tisdag 19 september 2017

What-I-wore-to-work



Cashmere sweater: Day Birger et Mikkelsen. 
 Barre pants: Hunkydory


Suede flats: Heelow

Lite väl grått och mörkt kanske. Min kompis Linda från Riga
skulle ha tagit mig i örat om hon sett detta.
Hon har förbjudit mig att vara en färglös människa.
Jag kan höra hennes röst: "-Var är dina röda klänningar?"
Jag har faktiskt shoppat med henne i Stockholm och hon styrde fysiskt undan mig från allt grått, svart, brunt, marinblått och beiget. "-Det är bara för tråkiga svenskar", sa hon.
Jag håller med, det vet jag, för jag har blivit en tråkig svensk nu.
Sober, färglös, och osynlig :-)
En säker svensk i svart. Godnatt! 


Min färgglada väninna Linda och jag i färggladare tider. 

8 kommentarer:

  1. Ibland kan grått och svart vara färggrant. Man kan ju dra till med en rosa sjal. Kraaam Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,
      Ja, grått och svart är fantastiska färger att matcha lite färggladare plagg med! Det blir en bra bas. Rosa och ljusblått är jättesnyggt till grått.

      Kram, Anneli

      Radera
  2. Det var kanske färglöst, men ack så snyggt ändå! Tyvärr dras jag också till det mörka, svarta, gråa och blåa. Men idag har jag en hallonröd blus till mina marinblå byxor i alla fall :)

    Kram
    Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annica, Ja, visst är det fint...det är väl därför plaggen finns i min garderob trots färgerna. Jag har också hallonrött på mig idag!

      Kram, Anneli

      Radera
  3. Kära hjärtans vad negativ du kan vara mot svenskar! Du som verkar vara en sån glad och trevlig person, lägger ner förvånansvärt mycket tid på att trycka ner svenskar (speciellt svenska kvinnor från lantsorten). Oh well, din blogg = dina regler. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym,
      Ja, alldeles rätt. Det är min blogg och mina regler och det är här jag skriver av mig mycket av min frustration och stress och sorg, men jag skriver också om glädje och om sådant jag är tacksam över. Jag kan vara mycket kritiskt mot svenskar och mot amerikaner och mot andra nationaliteter också om det är så. Jag är också ofta samhällskritisk både mot det svenska samhället och det amerikanska samhället. Om jag tycker att svenskar, inklusive mig själv, tenderar att klä sig i rätt trista färger i jämförelse med kvinnor i andra länder så skriver jag det om jag vill för det är min åsikt och att uttrycka sin åsikt i ett ämne är inte att trycka ner någon. Tycker du?
      Och speciellt inte eftersom jag inkluderar mig själv som en av dem som klär sig i rätt tråkiga outfits.

      Ja du, vad skall jag säga om många kvinnor från landsbygden....Det finns en anledning till att det gjorts filmer som Änglagård och Masjävlar, så det ligger ju något i det hela, om kvinnor på landsbygden alltså. Själv har jag fått många elakheter riktade mot mig och mina barn från främst kvinnor på orten, och jag vet att det ofta bottnar i dålig självkänsla och avundsjuka från deras håll, men ändå. Det har sårat och skadat oss enormt, så jag har inte så mycket till övers för typen som är så vanligt förekommande här. Och det är mina berättelser och slutsatser baserade på mina egna personliga och många gånger smärtsamma upplevelser, så det är absolut inte att trycka ner någon. Jag berättar vad som hänt och vad jag tycker om det.

      Ha det gott och tack för din kommentar!

      Anneli

      Radera
    2. Hej Anneli,

      Jag har svårt att få mitt namn att komma upp på kommentarsfältet, så jag fortsätter att vara "Anonym" men är egentligen inte det, för jag har följt din blogg lite till och från. När jag skrev att jag tycker att du trycker ner svenskar, tänkte jag inte alls på färger på kläder, utan mer att du har en tendens att trycka ner svenska kvinnor från landsbygden. Intressant att du tycker så, för jag tycker precis tvärtom! Kvinnor i städer (speciellt Stockholm) har enormt dålig självkänsla. Om det är på någon plats kvinnor är bitchiga så är det i städer! Konstant tävlande om vem som är snyggast, bäst och mest framgångsrik. Tragiskt att vi kvinnor kan vara så nedtryckande gentemot varandra hela tiden, när vi borde lyfta upp varandra istället.

      Jag hoppas att DU är lycklig i alla fall och att dina flickor är det också. Själv flyttar jag till Bahamas snart och börjar ett nytt liv där. :-)

      Radera
    3. Hej,
      Tack för dina kommentarer hos mig. Jag tycker att det är intressant att få ett perspektiv på hur mina berättelser om hur många av de kvinnor här som jag har haft med att göra beter sig. Jag känner att jag berättar sådant som många inte tar upp för att det är ett slags tabu. Jag tror att det kan finnas människor med dålig självkänsla på alla ställen men det som de alla har gemensamt är att deras uttryck för detta får tragiska och jobbiga påföljder för andra i deras omgivning, vare sig det handlar om kvinnor i stan som tävlar om att vara snyggast eller om det handlar om kvinnor på landet ( som aldrig har rest, aldrig läser en dagstidning eller har högre utbildning) som uppfattar starka beresta välutbildade och kompetenta kvinnor med egen vilja egen röst och eget kapital som ett mega-stort hot både i vänskapskretsen, på arbetsplatsen och på orten. Och jag har skrivit mycket om vad som kan hända då och vad som har hänt mig och vad jag tycker om det. Om det då anses vara så att jag trycker ner denna kategori kvinnor när jag berättar hur det uppför sig med skadande skvaller, trakasserier, utfrysning och arbetsplatsmobbig så kanske man får ta en titt på definitionen "trycka ner". Jag har en åsikt om att deras uppförande är fruktansvärt destruktivt och det tycker inte jag är samma som att trycka ner någon. Däremot tycker jag att det är väldigt viktigt att vi inte sopar det under mattan. Jag är allergisk mot förtryck eftersom jag svälv blivit utsatt för det av just kvinnor på mindre ort som är så osäkra och rädda och avundsjuka att de kan göra folk illa.

      Oj, det låter spännande att flytta till Bahamas. Vad skall du göra där? Hur ser det ut där nu egentligen efter alla orkaner?

      Ha en fin dag,

      Mvh, Anneli

      Radera

Thank you for visiting.

Have a lovely day!