En vädjan

Det är tydligen fler än jag som har reagerat över de stockar, grenar och träd som någon lägger ut på den lilla leden i skogen nästan dagligen för att blockera vägen (eller i någon annan ritual). Själv gissar jag att det handlar om beteende av en person med någon slags personlighetsstörning. Ja, ni ser...Drama-lama-dingdong på mindre ort i Dalarna. Här är livet spännande minsann! Det man inte råkar ut för här är inte värt att vara med om :-) 

Men hemma är det dock fridfullt och nu har porslinsblommorna börjat blomma igen. De är så förunderligt vackra. Om man tittar riktigt nära på detaljerna ser man naturens perfektion. Makalöst! 

Titta på detaljerna. Så små och perfekta. 

Outslagna och i små blompaket.  

En liten eftermiddags-lur på soffan vill man ju ta, även om man är hund. 

Så här ligger Lando och tittar på mig när jag sitter på andra soffan bredvid. 

Ja, jösses, jag är då aldrig ensam. 

Jag frossar i ljus hela hösten och vintern och visst skall man väl också tända ljus ute. 

Den här underbara väderbita ljuslycktan i korg köpte jag på en helt vanlig mataffär i Athen, Grekland för 5 Euro och släpade med den hem i handbagaget. Det är jag glad att jag gjorde.

I kväll blir det hockey Mora-Färjestad och arenan är tydligen helt utsåld. 

Kul! Heja Mora!