issättning. 

Efter en hel jobbvecka är jag rätt spenderad. Precis som det rapporteras om i media så håller vi lärare på med så mycket annat än det vi är utbildade till: undervisning. Ja, tänk vad underbart det vore om lärare kunde få lägga all sin tid och koncentration på undervisningen. Alltså att förmedla kunskap, lära ut och uppmuntra elever till kreativt, kritiskt och analytiskt tänkande. Vilken dröm det hade varit. Men i och med att samhället ser ut som det gör nu förtiden så behövs vi även till så mycket annat som tar upp så mycket tid och energi att det uppdrag som Skolverket gett oss får ge vika. Men det verkar vara lika för alla över hela Sverige så jag skall absolut inte klaga, men ändå. Man känner att skolan skulle behöva anställa särskild personal vars specifika jobb skulle vara den psykosociala miljön runt våra elever. När vi var på uppdragsutbildning på Högskolan Dalarna träffade vi faktiskt på personal från en skola där det finns sådan personal och vad lyxigt det lät. Snacka om drömscenario. 

Efter jobbet hämtade jag upp yngsta dottern som tagit bussen hem från sin internatskola i grannkommunen och vi åkte till polisstationen för att ansöka om nytt pass. Det är ju en sådan makalös smidig process nu i Sverige och passet kommer inom fem dagar. Fantastiskt! 

Äldsta dottern har åkt till Köpenhamn över helgen för att möta upp en väninna som bor i Amsterdam och tydligen har de supertrevligt och bara myser och fikar och mår gott. Som mamma uppmuntrar jag allt som har med resor att göra för då lär man sig så mycket på så många plan. Yngsta dottern spenderade sportlovet i Tokyo och på påsklovet bär det av till Florida. 

Emilia skickade just dessa bilder från CPH. 

Jag önskar alla en underbar fredag!